Ett misstag räcker sällan för att förlora sin yrkeslegitimation. Oftast ligger brottslighet, missbruk och allvarliga brister bakom. Det visar en genomgång av ärenden hos Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Av de 24 ärenden tidningen har gått igenom ledde 14 till att legitimationen drogs tillbaka, varav åtta drogs in på fysioterapeutens egen begäran. Foto: Colourbox

Tidningen Fysioterapi har gått igenom samtliga ärenden hos Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) som rör fysioterapeuter från 2020 till och med augusti 2026. Totalt handlar det om 24 ärenden. Av dessa ledde 14 till att legitimationen drogs tillbaka, varav åtta drogs in på fysioterapeutens egen begäran. Tre av dessa återkallades under pågående granskning. I nio fall beslutade HSAN om tre års prövotid. Ett ärende gällde en ansökan om ny legitimation efter en tidigare återkallelse, varför legitimationen återkallats framgår inte.
Genomgången visar att det inte är en enskild felbedömning eller enstaka misstag som lett till någon sanktion. För att legitimationen ska återkallas krävs det att den legitimerade varit grovt oskicklig i sitt yrke, på annat sätt visat sig olämplig eller gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som kan påverka förtroendet.

Nämnden fattar bara beslut om anmälningar från Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
– Beroende på hur anmälan ser ut tar vi alltså ställning till hur skicklig, eller oskicklig, den legitimerade är med utgångspunkt i en medicinsk bedömning och om patientsäkerheten är i fara, säger HSAN:s ordförande Eskil Nord.
Har den enskilde gjort sig skyldig till brott tittar HSAN bland annat på ifall förtroendet för personen är skadat. Vilket är en ganska besvärlig fråga att besvara och får avgöras från fall till fall, säger Eskil Nord.
– Men man får vända på perspektivet och fråga sig: Om du själv som patient går till en person som har begått ett allvarligt brott mot någon annan, har du då förtroende för honom eller henne? Legitimationen är ju inte bara ett garantibevis för att vederbörande har de nödvändiga kunskaperna för sitt yrke utan också att personen åtnjuter både myndigheternas och allmänhetens förtroende att kunna sköta sitt arbete ordentligt.

  • Så gjordes grankningen
    • Tidningen Fysioterapi begärde ut samtliga ärenden hos HSAN som rör fysioterapeuter från 2020 till och med augusti 2026. Totalt handlar det om 24 stycken.
    • 14 ledde till att legitimationen drogs tillbaka.
    • 9 ledde till tre års prövotid.
    • Ett ärende gällde en ansökan om ny legitimation efter en tidigare återkallelse.

De fysioterapeuter som dömts till prövotid i materialet anses av HSAN ha agerat allvarligt, men inte tillräckligt för att legitimationen omedelbart ska dras in. I ett fall har till exempel IVO konstaterat att en person inte har behandlat sina patienter efter rådande evidens, med risk för vårdskador som följd. Hen ska dessutom ha slarvat med både journalföring och vårdhygien. Två fysioterapeuter har gjort sig skyldiga till dataintrång och dömts till dagsböter i domstol. Till exempel loggade en av dem vid elva tillfällen in i journaler utan att ha någon vårdrelation till patienterna. Hen gick även in i sin egen journal. Men att som patient ha tillgång till sina uppgifter via 1177 ger dig inte rätt att läsa den direkt i journalsystemet, påpekar HSAN.

Några fysioterapeuter har dömts till prövotid på grund av narkotikamissbruk. I ett fall konstaterades det att fysioterapeuten varit drogpåverkad under ett patientbesök, men när beslutet om prövotid fattades var hen för tillfället drogfri och jobbade inte längre som fysioterapeut. En fysioterapeut är dömd till villkorlig dom och dagsböter för olaga hot, och två fysioterapeuter har gjort sig skyldiga till sexuella närmanden/ofredanden. I det ena fallet kontaktade hen flera patienter på sms med sexuella anspelningar. När nämnden fattade beslut om prövotid tog den hänsyn till att fysioterapeuten insett sitt felaktiga beteende och dessutom inte hade fått några anmärkningar sedan dess. I det andra fallet har fysioterapeuten dömts till dagsböter i domstol för sexuellt ofredande av en patient genom att göra sexuella anspelningar och ta i patienten på ett närgånget sätt.

Här begärde IVO i första hand att legitimationen skulle dras tillbaka, och i andra hand en prövotid. HSAN beslöt om prövotid med motiveringen att det efter en helhetsbedömning skulle vara för en ”alltför ingripande åtgärd” att dra tillbaka legitimationen.
– Vi överprövar inte domar där någon har dömts för brott, säger Eskil Nord. Men vi undersöker omständigheterna och värderar dessa utifrån lagtextens krav på att brottet ska vara ägnat åt att påverka förtroendet för den legitimerade.
Prövotiden, förklarar han, ska ge den enskilde en möjlighet att visa att det brott hen har dömts för inte påverkar förtroendet för personen i fråga. Med prövotid kommer också en plan där HSAN beslutar en rad olika villkor som den legitimerade måste följa. Det här ger IVO verktyg att kunna fortsätta sin bevakning.
– Den legitimerade är alltså under förstärkt tillsyn för att få en andra chans att bättre förstå vad yrket egentligen kräver, säger Eskil Nord.

Vår genomgång visar också på flera fall där fysioterapeuter har agerat så pass allvarligt att nämnden beslutat att återkalla legitimationen. Här finns bland annat två ärenden som rör sexuellt ofredande av patienter. I det ena fallet förde fysioterapeuten in handen innanför patientens trosor och i det andra masserade fysioterapeuten patientens bröst. I båda fallen var fysioterapeuterna dömda i domstol och HSAN ansåg att patientsäkerheten var i fara.
En fysioterapeut med narkotika- och alkoholproblem fick sin legitimation återkallad på grund av misskötsel av sin prövotid. Och en fysioterapeut förlorade sin rätt att arbeta efter att ha dömts till villkorlig dom och samhällstjänst för att ha misshandlat sitt barn.

Läkare och sjuksköterskor står för de flesta av tillsynsärendena i HSAN (se faktaruta). De 24 fysioterapeuter som varit föremål för beslut i nämnden motsvarar 0,13 procent av yrkeskåren – det finns drygt 18 000 legitimerade fysioterapeuter/sjukgymnaster i Sverige (omkring 11 000 arbetar inom hälso- och sjukvården, övriga har lämnat yrket, gått i pension eller arbetar med annat). Det är så få att yrkesgruppen inte redovisas separat i myndigheternas granskningsrapporter utan i stället bakas ihop med andra professioner under kategorin ”övriga”. Mönstret är dock detsamma för samtliga legitimationsyrken inom vården: När HSAN ingriper är det framför allt brottslighet, beroendeproblematik samt grov oskicklighet i yrkesutövningen som är orsaken.

Men blir man som fysioterapeut föremål för granskning av HSAN kan man få hjälp från förbundet, förutsatt att man är medlem. Helst bör man höra av sig redan när man blivit anmäld till IVO, säger Fysioterapeuternas utredare Susann Asplund Johansson.
– Vi tycker det är jättebra om man hör av sig till oss. Det är ju en stressande situation om man blir anmäld. Men vi tar inte ställning i själva sakfrågan och försöker inte förutse vad som kommer att hända. Däremot kan vi hjälpa till att läsa underlaget och informera om hur processen går till. Om medlemmen önskar kan vi också ha synpunkter på hens yttrande så att det är klart och tydligt formulerat.
Vill man överklaga ett HSAN-beslut kan förbundet granska vad som skett och utifrån det bedöma om det rent juridiskt är rimligt att ta ärendet vidare till förvaltningsrätten.
Den som får sin yrkeslegitimation återkallad blir också av med sitt eventuella medlemskap i Fysioterapeuterna.
– Enligt våra stadgar måste man antingen vara student eller ha legitimation för att få vara med, säger Susann Asplund Johansson.

  • Fysioterapeuter sällan föremål för HSAN-beslut

    Fysioterapeuter är relativt sällan föremål för HSAN-beslut jämfört med läkare och sjuksköterskor. Under perioden 2023–2025 fattade nämnden beslut om 14 fysioterapeuter, 203 läkare och 288 sjuksköterskor. Sett till respektive yrkesgrupps storlek (antal legitimerade) motsvarar det omkring 8 fysioterapeuter, 27 läkare och 13 sjuksköterskor per 10 000 legitimerade. Läkare var därmed föremål för HSAN-beslut ungefär 3,5 gånger oftare än fysioterapeuter, medan sjuksköterskor var det omkring 1,7 gånger oftare.

    Källa: HSAN

  • Prövotid och återkallelse
    • Endast Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kan anmäla ärenden till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN.
    • Den som utreds av HSAN får normalt fortsätta arbeta under utredningen. Men om patientsäkerheten bedöms vara i fara kan legitimationen tillfälligt dras in i väntan på slutgiltigt beslut.
    • Prövotid kan vara aktuellt när någon har brustit i sitt yrkesutövande, eller bedöms riskera att skada förtroendet för vården, men där skälen inte är tillräckligt starka för att återkalla legitimationen. Prövotiden är alltid tre år. Under den tiden behåller personen sin legitimation och får arbeta men står under särskild tillsyn och ska rätta till de brister som ligger bakom beslutet.
    • Man kan själv begära att få sin yrkeslegitimation indragen. HSAN kan inte ange vilka skäl som finns att göra detta eftersom det inte behöver anges och inte heller är något som nämnden får fråga om. Begäran beviljas alltid om det inte finns några skäl emot – vilket det i nuläget inte finns eftersom det handlar om kris eller krig då det behövs sjukvårdspersonal.