Förhoppningen var att kompetensstegen skulle styra upp både kompetensutveckling och lön för fysioterapeuter i Region Stockholm. Men alla har inte placerats i stegen, och det kan skilja tusentals kronor i lön för likvärdig kompetens mellan de olika sjukhusen.
Fem år efter att Region Stockholm införde kompetensstegen för fysioterapeuter visar en granskning att den används mycket olika på regionens sjukhus. Foto: Colourbox/montage
2018 införde Region Stockholm en kompetensstege för fysioterapeuter som består av sex steg med tydliga kriterier för vad som krävs för att gå vidare i karriären (se fakta längre ner). Syftet med stegen är att tydliggöra vilken kompetens som finns och hur behovet av vidareutveckling ser ut, och den ska bland annat användas som underlag i lönesamtalet.
Men fem år efter införandet visar en granskning som fackets förtroendevalda har gjort att kompetensstegen används mycket olika. Siffrorna, som är från 2022, visar att andelen fysioterapeuter som placerats i stegen varierar mellan 48 och 80 procent beroende på sjukhus. Den visar också på en ojämn fördelning mellan de olika stegen – på en del sjukhus är flest fysioterapeuter placerade i de mittersta stegen, medan det på andra finns flest i de lägsta eller högsta stegen. Den visar också att regionens största arbetsgivare SLSO (Stockholms läns sjukvårdsområde) bara har placerat två av sina över 400 anställda fysioterapeuter i stegen.
– Vi fackliga har tagit upp det med SLSO som först skyllde på pandemin och sedan på resursbrist på HR. Men samtidigt kunde akutsjukhusen i regionen under brinnande pandemi placera majoriteten av sina medarbetare, säger Thomas Airio som är regionalt förhandlingsansvarig för Fysioterapeuterna i Stockholm.
Lönerna svänger också kraftigt mellan arbetsplatserna. Till exempel var medellönen för fysioterapeuter i steg 4 på Karolinska universitetssjukhuset förra året 34 825 kronor, medan medellönen för fysioterapeuter i samma steg på Södertälje sjukhus låg på 40 255 kronor. En skillnad på 5 430 kronor. På individnivå kan skillnaderna vara ännu större. Med stora löneskillnader är det inte konstigt att det blir svårt för dem som betalar sämst att behålla personal, säger Thomas Airio.
– Vill man vara en attraktiv arbetsgivare måste man göra en omvärldsbevakning och här kan vår granskning hjälpa till med det, säger han.
Thomas Airio anser att den här granskningen har synliggjort att arbetsgivaren inte prioriterar kompetens i sin rekrytering.
– Stegen är konstruerad så att akademi ska räknas, säger han. Det är ganska lätt att i diskussion med sin chef placeras rätt på grund av stegens fyrkantighet. Problemet är att arbetsgivaren inte värderar kompetensen tillräckligt högt, varken vid rekrytering eller lönesättning. Nu när vi ser att lönerna inte hänger med kan vi också visa att utbildning och kompetens inte premieras av arbetsgivaren.
Att alla fysioterapeuter ska finnas med i kompetensstegen ligger i både arbetsgivarens och den anställdes intresse, påpekar Thomas Airio. För arbetsgivaren är den en bra hjälp vid planering av kompetensbehovet, och från facklig horisont är den ett mycket användbart verktyg för att kunna påverka både lön och kompetens.
– Enligt kollektivavtalet ska lönen sättas utifrån kompetens, och eftersom stegen så tydligt talar om vilken kompetens man har är det mycket lättare för oss att hitta personer som ligger påtagligt fel i lön.
Någon automatisk koppling mellan olika kompetenssteg och lön finns dock inte. Det säger Mari Persson, HR-strateg i Region Stockholm.
– Kompetensstegen är inte en lönestege, det är vi alltid väldigt tydliga med.
Men det står i era riktlinjer att den ska användas som underlag i lönesamtalet?
– Ja, tanken är att ju högre upp i stegen man kommer desto mer bidrar man till verksamhetens utveckling och resultat. Så det är ju en del av lönekriterierna. Men varje sjukhus sätter sina löner utifrån sina egna kriterier, och vi varken kan eller ska påverka.
Det HR däremot kan vara med och försöka påverka är att så många som möjligt blir placerade i kompetensstegen, säger Mari Persson.
– Vi har inget mandat att peka med hela handen, men vi kan uppmuntra och inspirera till implementering. Till exempel kommer stegen för fysioterapeuter att revideras och en ny version vara klar under senare delen av 2024. Vi har också precis tagit fram ett nytt utbildnings- och informationsmaterial som vi hoppas ska underlätta för både chefer och medarbetare att aktivt använda kompetensstegen.
Tre gånger om året följer HR upp hur regionens sammanlagt 17 olika kompetensstegar används. Mari Persson konstaterar att det jämfört med flera andra professioner ser hyfsat bra ut för fysioterapeuterna när det gäller andel placerade.
– Bland annat arbetsterapeuterna, kuratorerna och logopederna ligger sämre till. Men jag önskar ju att det skulle vara ännu bättre. I den bästa av världar skulle placeringsgraden vara 90 procent på alla sjukhus – 100 är nog omöjligt med tanke på nyanställningar och timanställda.
Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se
