Ofta hör vi om hur snabba beslut hos tvärsäkra ledare på världens stora scen skapar oro och vållar skada. Mer sällan tänker vi på vilka konsekvenser vår egen tvärsäkerhet kan få. Kanske präglas du och jag av en tid där snabbhet och självsäkerhet ses som enbart styrka? Då är det viktigt att få perspektiv.

Det fick jag av att en artikel i SvD* med rubriken Att göra rätt även när ingen ser på av Henrik Bohlin. Han berättar hur antikens kändisfilosof Sokrates inte förhävde sig utan insåg hur lite han visste. Hans efterföljare Aristoteles myntade i sin tur begreppet praktisk vishet, vilket innebär en ”praktisk färdighet att i en enskild situation överväga de handlingsalternativ som står till buds och välja det bästa av dem. (…) Liksom andra praktiska färdigheter kräver den långvarig övning.” Enligt nutida forskare kännetecknas visa människor av öppenhet, empati, acceptans, förmåga att hantera sina känslor och kritisk reflektion. Hur finner vi vägen dit?

Några vägvisare fanns på höstens heldag på Kungliga vetenskapsakademien där behovet av kritiskt etiskt tänkande i all högre utbildning diskuterades. Professorn och författaren Stefan Einhorn, som skrivit boken Vägar till visdom, sade exempelvis att ”vishet och godhet är inte ouppnåeligt, det går att lära in” om studenterna får tid och tillfälle att öva upp sin förmåga. Ett sätt är regelbunden reflektion över de etiska dilemman som finns i hälso- och sjukvårdens vardag. Ett annat är att som lärare, ledare eller vårdgivare vara det goda exemplet. ”Det är en grundläggande instinkt att vi lär oss saker genom att imitera. De gör som du gör, inte som du säger”, betonade Einhorn.

Även erfarna fysioterapeuter får öva sig i etisk lyhördhet och praktisk vishet. En av dem är Gunilla Ridderström på Hospicekliniken ASIH vid Ersta sjukhus. Där kan vishet vara att lämna all tvärsäkerhet och stanna kvar hos döende som brottas med frågor som saknar svar. När vi inget vet med säkerhet kan små steg vara vägen. För att hjälpa patienten att leva sitt eget liv – ända in i mål.

*Svenska Dagbladet, 5 februari 2017. Henrik Bohlin är docent i filosofi vid Södertörns högskola.

Kanske präglas du och jag av en tid där snabbhet och självsäkerhet ses som enbart styrka?