”Det handlar oftare om strukturen än om individerna”

Hur skapas egentligen en hållbar organisatorisk och social arbetsmiljö – och varför går det så ofta fel, trots goda intentioner? Det ville organisationskonsulten Lisbeth Rydén ta reda på genom sin forskning. Nu har hon skrivit en bok.

Lisbeth Rydén är forskare och organisationskonsult. Foto: Lani Noreke

Vilka nya perspektiv inom ämnet bidrar du med?
– Min forskning har en diskursiv ansats. Det innebär bland annat att arbetsmiljöarbetet utgår ifrån hur människor formulerar sin värld och att lyssna in vilka tankar medarbetare och chefer har om vad som är ett bra medarbetarskap, ett bra chefskap och vad som är ett gott jobb, förklarar Lisbeth Rydén och fortsätter:
– Alla fysioterapeuter har en idé om vad som är ett bra jobb. Och det är först när man pratar öppet om det som många inser att uppfattningarna skiljer sig åt. Pratar man inte om sina uppfattningar är det ett problem, till exempel uppstår ofta konflikter utan att man förstår varför de uppstår. Min erfarenhet är att det är först när alla har beskrivit sin uppfattning om vad ett bra arbete är som man kan diskutera verksamhetens uppdrag och arbete och komma med olika förslag för att lösa en aktuell situation.
En av Lisbeth Rydéns käpphästar är att vi pratar alldeles för lite om arbetets innehåll när vi diskuterar arbetsmiljön.
– Vi pratar om chefen eller jobbiga medarbetare, fast vi skulle kunna prata om vad det för jobb vi har att göra och ta vara på olika perspektiv, synpunkter, kompetens och nyfikenhet. Det handlar alldeles för mycket om enskilda personers tillkortakommanden, fast det är ofta ett gemensamt problem att vi inte förstår varandra.

Våra tankefigurer om arbetet formar hur vi arbetar och skapar vår arbetsmiljö, säger Lisbeth Rydén. Bild: Colourbox/Collage

I boken presenterar Lisbeth Rydén en modell för att bedöma organisatorisk och social arbetsmiljö. Den utgår från om organiserandet av arbetet underlättar eller försvårar att göra ett väl utfört arbete med de resurser som finns.
– Om man tydligare utgår från arbetets organisering och frågar var i processen som konflikterna uppstår, då kan man också se att det sällan handlar om personerna utan om strukturen. Vad är det som uppdraget kräver? Och vilka krav ställer uppdraget på oss och våra strukturer? Hur chefen stärka en struktur som främjar arbetsmiljön? De frågorna skapar ett naturligt och arbetsinriktat fokus. Det är ett annat sätt att förhålla sig. Ett annat sätt att kartlägga situationen.
När Lisbeth Rydén analyserar arbetsmiljön i en organisation ställer hon inte en massa färdiga frågor. Hon ställer en enda: Hur är det att jobba här?
– När man börjar där blir undersökningen av arbetsmiljön mer som att vara Agatha Christie. Man ser ett mönster växa fram. Och så kommer man fram till ”Det där mönstret ska vi undvika. Det här mönstret upprätthåller vi gemensamt. Det här behöver vi hjälpas åt att förändra.”
Hon menar att våra tankefigurer om arbetet formar hur vi arbetar och skapar vår arbetsmiljö.
– Vi behöver förstå varandras roller och uppdrag för att fungera i ett föränderligt och snabbrörligt arbetsliv. När vi pratar om vad vi förväntar oss av oss själva, kollegorna och av vår chef då får vi syn på var det finns en krock i förväntningar och krav. Därför är det viktigt med transparens. Pratet blir till praktik. Särskilt om vi håller oss till att prata om arbetet. Då kan man tillsammans utvärdera: Har vi löst jobbet på ett bra sätt utifrån de förutsättningar som råder? Kanske säga: Visst kunde vi haft mer resurser, men med de resurser som finns, kan vi vara stolta över hur vi använder dem.

När man diskuterar arbetsmiljö pratas det mycket om psykologisk trygghet. Vill du säga något om det?
– Det är ett begrepp som ofta vantolkas. Det är inte kränkande att ha olika uppfattningar eller att ställa kritiska frågor. En diskussion måste få kunna äga rum och man ska kunna utforska varandras ståndpunkter. Nu tolkas begreppet ofta som om att alla ska vara så trevliga hela tiden. Jag är ju van vid akademin, där man måste kunna ifrågasätta sina egna slutsatser och sitt eget material. Det är otroligt synd, det som alltför ofta händer, särskilt i hierarkiska organisationer, att bara en medarbetare ställer en fråga blir man stämplad som besvärlig, som ett problem.
Lisbeth Rydén betonar också att det är verksamhetens ledning och styrning som skapar de grundläggande förutsättningarna och de ramar som de anställda ska jobba efter.
– Det är en trend i offentlig sektor att styrningen uppifrån ökar och att den styrningen inte får ifrågasättas. Men ska vi komma till rätta med sjukskrivningarna så måste hela kedjan i organisationen – från ledningen till de som jobbar verksamhetsnära – förstå varför folk blir sjuka. Här finns ett jättejobb att göra. Fackliga skyddsombud har också en viktig roll i att påverka strukturerna, det går, även om processerna ofta är långsamma.

Lois Steen
lois.steen@fysioterapeuterna.se