Med en toppannons blir du synlig för fysioterapeuter

En stark primärvård ska göra vården mer förebyggande

För att klara framtidens utmaningar måste vi bli mycket bättre på förebyggande arbete, och det genomförs bäst i första linjens sjukvård. Det sa regeringens särskilda utredare Anna Nergårdh när hon invigningstalade på Fysioterapeuternas Rådsmöte. 

Stefan Jutterdal i samtal med Anna Nergårdh på Rådsmötet. Foto: Lois Steen

Fredagen den 16 mars samlades Fysioterapeuternas förbundsstyrelse och mer än 100 förtroendevalda från förbundets olika råd (se faktarutan) i Stockholm. Under två dagar möttes de på det så kallade Rådsmötet – som hålls vart fjärde år mellan kongresserna – för att diskutera och utbyta idéer och tankar kring framtidens primärvård, förbundets organisation, den nya dataskyddsförordningen, facklig och professionell utveckling, specialistordningens reformering och etiska utmaningar i framtidens hälso- och sjukvård.

Vid Rådsmötets öppnande gav regeringens särskilda utredare Anna Nergårdh en snabb överblick av utredningen Samordnad utveckling för god och nära vårdDen har pågått i ett år och Fysioterapeuterna sitter med i en av referensgrupperna. Utredningen har fokus på primärvården, men det är ingen primärvårdsutredning, betonade hon.
– Vi har också i uppdrag att titta på omfördelning av resurser. Ska vi kunna bygga en hälso- och sjukvård som hänger ihop sömlöst utifrån människors behov så måste vi titta på helheten.
Svensk hälso- och sjukvård står sig bra i internationella jämförelser när det gäller medicinsk kvalitet, sa Anna Nergårdh, men vi ligger sämre till när det kommer till kontinuitet, tillgänglighet och delaktighet. Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet börjar få några år på nacken och behöver moderniseras, sa hon.
– Det kom till i en tid när utmaningarna i befolkningen var helt annorlunda än i dag. Tiden då vi kunde konstruera ett hälso- och sjukvårdssystem som människor fick anpassa sig efter är förbi. I dag förväntar man sig en hälso- och sjukvård som hänger ihop.

Anna Nergårdhs utredning bygger vidare på den tidigare utredningen Effektiv vård, som presenterades av Göran Stiernstedt 2016. En av huvudslutsatserna i den var att svensk sjukvård måste gå från ett akutsjukhustungt system till en vård som är nära invånarna, och där primärvården är stark.
– Det är inte för att man tycker illa om sjukhusvård i största allmänhet som vi behöver göra den här förflyttningen, sa Anna Nergårdh. Det här grundar sig på den evidens och den kunskap som finns om att bästa sättet att åstadkomma en jämlik hälsa i befolkningen är en stark första linjens sjukvård. Alla är överens om att vi måste bli mycket bättre på förebyggande arbete om vi ska kunna klara framtidens utmaningar. Det är det som är nyckeln. Men förebyggande arbete är inget man gör under några få dagar långt ifrån människors närmiljö. Det gör man nära människor, i första linjens sjukvård. Vi måste bli mycket bättre på att använda alla kompetenser på ett klokt sätt.

Ett första delbetänkande i utredningen lämnades i juni förra året och ligger nu som en proposition för beslut i riksdagen under våren.
– Där vill vi bland annat göra vårdgarantin behovsstyrd, sa Anna Nergårdh. Den ska inte bara omfatta läkare, den ska omfatta de legitimerade yrkesgrupper som man faktiskt har behov av att träffa. Vi ser det här som en bottenplatta för den fortsatta omstruktureringen.
I nästa delbetänkande, som presenteras i juni i år, tittar utredningen på ett nationellt utformat uppdrag för primärvården.
– Det handlar om att göra vården begriplig för invånarna. Vi behöver en tydlighet i vad som ingår i svensk primärvård. I dag ser den ut på 21 olika sätt, och vi måste samordna det bättre.

Anna Nergårdh berättade också att utredningen betonar ett interprofessionellt arbetssätt, som sträcker sig bortom den vanliga missuppfattningen att flera professioner i samma lokal är lika med teamarbete.
– Interprofessionellt teamarbete är ju ett teoretiskt kunskapsområde. Vi kommer att problematisera och tydliggöra vad det finns för evidensbaserat kunskapsunderlag för hur man bör bedriva interprofessionellt teamarbete.
Även arbetsmiljöfrågorna uppmärksammas i nästa delbetänkande, sa hon.
– Förslagen till hur vi strukturerar hälso- och sjukvården ska också ge möjlighet till att skapa en rimlig arbetsmiljö för vårdens medarbetare.
Slutbetänkandet av hela utredningen läggs fram i mars 2019.

  • De här träffades under förbundets Rådsmöte 16-17 mars:

    Förbundsstyrelsen är Fysioterapeuternas högsta politiska ledning.
    Distriktsrådet är rådgivande i frågor som rör förbundets organisation, stimulerar till en bra verksamhet i distrikten och är aktivt i opinionsarbetet.
    Förhandlingsrådet är kontaktnät mellan förbundsstyrelse, kansli och distrikt angående avtals- och förhandlingsfrågor.
    Professionsrådet har till uppgift att hantera professionsfrågor samt att vara en länk mellan förbundsstyrelse, kansli och sektioner angående sakkunskap inom olika specialistområden av professionen.
    Företagarrådet arbetar med frågor som rör företagare och deras verksamhet, och fungerar som länk mellan företagande medlemmar, kansli, Fysioterapeuterna Service AB och förbundsstyrelsen.
    Vetenskapliga rådet är förbundets sakkunniga och förbundsstyrelsens beredningsorgan i vetenskapliga frågor.
    Kvalitets- och patientsäkerhetskommittén arbetar både internt och externt med att skapa intresse och medvetenhet om att kvalitets- och patientsäkerhetsarbete berör fysioterapeuter och att professionen måste ta större ansvar för vårdens förbättringsarbete.
    Etiska rådet är rådgivande i etiska frågor och ska aktualisera etiska frågor av betydelse för fysioterapeuters professionella utövande. Det etiska rådet svarar för handläggning av ärenden som berör förbundets etiska regler.
    Ung fysioterapeut är ett nätverk av fysioterapeuter som är unga i yrket. Där finns även en studentrepresentant.

2018-03-16|NYHETER|