Kartläggning slår fast behovet av preventivt arbete

Efter införandet av Knäkontroll har knä- och korsbandsskador minskat inom fotbollen. Men behoven av prevention är fortsatt stora, särskilt inom motorcykelsport, lagbollsport och ishockey. Det visar en ny avhandling från Gymnastik- och idrottshögskolan.

Malin Åman har kartlagt akuta idrottsskador. Foto: Louise Ekström

Idrott har många positiva hälsoeffekter men medför också en ökad risk för skador. Allvarliga skador kan få långvariga konsekvenser för förmågan att vara fysiskt aktiv under hela livet, och det preventiva arbetet är därför av stor betydelse. Då det saknas ett nationellt idrottskaderegister i Sverige, något som skulle behövas för att kunna följa skademönster över tid, har Malin Åman, fysioterapeut och specialist i fysisk aktivitet och idrottsmedicin, använt sig av Folksams idrottskadedatabas. Ungefär 80 procent av alla idrottsförbund har sina försäkringar där.
– I och med att det är försäkringsdata så täcker det inte hela skadebilden, utan speglar den typen av skador som leder till sjukvårdsbesök och rapporteras till försäkringsbolaget.

Överbelastningsskadorna är till exempel inte representerade. Trots detta visar studierna att det finns ett stort behov av förebyggande arbete, i synnerhet inom motorcykelsport, lagbollsport och ishockey.
– Utifrån de data som jag har så är mer än hälften av alla som drabbas av medicinsk invaliditet yngre än 25 år och problemen kan kvarstå länge. Får man till exempel en korsbandsskada så leder det i förlängningen till artros.

I sin forskning har hon också följt förekomsten av knäskador inom fotbollen före och efter införandet av träningsprogrammet Knäkontroll. Idag har 21 av 24 distrikt implementerat programmet.
– Det roligaste resultatet är att knä- och korsbandsskadorna minskat över tid.

Fotbollen är den sport som var först med att implementera Knäkontroll. Sedan 2013 har även handbollsförbundet infört det som en del av ledarutbildningen. Det förekommer även inom basket och innebandy men är inte lika utbrett och organiserat. För övre extremitet, huvud och nacke finns ingen motsvarighet till Knäkontroll. Här behöver man istället andra typer av förebyggande insatser. Inom ishockeyn och motorsporten kan man till exempel behöva jobba med regler och skydd, eller hur man bygger banor.
– Inom manlig ishockey finns det regler om att man inte får tackla någon som inte har pucken eller tackla bakifrån, eftersom man vet att skaderisken är som störst när man är oförberedd. Det är viktigt att domarna är stenhårda och att man arbetar med attityder kring fair-play.

För en effektiv skadeprevention behövs dock officiella policyer och riktlinjer, något som i dagsläget saknas.
– Framöver skulle man behöva se över vem som har ansvaret att bedriva det förebyggande arbetet. När det gäller doping finns det heltäckande policys på olika nivåer inom idrotten, men så är det inte för det skadeförebyggande arbetet.

  • Syfte: Att identifiera vilka idrotter som har hög förekomst av akuta skador, de vanligast förekommande och de allvarligaste skadorna. Att utvärdera effekten av träningsprogrammet Knäkontroll som implementerats nationellt för att förebygga knäskador hos fotbollsspelare.
    Resultat i urval: Det finns ett särskilt behov av skadeprevention inom motorcykelsport, lagbollsport och ishockey. Den vanligaste skadan som leder till bestående men för idrottaren är en knäskada. Allvarliga skador på huvud, nacke och armar behöver också uppmärksammas. Sedan införandet av Knäkontroll har knä- och korsbandsskador minskat hos fotbollsspelare i Sverige.
    Titel: Acute sports injuries in Sweden and their possible prevention: an epidemiological study using insurance data, Gymnastik- och idrottshögskolan, 2017

Lisa Herulf Sholander
frilansskribent

2018-02-21|AVHANDLINGAR|