Examensbevis är inte samma sak som yrkeslegitimation. Men det visste inte en person som hann arbeta som fysioterapeut i två år innan misstaget upptäcktes.

Endast den som har legitimation får kalla sig fysioterapeut. Foto: Colourbox

Det var vid en intern kontroll på vårdcentralen i somras som det visade sig att en person som arbetade som fysioterapeut saknade yrkeslegitimation. Då hade hen arbetat där i två år i tron att examensbeviset var samma sak som att vara legitimerad. Arbetsgivaren å sin sida hade inte kontrollerat behörigheten vid rekryteringen. När misstaget upptäcktes skickade personen som anställts som fysioterapeut omedelbart in en ansökan om yrkeslegitimation till Socialstyrelsen tillsammans med ett brev som förklarade situationen. ”Jag har jobbat i två år och trott att jag var legitimerad”, skriver hen, och konstaterar att situationen är mycket jobbig. ”Jag hade missförstått det som att mitt examensbevis var min legitimation.” Verksamhetschefen kontaktade också Socialstyrelsen och bad om skyndsam handläggning. I väntan på att legitimationen skulle utfärdas stängdes personen av.

Att arbeta som fysioterapeut utan legitimation strider mot patientsäkerhetslagen, och både den anställde och arbetsgivare har ansvar för att se till att lagen följs. Att det inte fanns något ont uppsåt utan rörde sig om ett missförstånd gör det ändå inte tillåtet, säger Fysioterapeuternas chefsjurist Dominika Borg Jansson.
– Den som ska jobba som fysioterapeut är skyldig att ha legitimation, och arbetsgivaren är skyldig att kontrollera att personalen uppfyller alla krav. Hälso- och sjukvårdslagstiftningen anger på flera ställen att verksamheten ska ha den personal som krävs för att kunna erbjuda god vård. I det ingår att kontrollera att personalen har rätt behörighet. Det här ska vara en del av arbetsgivarens rutiner.

Ett examensbevis på avslutad utbildning räcker alltså inte för att få arbeta som fysioterapeut.
– Du kan ju ha klarat utbildningen men ändå nekas legitimation av Socialstyrelsen, till exempel om du har begått ett brott. Därför finns det här extra steget, där Socialstyrelsen granskar ansökan innan legitimationen utfärdas.
Om en vårdgivare upptäcker att någon har arbetat utan legitimation måste verksamheten utreda om det kan ha påverkat patientsäkerheten. Den måste också se till att det finns rutiner som säkerställer att en liknande situation inte kan uppstå igen. Har det dessutom inträffat allvarliga vårdskador, eller funnits risk för att sådana skulle ha kunnat inträffa, är en vårdgivare alltid skyldig att göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
– Vid behov kan IVO i sin tur göra anmälan till åtal och förelägga en verksamhet att åtgärda bristerna, säger Dominika Borg Jansson. Om det finns en fara för patientsäkerheten kan IVO också förbjuda hela eller delar av verksamheten.

Socialstyrelsen har informerat IVO om det aktuella fallet, men myndigheten har inte valt att inleda något tillsynsärende. Personen i fråga fick sin legitimation i slutet av augusti och kunde därefter återgå i tjänst.
Redaktionen har sökt verksamhetschefen som avböjer intervju.

  • Detta gäller
    • När utbildningen är avslutad ansöker studenten om examen vid sitt lärosäte. Därefter ansöker man om yrkeslegitimation hos Socialstyrelsen.
    • Myndigheten kontrollerar examensbeviset mot det nationella studiedokumentationssystemet Ladok och gör även en sökning i belastningsregistret. Handläggningstiden är cirka tre veckor.
    • Enligt 4 kap. 5 § patientsäkerhetslagen (2010:659) får endast den som har yrkeslegitimation kalla sig fysioterapeut. Den som saknar legitimation får inte arbeta självständigt som fysioterapeut.
    • Arbetsgivaren ansvarar för att kontrollera att personalen har legitimation och att den inte har återkallats eller begränsats. Arbetsgivaren ska även kontrollera att den anställde finns registrerad i Socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal.

    Källor: Socialstyrelsen och Sveriges riksdag