I sin avhandling kartlägger Anna Törnberg hälsan hos personer som fick covid-19 under pandemin. Hon har också utvärderat en skräddarsydd rehabilitering inriktad på inspiratorisk muskelstyrka. Många har nedsatt fysisk och psykisk funktion vilket påverkar tränings- och vardagsorken.
Postcovid tycks skilja sig från andra kroniska sjukdomar genom att det är svårt att stegra träningen, säger Anna Törnberg. Foto: Privat
I den första av Anna Törnbergs fyra delstudier följde hon upp vuxna som inte varit sjukhusvårdade för covid-19, men som senare utvecklat svår postcovid.
– Resultaten visar att nästan hälften hade kvarstående nedsatt fysisk funktion, depression, låg fysisk aktivitetsnivå och låg självskattad hälsa. Vi såg också att sådana nedsättningar ett år efter infektionen var kopplade till sämre självskattad hälsa efter två och ett halvt år.
I den andra studien undersöktes fysisk aktivitetsnivå och stillasittande hos både sjukhusvårdade och icke-sjukhusvårdade personer 15 månader efter covid, berättar Anna Törnberg.
– Ungefär hälften hade låg fysisk aktivitetsnivå eller mycket stillasittande tid, och nästan var tredje uppvisade en kombination av båda, säger hon.
De lägre aktivitetsnivåerna var vanligare hos personer med sämre fysisk funktion och självskattad hälsa samt hos dem med samtidig förekomst av POTS, posturalt ortostatiskt takykardisyndrom
– Bland deltagarna i våra studier var det cirka en tredjedel som hade en POTS-diagnos och tillståndet var vanligare bland dem som inte legat på sjukhus.
I den tredje randomiserade kontrollerade delstudien utvärderades en individuellt skräddarsydd rehabiliteringsintervention som kombinerade inspiratorisk muskelträning med fysisk träning. 44 personer med postcovid och nedsatt inspiratorisk muskelstyrka inkluderades.
– Att lägga till inspiratorisk muskelträning till fysisk träning förbättrade inspiratorisk muskelstyrka och minskade hosta, säger Anna Törnberg. Men trots individuella anpassningar var det många deltagare som inte klarade att fullfölja träningen.
Hon berättar att ett stort antal deltagare fick ansträngningsutlöst trötthet, PEM, av att träna.
– Då sänkte vi träningsvolymen ytterligare, men ändå klarade de inte av det. Vi behövde också avstå från att genomföra vissa tester på grund av deltagarnas svåra fatigue och PEM. Det ledde till att studien blev mindre än vi planerat.
I den fjärde studien, som hade en kvalitativ ansats, inhämtades 12 deltagares upplevelse av träningsinterventionen i studie 3.
– De betonade vikten av ett stödjande och individuellt anpassat genomförande och värdesatte att det var ett flexibelt upplägg där de kunde träna hemma. Även om många inte kunde träna så mycket och så intensivt uttryckte de att det var värdefullt att få något konkret att göra. ”Nu får jag testa att göra något som potentiellt skulle kunna vara bra för mig”, var det någon som sa.
Vad ska fysioterapeuter ta med sig från din forskning?
– Det viktigaste budskapet är att den här gruppen behöver långsiktig uppföljning, både fysiskt och psykiskt, säger Anna Törnberg. Ett enkelt och kliniskt applicerbart tips är att använda en minuts uppresningstest. Vi såg att ett sämre resultat på testet var associerat med sämre självskattad hälsa över tid. Att använda test för självskattad psykisk hälsa är också viktigt. Visar testet på depression är det också associerat med en sämre självskattad hälsa på sikt.
När det gäller interventionen kan en kombinationsträning ha positiv effekt på inspiratorisk muskelstyrka och hosta, men den fungerar inte för alla, betonar hon vidare.
– Postcovid tycks skilja sig från andra kroniska sjukdomar genom att det är svårt att stegra träningen. Det krävs därför en annan inställning och ett större helhetsperspektiv hos vården. Det är oerhört viktigt att fokusera på andra delar av livet, inte bara träningen. Är man arbetsför eller sjukskriven? Hur ser vardagen i övrigt? Där behöver vi stödja patientens egen förmåga att reglera sin ork och lära sig vad den egna kroppen och kognitionen klarar. Det är dessutom A och O att samarbeta i team och få input från andra professioner som läkare och arbetsterapeuter.
Lois Steen
fysioterapi@fysioterapeuterna.se
