Lois Steen, chefredaktör och ansvarig utgivare Foto: Gustav Gräll
Mars 1943. Andra världskriget är inne på sitt fjärde år, och allting står och väger. Slaget vid Stalingrad är över, men våra grannländer Danmark och Norge är ännu ockuperade av nazi-Tyskland, som även deporterar judar därifrån. Sverige tar emot tusentals nordiska grannar på flykt, men driver i övrigt en restriktiv flyktingpolitik. Ännu transporteras tyska soldater och krigsmateriel med tåg genom landet.
Det är med denna omvärld som en grupp visionära kvinnliga sjukgymnaster, några månader tidigare startat Kvinnliga sjukgymnasters riksförbund och nu startar Tidskrift i sjukgymnastik. Och sedan dess, i 80 år, har denna tidskrift regelbundet kommit ut oavsett på vilket sätt världen omkring har skakat. Klimatförändringar. En pandemi. Ett nytt fasanfullt krig i Europa. Jordbävningar. Ekonomisk kris.
Tack och lov vet vi också att människan är ett segt släkte som har kapacitet att använda sin kraft för att förändra och skapa nytt. Europa byggdes upp igen efter krigets slut 1945. Och i lilla Sverige finns den här tidningen kvar, för att mina företrädare har strävat vidare, och för att dina också har gjort det. Det är därför vi nu kan glädjas över den enorma utveckling av yrket och ämnet som tidningen har rapporterat om från 1943 till 2023.
Den samlade utgivningen, från den första utgåvan till dagens moderna fackförbundstidning, är ett omfattande historiskt dokument över den svenska fysioterapins och förbundets utveckling. Det går inte att greppa allt som skett med yrkesrollen, det kliniska arbetet, utbildningen, forskningen och det fackliga arbetet. En skulle önska att ett gäng forskare ville göra en djupdykning i vårt arkiv! Men i väntan på det kan du på fysioterapi.se läsa en jubileumsartikel som fångar de stora dragen och även bjuder på lite kuriosa.
Framtiden då? Hur ser världen ut i mars 2103, om ytterligare 80 år? Ingen av oss vet. Men får jag drömma naivt och stort har vi slutat kriga med varandra och slutit fred med planeten. Dessutom hoppas jag att den nuvarande kompetensbristen är löst och att hälso-och sjukvården inte ersatt fysioterapeuter med robotar. Så länge som människor har kroppar behövs fysioterapin. Och kanhända också en tidskrift som berättar om den.
Lois Steen
lois.steen@fysioterapeuterna.se
