Lön, arbetsmiljö och kompetensutveckling är de viktigaste valfrågorna för fysioterapeuter. Det framgår av tidningen Fysioterapis enkätundersökning bland förbundets medlemmar.

Lönen är för låg, arbetsmiljön för dålig och möjligheterna till kompetensutveckling för få. Det menar fysioterapeuterna som svarat på enkäten. Bild: Colourbox

Inför höstens val är det framför allt frågor om lön, arbetsmiljö, kompetensutveckling och karriär som engagerar landets fysioterapeuter. Men även villkor för företagare, ersättningssystem och jämlik vård anses vara viktiga frågor. Det visar vår enkät, som 1 700 av förbundets medlemmar har besvarat (läs mer om den i faktarutan).

Flest (40 procent) anser att lönen är den viktigaste frågan. Så här skriver några:

”Det är helt orimligt att våra löner är så låga i förhållande till andra 3-åriga högskoleutbildningar. Om vi vill behålla kollegor inom vården behöver lönen vara rimlig.”

”Blir snart pensionär och inser hur lite vi får, tänker att alla inom vården borde vara värda lika mycket som industriarbetare åtminstone.”

”Har snart jobbat i 30 år inom primärvården, med många och långa utbildningar i ryggsäcken, har inte ens 40 000 i månaden.”

”Jag upplever att det knappt lönar sig att utbilda sig till fysioterapeut när jag tidigare som outbildad personlig assistent tjänade lika mycket som jag gör nu.”

”Som kår är vi viktiga för hälso- och sjukvården och kan spara in mycket pengar på onödiga operationer, förkortade köer och förhöjd livskvalitet. Ändå prioriteras vi så otroligt dåligt och har alldeles för låga löner. Det är ett yrke där man ska anses vara ”tacksam” och nöja sig med låga löner.”

För 14 procent är arbetsmiljön viktigast:

”Jag är på jobbet varje dag, en stor del av mitt liv. En bra lön är viktigt men för mig uppväger den inte en usel arbetsplats.”

”Flera av mina erfarna kollegor har slutat inom regional primärvård pga arbetsmiljö och stress. Inte klokt att kunskap och erfarenhet inte tas till vara på ett bättre sätt!”

”För att orka fortsätta i ett yrke jag älskar måste balansen bli bättre så att mer tid kan ägnas åt faktiskt patientarbete.”

”Jobbet är så roligt men stressen att hinna med patienter samtidigt som det läggs på mer och mer admin blir jobbigt.”

Prestationsbaserade ersättningssystem med bland annat ”pinnar” anser många bidrar till en dålig arbetsmiljö. Sammanlagt 9 procent har dessutom rangordnat den här frågan som den viktigaste.

”Det blir allt tydligare hur verksamheten jagar pinnar på olika sätt och hur det är ett av de viktigaste verktygen för att redovisa resultat och inte minst påverkar vårdcentralernas ekonomi. Jag har sett hur det leder till försämrad arbetsmiljö, har flera tidigare kollegor som valt att sluta arbeta inom vården och har själv arbetat med annat i perioder.”

”Jag och många med mig ges inte möjlighet till att göra ett bra jobb då pinnar, korta patientbesök och stress i vardagen skapar ohälsa hos fysioterapeuter. Många byter yrke just därför.”

”Just nu står fokus på ”produktion” mig upp i halsen och gör att jag mister känslan av mening i mitt arbete i primärvården.”

”Har just sagt upp avtalet med regionen och vårdvalet då just pinnsystemet och ersättningsformen med prestationskrav gjort att jag behövt stänga min mottagning.”

”Jakten på pinnar är en katastrof för arbetsmiljön. Och att en pinne är en pinne oavsett om det är ett enkelt telefonsamtal eller ett långt komplext besök med en patient med flerfunktionsnedsättning.”

För 13 procent är kompetensutveckling och karriär den viktigaste frågan:

”Det förväntas alltför mycket att vi ska stå för vår egen kompetensförsörjning och utföra den på vår fritid. Få fysioterapeuter får gå utbildningar och göra det på arbetstid. Jag vill att man strävar mot att även vi fysioterapeuter ska kunna vidareutbilda oss med bibehållen lön under studietid, så som sjuksköterskorna har det på många ställen i landet.”

”Jag vill ha en specialistutbildning som är betald precis som läkarnas och sjuksköterskornas.”

”Viktigt att vidareutbildning betalas av arbetsgivaren och att specialistkompetens godkänns av Socialstyrelsen.”

”Jag jobbar i kommunen där man står still i sin kompetensutveckling. Vi behöver kunna utmanas på arbetsplatsen för att vara kvar och för att göra ett bra jobb i en verksamhet som utvecklas och där vi utför alltmer avancerad vård.”

Jämlik vård rangordnas av 9 procent som den viktigaste frågan:

”Det är för stora skillnader beroende på var man bor i landet och beroende på inkomst och social status.”

”Jag ser dagligen hur olika patienter inte får samma vård beroende på var i landet man bor.”

”Vårdval rehab skapar ojämlik vård och en ohållbar arbetsmiljö då fysioterapeuter som jobbar med personer med komplex problematik inte får ersättning och därmed inte kan ta den extra tiden som krävs. Många fysioterapeuter överväger att lämna yrket pga tidspressen.”

För 8 procent är villkor för företagare viktigast:

”Osäkerheten kring etableringarna är stor och många arbetas emot från regionens sida. Det finns alltid en känsla av att bli huggen i ryggen.”

”Ersättningarna för privata fysioterapeuter på LOV behöver höjas annars kommer vi inte kunna fortsätta att jobba då allt annat blir dyrare. Vi får i praktiken sänkta löner varje år, den lilla ersättningsökningen vi fått räcker inte.”

”Den osäkerhet som rått de senaste åren kring nationella taxan har lett till försämrad arbetsmiljö, minskad möjlighet (och vilja) till kompetensutveckling. Den reella sänkningen av ersättningen (dvs höjningen av ersättningen har inte följt index och kostnadsutveckling) har lett till försämrad möjlighet till löneutveckling och kompetensutveckling.”

  • Kort om valenkäten:

    Tidningens valenkät skickades ut till 11 000 medlemmar i Fysioterapeuterna och den besvarades av 1 700 personer. Inför valet 2022 gjordes exakt samma valenkät. Svaren från den redovisas inom parentes.

    VILKEN VALFRÅGA ÄR VIKTIGAST FÖR DIG SOM FYSIOTERAPEUT?

    Lön: 40 % (43 %)
    Arbetsmiljö: 14 % (13 %)
    Kompetensutveckling och karriär: 13 % (12 %)
    Ersättningssystem (som till exempel ”pinnar”): 9 % (7 %)
    Jämlik vård: 9 % (7 %)
    Villkor för företagare: 8 % (9 %)
    Omställning till God och nära vård: 4 % (6 %)
    Vård- och rehabskulden: 2 % (2 %)