Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus ger sedan ett år en gemensam digital utbildning om fysioterapi och arbetsterapi vid covid-19. Nu belönas satsningen, som bland annat förbättrat patientsäkerheten, med Kvalitetspriset.
Anne Sundén, programdirektör för fysioterapeutprogrammet på Lunds universitet, och Sofia Hagel, chefsfysioterapeut på Skånes universitetssjukhus, tog i februari emot Kvalitetspriset. Foto: Agneta Persson
När pandemin nådde Sverige för drygt ett år sedan blev det snabbt uppenbart att de fysioterapeuter som var välutbildade inom andningsvård inte skulle räcka till. Den kunskap som fanns behövde spridas på så många som möjligt. Det konstaterade Anne Sundén, programdirektör för fysioterapeutprogrammet på Lunds universitet, och Sofia Hagel, chefsfysioterapeut på Skånes universitetssjukhus. Tillsammans med chefsarbetsterapeuten Birgitta Wästberg drog de i gång en gratis digital utbildningsserie för studenter och anställda fysioterapeuter och arbetsterapeuter inom kommun, region och primärvård.
– De första föreläsningarna handlade till exempel om grundläggande andningsfysiologi, slemmobilisering och mobilisering, säger Sofia Hagel. Vi tänkte att det var dessa som hela tiden skulle upprepas.
Men i takt med att pandemin fortsatte ökade behovet av kunskap även inom andra områden, och föreläsningarna breddades. De har till exempel handlat om POTS (postural ortostatisk takykardisyndrom), PICS (Post Intensive Care Syndrome) och om olika bedömningsinstrument, däribland Clinical Frailty Scale. Fatigue har också varit ett ämne, liksom checklistor för att identifiera covidpatienter inom primärvården. Man har också haft en föreläsning om hur isolering påverkar patienter, läkare inom rehabiliteringsmedicin har beskrivit utifrån vilka principer de fördelar platserna inom specialiserad och högspecialiserad rehab, och en kurator har föreläst om vad man som anställd kan göra för att må så psykiskt bra som möjligt i en påfrestande covidmiljö. Även patientföreningen, och kollegor med erfarenhet av denna patientgrupp, har deltagit och berättat om sina erfarenheter av covidvården.
– Efter sommaren behövde vi upprepa andningsfysiologin för att behovet var så stort, säger Anne Sundén. I november fick vi göra det igen när patienterna blev fler. Vi förstod också tidigt att rehab skulle bli ett stort bekymmer för den här patientgruppen. Det är också därför vi valt att interprofessionalisera detta genom att samarbeta med arbetsterapeuterna.
Malin Johanneryd, Elisabeth Mogard och Ida Carnerup på universitetssjukhuset i Lund. Foto: Agneta Persson
På universitetssjukhuset i Lund hade fysioterapeuterna Elisabeth Mogard och Ida Carnerup nytta av de digitala föreläsningarna från start. Elisabeth som är specialist i reumatologi, och Ida som jobbar med långvarig smärta, flyttades över till en av covidavdelningarna. Över en natt blev symtombilden hos deras patienter något de inte alls var vana vid.
– I början handlade det om hur jag ska göra för att inte göra fel, säger Ida Carnerup. Hur ska jag konkret kunna hjälpa den här människan här och nu?
– Vi hade stor nytta av att friska upp våra kunskaper om slemmobilisering och den mest basala andningsvården, säger Elisabeth Mogard. Vad man skulle göra, och när. Skulle vi till exempel använda PEP till covidpatienter? Men detta är också en sjukdom där positionering och mobilisering har stor betydelse och där är vi ju redan varma i kläderna.
Malin Johanneryd, som tog sin fysioterapeutexamen nu i januari och gick direkt in i covidvården, håller med.
– Grundutbildningen har gett en bra bas med helhetsfokus på mobilisering, andningsträning och positionering och vilken nytta det gör på svårt sjuka patienter. Men jag har haft stor nytta av föreläsningarna för att lära mig hur jag ska anpassa och applicera kunskapen på just covidpatienter.
Den kunskap de fått genom den digitala utbildningen har haft direkt effekt i klinik, säger de. De har fått svar på viktiga frågor vilket har hjälpt dem att avläsa patienternas olika behov. Hur mycket kan man pusha och hur mycket måste man avlasta? Vad kan specialiserad rehabilitering bidra med och när är det fel instans? Hur remitterar man vidare korrekt? Ett annat exempel är föreläsningen om PICS.
– Det har varit lättare att bedöma patienterna utifrån den nya kunskapen, säger Ida Carnerup. Vi förstår vad det är vi ser och vi har lyft det med de andra professionerna i teamet. Vi har infogat vår kunskap med deras och därmed fått en mer sammansatt bild som gagnat patienten.
De förbättrade kunskaperna har också inneburit att patienter ibland fått stanna lite längre på sjukhuset för att fysioterapeuten ska kunna bedöma om hemgången är tillräckligt säker.
– Utbildningen har i allra högsta grad bidragit till en ökad patientsäkerhet, säger Ida Carnerup. Vi vet otroligt mycket mer nu än vad vi visste för två månader sedan. Och då visste vi otroligt mycket mer än vi visste två månader innan dess.
På lundavägens korttidsboende i Malmö har sjukgymnasten Petra Schulte och hennes kollegor också haft stor nytta av de digitala föreläsningarna. Förra våren fick de en vecka på sig att ställa om till kohortboende för endast covidsmittade. Behovet av fortbildning blev akut.
– Vi fick snabbt lära oss att prioritera vad som var viktigast, säger Petra Schulte. Några kom hit med syrgas. Vi har ingen egen syrgas här så vi har fått lära oss hur den påverkar, hur mycket som behövs och hur mycket andningsträningen betyder.
De digitala utbildningstillfällena har hela tiden tajmat de frågeställningar som personalen på kohortboendet själva haft och har därför fungerat som ett bra diskussionsstöd, säger Petra Schulte.
– Vi har fått bekräftelse på att det vi gör är riktigt. Som med tröttheten till exempel, det har varit den största utmaningen för de här patienterna. I början tyckte man att man kanske skulle vara på dem lite mer, men vi fick lära oss att det skulle vi inte. Det var jätteviktigt när vi skulle jobba vidare.
Petra Schulte på kohortboendet i Malmö. Foto: Agneta Persson
I höstas deltog Petra Schulte och hennes kollegor själva som föreläsare på ett av seminarierna. De berättade om hur de arbetar på kohortboendet, vad som fungerar och vad de med sina erfarenheter insett är det viktigaste.
– Att uppmärksamma andningen är alltid det viktigaste, och att patienterna är bra positionerade i sängliggande så att andningen underlättas. Det är också viktigt att de mobiliseras i den mån det går för att undvika vidare komplikationer som till exempel proppar och trycksår.
De berättade också om vilken betydelse de insett att det sociala har. Många gör väldigt stora framsteg när de är smittfria och får komma ur isoleringen. Bara att få äta tillsammans med andra kan vara betydelsefullt. De kunde också dela med sig av några patientexempel. Bland annat en person som kom in med syrgas och som hade stor nytta av att andningsträna med PEP-flöjt.
– Saturationen ökade direkt, säger Petra Schulte. Det kändes jättebra att det verkligen fungerade. Vi hade också en patient som kom hit efter en längre tid på IVA och som fick tas med lift i början. Men med små korta träningspass flera gånger om dagen av både sjukgymnast och arbetsterapeut kunde han börja gå igen.
Även om allt känns mycket tryggare så här ett år in i pandemin så kvarstår behovet av föreläsningarna, tycker Petra Schulte.
– De hjälper en. Även om man redan har mycket kunskap så hjälper det att få höra det igen, att hela tiden få det bekräftat. Utan det här stödet hade man känt sig ännu mer vilsen.
Seminarierna kommer att fortsätta så länge det finns ett behov, säger Anne Sundén. I den närmsta planeringen finns bland annat föreläsningar om rehabilitering vid post-covid och utbildningar i olika bedömnings- och utvärderingsinstrument.
– Vi kommer nog också snart kunna förmedla resultat från den covidforskning som pågår i regionen, säger hon. Det är ganska många projekt som pågår, både i klinik och på universitetet.
Föreläsningarna är främst riktade till anställda i Region Skåne, men vem som helst kan ansluta.
Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se
