— Balansnedsättningar vid MS är komplexa och påverkar människors liv på helt olika sätt. Det säger fysioterapeuten Andreas Wallin, som presenterat en avhandling som fördjupar kunskapen om MS i vardagen och visar på tydligare sätt att testa och träna balansen.
Andreas Wallin har sin kliniska bakgrund inom neurologisk rehabilitering på Rehab Station Liljeholmen, men forskar nu på heltid. Foto: Privat
Exakt vilka mekanismer som bidrar till försämrad balansförmåga hos personer med multipel skleros, MS, och hur balansnedsättningen påverkar deras aktiviteter och delaktighet i vardagen har hittills inte varit känt. Det ville fysioterapeuten Andreas Wallin ändra på med sin forskning.
I den första delstudien utvärderade han tillförlitligheten hos balanstestet mini-BESTest. Resultatet visade att totalpoängen av mini-BESTest har stor tillförlitlighet för att bedöma balans över tid hos personer med mild till måttlig MS. Mätfelen var också låga.
— Testets fyra delskalor och de enskilda balansövningarna går även att använda för att identifiera vilka patientens svårigheter är och för att individanpassa balansträningen, säger Andreas Wallin. Det har vi stor nytta av kliniskt. Men det behövs minst fyra poängs skillnad i mätningarna för att kunna säga att det skett en försämring eller förbättring.
Den andra delstudien var en fall-kontrollstudie som utvärderade simultankapacitet genom att deltagarna fick utföra två parallella uppgifter – en motorisk och en kognitiv. Resultatet visade att gångförmågan påverkades hos både personer med MS och friska kontroller, men att enbart de med mild MS påverkades kognitivt vid gång med samtidig kognitiv uppgift.
— Det är spännande att även de med mild MS påverkades. De här svårigheterna har vi inte kunnat upptäcka tidigare, för när vi använder befintliga kliniska tester med parallella uppgifter, presterar de med mild MS ofta mycket bra fast uppgiften kostar på, säger Andreas Wallin.
Resultaten visade också att personer med måttlig MS skilde sig markant från de andra grupperna avseende förmåga att göra två saker samtidigt: de gick långsammare och behövde längre svarstid i den kognitiva uppgiften.
Avhandlingens tredje delstudie var en kvalitativ intervjustudie. I den beskrev deltagarna hur deras balansnedsättning begränsade och påverkade förmågan att vara aktiv och delta i vardagliga aktiviteter. Bland annat försämrades kapaciteten att hålla på med balanskrävande aktiviteter under längre tid av fatigue och varierande dagsform.
— Personer med mild till måttlig MS beskrev sin balans som en förmåga som nu inte längre är automatisk utan som kräver konstant uppmärksamhet och medvetenhet. De upplevde att det är en ständig kamp och förhandling mellan den egna kapaciteten och ambitionen att fortsätta vara aktiv. De kämpar verkligen för att kunna fortsätta med det som är värdefullt i livet!
I studien framkom det att deltagarna använder sig av olika kompensatoriska strategier för att hantera tillvaron. Det kan handla om att planera och prioritera bland aktiviteter, medvetet titta var man sätter sina fötter, använda fysiskt stöd, kommunicera sina behov till omgivningen eller kognitivt överväga vilken väg man kommer klara av att gå.
— Många måste tänka på sin balans hela tiden, och särskilt krävande är det när man går i en galleria, rör sig i en folksamling eller ska ta sig fram över svåra underlag som snö och is, förklarar Andreas Wallin.
I den fjärde delstudien testades genomförbarheten av en utmanande och intensiv balansträningsintervention, som utvecklats specifikt för personer med MS. Resultatet visade att det går att genomföra en randomiserad kontrollerad studie. I avhandlingen finns en överblick av hur interventionen är upplagd, vilket kan inspirera andra fysioterapeuter, säger Andreas Wallin.
— Överblicken visar hur vi har tänkt och hur vi medvetet jobbat för att rikta träningen mot fyra av balanskomponenterna som vår balansförmåga bygger på. Materialet visar också ett pedagogiskt sätt att bedöma hur intensiva och utmanande övningarna är för patienten, så att man verkligen ligger på en stimulerande och tränande nivå.
Han hoppas nu att hans forskning ska leda till att fler patienter med MS ska få träna på rätt saker på ett säkert sätt.
— Målet är att alla ska vara på en tränande nivå och att varje person ska bli medveten om exakt vad de egna svårigheterna består i. När vi som fysioterapeuter har identifierat svårigheterna ska vi dessutom alltid fråga vad som är viktigt för individen att träna på för att behålla sin livskvalitet, så att vi inte bara mäter utan också möter personen.
Vad sker härnäst för dig?
– Jag har fått en postdoktjänst och ska nu utveckla balansträningsprogrammet och planera för den randomiserade kontrollerade studien. Jag ska även arbeta med en studie som utforskar hur hjärnan aktiveras vid utförande av två parallella uppgifter, hos personer med MS i jämförelse med friska.
Lois Steen
lois.steen@fysioterapeuterna.se
