Hur går det med de beslut som fattades på Fysioterapeuternas kongress för två år sedan? Både bra och dåligt. Det kunde ett 80-tal av förbundets förtroendevalda konstatera när de nyligen träffades i Stockholm för en utvärdering.
Halvtidsmötet med förtroendevalda från förbundet hölls i Stockholm 5-6 november. Foto: Agneta Persson
Halvvägs genom Fysioterapeuternas kongressperiod samlades förtroendevalda från distrikt, sektioner, råd och studentstyrelse tillsammans med förbundsstyrelsen för att titta närmare på hur förbundet arbetar med de beslut som fattades av kongressen 2024.
Fysioterapeuternas ordförande Cecilia Winberg konstaterade bland annat att förbundet levererat när det gäller besluten om en mer aktiv medlemsrekrytering.
– Vi har till exempel börjat arbeta med studentinformatörer för att nå fler och vi har utvecklat medlemskommunikationen.
Även i frågan om att stärka förbundets roll som kunskapsaktör och opinionsbildare har det tagits kliv framåt, menar hon.
– Den nationella rehabiliterings- och habiliteringsstrategin är ett exempel. Det beslutet hade inte fattats om vi inte hade jobbat för det. Inget annat av de nordiska länderna har en sådan strategi.
När det gäller beslutet att öka fackets lokala närvaro genom fler arbetsplatsombud går det däremot trögt. ”En minst sagt utmanande uppgift”, konstaterade Cecilia Winberg. Samma sak när det kommer till fysioterapeuters löneläge och arbetsvillkor.
– Det här är våra viktigaste frågor och här vill jag se mer action.
De förtroendevalda som deltog i mötet höll med om Cecilia Winbergs lägesbeskrivning men lyfte också fram behovet av att tuffa till sig ännu mer. Några pekade på att Läkarförbundets och Vårdförbundets strukturerade arbete har större genomslag. En del menade också att fysioterapeuter som profession över huvud taget behöver stå på sig mer och vara mindre till lags.
Fler frågor som enligt förbundets förtroendevalda behöver mer strålkastarljus de två år som återstår till nästa kongress var bland annat hur det ska bli mer hållbart att ta på sig ideella fackliga uppdrag. Här problematiserades bland annat förbundets sektionsindelning. Är det kanske för många sektioner? Kan det frigöra resurser och göra det möjligt att jobba mer effektivt om antalet sektioner vore färre? Att tillgången till fortbildning varierar mellan sektionerna påpekades också som ett problem.
Flera ansåg också att mycket av det arbete som görs på kansliet inte syns tillräckligt tydligt för medlemmarna. Ett konkret förslag var att oftare redovisa aktiviteter och resultat kopplade till kongressmålen på förbundets webb.
På mötet medverkade också juristen Anders Printz som sedan drygt ett år gör en översyn av Fysioterapeuternas organisation. Syftet är bland annat att utveckla förbundets stöd till förtroendevalda och att medlemskapet ska bli mer jämlikt. Det finns framför allt tre utmaningar som Fysioterapeuterna har att hantera här, sa han.
– Man engagerar sig på ett annat sätt än förr. Det är mer attraktivt att gå in i enstaka frågor än att sitta i styrelser.
Han pekade också på att det är svårt att veta vem som företräder en när det saknas så många ombud på arbetsplatserna, och att flera grupper av fysioterapeuter företräds i väldigt liten grad av förbundet.
– Särskilt de som är privatanställda, sa han.
Utredningen presenteras i vår och förbundsstyrelsen fattar därefter beslut om hur man går vidare med arbetet.
Agneta Persson
agneta@tidningenfysioterapi.se
