Utbildning, ålder, kön och födelseland påverkar tillgången till specialiserad rehab vid långvarig smärta. Det framgår av en ny studie från Sahlgrenska akademin.

Helene Svensdotter är doktorand på Sahlgrenska akademin samt fysioterapeut inom Regionhälsan, Västra Götalandsregionen. Foto: Göteborgs universitet

Studien, som är en del av fysioterapeuten Helene Svensdotters doktorandprojekt, bygger på 39 346 patienter som remitterades till specialiserad smärtvård i Sverige mellan 2009 och 2016. Av dessa bedömdes 49,8 procent kunna delta i ett rehabiliteringsprogram. Fler kvinnor än män ansågs kvalificera, liksom fler som var födda i Norden än utanför. Även utbildningsgrad och ålder spelade roll. Universitetsutbildade bedömdes i högre grad kunna delta än de med enbart grundskoleutbildning, liksom fler patienter i medelåldern än yngre och äldre.
När flera faktorer samtidigt analyserades blev skillnaderna större. Lägst sannolikhet att få tillgång till smärtrehabilitering visade sig de som är födda utanför Norden och endast har grundskoleutbildning ha. Oavsett kön och ålder. Störst chans till rehab hade universitetsutbildade kvinnor i medelåldern, födelseland spelade ingen roll.

Det kan finnas flera möjliga förklaringar till skillnaderna, enligt forskarna. Till exempel språkliga förutsättningar, livssituation och möjlighet att delta i ett omfattande program samt vårdens bedömning av patientens förutsättningar och föreställningar om vem som passar för rehabilitering. I ett pressmeddelande påpekar Helene Svensdotter att skillnaderna inte bara handlar om enskilda faktorer.
– Det är kombinationen av till exempel utbildningsnivå, ålder, kön och födelseregion som verkar påverka sannolikheten att få tillgång till rehabilitering, säger hon. Detta borde vägas in när vården ser över både bedömningar och vilka insatser som är möjliga för olika patientgrupper.