Regeringen vill att fler fysioterapeuter utexamineras eftersom det är ett bristyrke. Samtidigt ökar söktrycket på utbildningarna. Ändå står antalet platser i princip stilla. Brist på VFU-platser och lokaler är några av orsakerna.
För första gången finns fysioterapeuter med i regeringens styrdokument över professioner inom hälso- och sjukvården där det behövs fler. Foto: Colourbox
År 2023 hade landets fysioterapeututbildningar sammanlagt 2 854 förstahandssökande. I år var de totalt 3 846. Att intresset ökar beror troligen på flera saker, säger Fysioterapeuternas FoU-chef Charlotte Urell.
– En osäker arbetsmarknad gör alltid att fler vill studera, särskilt utbildningar som tydligt leder till ett yrke där arbetsmarknaden är god, säger hon. Jag tror också att många lockas av det breda angreppssättet som vi fysioterapeuter har då vi arbetar både med individer, grupper och på samhällsnivå.
Den som utbildar sig till fysioterapeut kan räkna med en ljus framtid då det är ett bristyrke. Underskottet beräknas enligt flera prognoser bestå under lång tid eftersom för få utbildas samtidigt som befolkningen blir äldre. Universitetskanslersämbetet, UKÄ, vill se kåren växa med fem procent fram till år 2040. För första gången finns fysioterapeuter dessutom med i regeringens regleringsbrev för perioden 2025-2028 över professioner inom hälso- och sjukvården där det behövs fler. Något exakt antal nämns inte, men UKÄ har i sitt underlag till regeringsbeslutet angett att det bör handla om totalt 2 259 utexaminerade fysioterapeuter under nämnda fyraårsperiod.
Att fysioterapeuter för första gången finns med i styrdokumentet är ett steg åt rätt håll och ett erkännande för yrkeskåren, säger Charlotte Urell. Men så länge det bara formuleras som ett mål och inte ett krav är det upp till de olika lärosätena att skapa utbildningsplatser, påpekar hon.
– När det till exempel gäller läkarprogrammet pekar staten med hela handen och säger hur många utbildningsplatser det ska finnas. Det skulle vara positivt om staten kunde göra detsamma med fysioterapeututbildningen. Då måste den dessutom tillsätta pengar för att garantera antalet platser.
Några öronmärkta pengar har det inte blivit, och antalet platser har heller inte ökat. I år har totalt 1 006 personer antagits till landets fysioterapeututbildningar. Förra året antogs 1 056 personer, och året innan dess 1 020 personer. Vilket dessutom är ett överintag eftersom omkring 20–25 procent av studenterna hoppar av, något som tas med i beräkningen vid antagningen.
Marie Halvorsen är programansvarig på fysioterapeututbildningen på Karolinska institutet som tar in flest elever: 115 per termin.
– Tanken är att vi ska ha omkring 65 elever kvar på termin sex, vilket är vad vi är dimensionerade för, säger hon.
Att examinera fler än så skulle kräva både mer pengar och lärarresurser, säger Marie Halvorsen. Men det är också en fråga om logistik.
– Det skulle kräva mer finansiering, fler lärarresurser, fler lokaler och eventuellt ändrade undervisningsformer. Fler studenter kräver också en utökning av antalet VFU-platser för att kunna säkra både utbildningens kvalitet och studenternas lärandemiljö.
I Göteborg är just VFU-platser det största hindret för att ta in fler studenter, säger Eva Holmgren som är programansvarig. Trots att det är den populäraste orten att läsa till fysioterapeut på (964 sökte dit i första hand i år) så antogs bara 120 elever.
– Vi är dessutom bara dimensionerade för drygt 40 per termin, säger hon. Men vi vet ju vilken brist det är på fysioterapeuter och skulle gärna vilja kunna ta in fler. Det största hindret är bristen på VFU-platser, det är en utmaning varje termin att säkerställa att det finns tillräckligt många.
Ett annat stort problem är bristen på lokaler, säger hon.
– Vi får inte ens plats i dag och det är något vi får återkommande kritik för. Vi försöker lösa det med många smågrupper, men det är också väldigt resurskrävande.
Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se
