Ny forskning uppmuntrar till aktiv pendling

Hur mäter man bäst syreförbrukningen hos den som går eller cyklar till jobbet? Det var grundfrågan i Jane Salier Erikssons avhandling. Nu kan hon visa vad som ger valida och reliabla värden. Resultaten kan också uppmuntra till aktiv pendling.

Om fler invånare cykelpendlar kan det innebära både hälso- och miljövinster. Foto: Colourbox

Jane Salier Eriksson ville veta om hjärtfrekvensmetoden var användbar på jobbpendlare. Metoden bygger på att man mäter relationen mellan hjärtfrekvens och syreupptag under kontrollerade former. Sedan kan man använda hjärtfrekvensen för att räkna ut syreupptaget vid olika aktiviteter.

Det blev flera steg på vägen mot ett resultat. Hon började med att testa en bärbar mätutrustning (MMS) i laboratorium och i fält och jämföra den med Douglassäcksmetoden, som ses som den gyllene standarden för syreupptagsmätningar. Den bärbara utrustningen visade sig ge valida resultat. Nästa steg blev att kontrollera att hjärtfrekvensmetoden var reliabel i laboratoriemiljö.

Och först därefter kunde Jane Salier Eriksson använda MMS till att ta reda på om hjärtfrekvensmetoden gav jämförbara resultat i laboratoriet och ute i verkligheten. Det gjorde den – i alla fall för cyklister. När det gäller gångare visade det sig att verklighetens värden behöver räknas upp med 13–17 procent.
– Det är nog det som är mest överraskande i min forskning, säger Jane Salier Eriksson, att det var så stor skillnad på cyklister och gångare.

Ett skäl till detta var själva laboratoriemätningarna. De gjordes nämligen på ergometercykel både för cyklisterna och gångarna. Att mätningarna då matchade bättre för cyklister är kanske inte så märkligt.
– Det var min tyngsta kritik mot mig själv i avhandlingen, säger Jane Salier Eriksson, att vi inte lät fotgängarna gå på gåband i stället. Och det tog också opponenten upp på disputationen. Men jag tycker ändå att det var rätt att använda testcykel eftersom det är den vanligaste metoden ute i kliniska sammanhang i Sverige.
– Vi gjorde faktiskt test med gåband också, men använde inte dem eftersom vi inte var säkra på kvaliteten. Nu ska en av mina studenter som skriver c-uppsats titta på om de mätningarna är användbara.

Avhandlingens resultat är användbart på gruppnivå, men för en enskild individ är variationen rätt stor. Detta har man kunnat se även i tidigare forskning på området.
– Det är mycket irriterande, säger Jane Salier Eriksson. Det är så många faktorer som kan påverka en individs hjärtfrekvens: kyla och luftfuktighet, om man är uttorkad eller stressad och så vidare.

Hon ser ändå flera möjligheter till att resultaten kan bli till nytta.
– Min forskning kan användas för att uppmuntra folk till aktiv pendling. Men också i forskning om andra aspekter av jobbresor, miljöpåverkan till exempel.

Och det sistnämnda har redan skett, berättar Jane Salier Eriksson. En forskare i Umeå undersökte miljöeffekten av aktiv pendling och frågade: Vad skulle hända om alla Stockholms bilpendlare med rimligt kort väg till jobbet börjar cykla i stället? Tack vare avhandlingens data kunde Umeåforskaren få fram att mängden skadliga partiklar i luften skulle minska mer än vid införandet av biltullar.

Annika Olsson
frilansskribent

2018-11-06|AVHANDLINGAR|