Sedan den 1 juli i år är alla kommuner skyldiga enligt lag att ha en MAR, medicinskt ansvarig för rehabilitering. Trots det saknar 31 kommuner fortfarande en sådan och har inte heller någon färdig lösning. I tolv kommuner har rekryterad MAR inte tillträtt än, visar Fysioterapis granskning.

Socialstyrelsen tittar just nu på hur gränsdragningen ska se ut mellan MAR och MAS och om ansvarsfördelningen behöver förtydligas. Foto: Colourbox
Tidigare var det frivilligt för kommunerna att inrätta en MAR-funktion. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, har däremot varit obligatorisk sedan 1992. Men den 1 juli 2026 ändrades hälso- och sjukvårdslagen så att det även måste finnas en MAR. Det finns däremot inga krav på tjänstens omfattning. Det är också tillåtet för flera kommuner att dela på funktionen.
Tidningen Fysioterapi har frågat landets 290 kommuner hur många MAR de har. Den 21 oktober hade samtliga kommuner svarat: 31 saknar en MAR och vet inte när de kan ha någon på plats (se lista längre ner). 18 av dessa har antingen påbörjat en rekryteringsprocess eller kommer snart att göra det, två tittar på en lösning och en har tjänsten under uppbyggnad. Tio har inte lämnat någon kommentar om hur planen ser ut. Tolv kommuner uppgav att de har rekryterat en MAR men att denne inte är på plats än.
Att alla kommuner inte har hunnit tillsätta tjänsten är delvis förståeligt, anser Fysioterapeuternas vice förbundsordförande Sofia Stridsman.
– Särskilt när det gäller små kommuner. Lagen klubbades ju tidigt i våras när de kommunala budgetarna redan var klara. Men vi ser att det kommer ut tjänster, så det är en rörelse åt rätt håll.
Om flera kommuner väljer att dela på en MAR och därmed inte ha tillgång till tjänsten på heltid behöver inte vara något problem, säger Sofia Stridsman. Hur behovet ser ut varierar.
– Det finns kommuner som skulle behöva ha flera MAR-tjänster medan det för andra är lagom att dela på en tjänst. Vi ser mer och mer av att man delar och det är fullt rimligt att samverka när vården ska vara nära. Särskilt i glesbygdskommuner. Men det är förstås viktigt med tydliga arbetsbeskrivningar och tydliga beslutsvägar för att det ska bli en hållbar arbetsmiljö och för att det ska bli patientsäkert.
Har man däremot ett MAR-uppdrag som en del av en tjänst kan det vara lite mer utmanande, säger hon. Att växla mellan kliniskt arbete och sitta i ledningsgrupp kan göra det svårt att begränsa sitt uppdrag rent arbetsmiljömässigt.
– Det skulle också kunna uppstå jävsituationer när man ska granska en verksamhet som man själv är en del av. Här blir det extra viktigt med tydliga gränsdragningar och vilket mandat man har.
Av just det skälet vill Bräcke kommun – som precis har inlett arbetet med att rekrytera en MAR – inte ha någon deltidstjänst.
– Att låta någon av våra fysioterapeuter eller arbetsterapeuter ta uppdraget på deltid har jag sagt nej till eftersom det också är en granskningsfunktion, säger kommunens socialchef Anneli Valter.
Men det är en liten kommun, så därför har Bräcke gått samman med Bergs-, Ragundas och Härjedalens kommun för att försöka hitta en gemensam MAR på heltid. Fördelarna med att dela, säger Anneli Valter, är att man kan ha gemensamma rutiner, riktlinjer och arbetssätt. Men det finns också några utmaningar.
– Vi har olika journalsystem, och det är långa avstånd. Vi är fullt medvetna om det här och ser det som en prövotid som vi sedan får utvärdera. Men jag kommer hålla fast vid att vi behöver ha en separat tjänst för detta.
Hon hoppas kunna ha en MAR på plats senast i januari nästa år. Tills dess får kommunens MAS hjälpa till vid behov, säger hon.
– Eller så köper vi in det om det skulle behövas. Det har inte varit några problem hittills.
Kommuner utan MAR
Dessa 31 kommuner svarade att de saknar MAR utan att ha någon färdig lösning.
Uppgifterna gäller vid artikelns publicering den 21 oktober.
Aneby Rekrytering pågår.
Arvidsjaur Rekrytering pågår.
Berg Rekrytering pågår.
Bräcke Rekrytering pågår tillsammans med fyra andra kommuner.
Båstad ”Tjänsten är under uppbyggnad.”
Danderyd ”Vi har inte någon MAR inom kommunen dock har vi en MAS.”
Fagersta Kommunen planerar att rekrytera i samverkan med Norbergs kommun.
Flen ”Vi har bara en MAS.”
Gnosjö Rekrytering pågår.
Haparanda Rekrytering pågår.
Herrljunga Rekrytering pågår.
Hjo Rekrytering pågår.
Jokkmokk Rekrytering pågår.
Krokom ”Vi har ingen MAR.”
Kungsör Utreder frågan.
Lycksele Rekrytering pågår tillsammans med Storuman, Sorsele och Malå.
Malå Rekrytering pågår tillsammans med Lycksele, Storuman och Sorsele.
Ockelbo Enbart MAS.
Pajala ”Vi har ingen MAR.”
Ragunda Rekrytering pågår.
Sollefteå ”MAR har nyligen slutat, vi är i ett mellanläge.”
Sorsele Rekrytering pågår tillsammans med Lycksele, Storuman och Malå.
Storuman Rekrytering pågår tillsammans med Lycksele, Sorsele och Malå.
Strömsund Planerar att samrekrytera med två andra kommuner.
Tranemo Rekrytering pågår.
Tranås Rekrytering pågår.
Vellinge Enbart MAS.
Ånge Enbart MAS, ”jobbar på att hitta en annan lösning.”
Åre Enbart MAS.
Åtvidaberg ”Uppgifterna ligger tillfälligt på vår MAS.”
Överkalix ”I dagsläget ingen.”
Utöver dessa uppgav följande tolv kommuner att de har rekryterat en MAR som tillträder på dessa datum:
Bjurholm 7 januari (delas med Vännäs).
Bjuv 1 november (delas med Svalöv).
Järfälla 14 december.
Lidingö 11 januari.
Ovanåker Början av december.
Svalöv 1 november (delas med Bjuv).
Tibro 30 november.
Vallentuna Exakt datum inte bestämt än.
Vaxholm Någon gång i januari.
Vännäs 7 januari (delas med Bjurholm).
Älvkarleby Mitten av november.
Östra Göinge Mitten av december.
I Dalsland delar Åmål, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Bengtsfors på en MAR sedan november 2025. Mellerud och Bengtsfors driver redan en gemensam socialtjänst, så de är vana att dela professioner, berättar Agneta Söqvist som är verksamhetschef i de båda kommunerna.
– Det finns fördelar med att dela tjänster, säger hon. Det gör att vi kan ha en MAR som jobbar heltid med detta, och vi kan renodla yrket och jobba strategiskt med de här frågorna.
Men att dela är också en utmaning, säger hon.
– Hur gör man det rättvist? Hur ska alla få en lika stor del? Det finns gemensamma frågor mellan kommunerna, och det finns frågor som inte är det. Det är lite olika var de befinner sig.
Vad händer om flera kommuner samtidigt behöver stöd i en patientsäkerhetsfråga?
– Än så länge har vi inte stött på någon större patrull. Men är det någon som behöver mer stöttning och stöd så får det ju vara så under en period. Man får ha koll på att man ger lika mycket till alla. Vi har just nu påbörjat en utvärdering av att dela på MAR. Det är för tidigt att just nu uttala sig om något resultat, men vi märker att funktionen är efterfrågad.
Eftersom kravet på MAR regleras i hälso- och sjukvårdslagen innebär det i praktiken att de kommuner som inte har funktionen på plats också bryter mot lagen. Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, är den tillsynsmyndighet som har i uppdrag att säkerställa att vården och omsorgen följer de lagar och regler som gäller. Ivo gör löpande bedömningar av vad som är mest angeläget att granska, säger Mattias Fredricson, avdelningschef på Ivo.
– Just nu har vi ingen planerad tillsyn över just det här området. Men skulle det bli det, och vi upptäcker att man inte följer lagstiftningen, så löper man ju risk att bli föremål för kritik från oss. Från Ivo:s sida är utgångspunkten naturligtvis att alla huvudmän följer lagstiftningen.
Kan ni ta hänsyn till att kommunerna haft ont om tid att tillsätta MAR-tjänsterna?
– Jag vill inte säga något om enskilda bedömningar, men utgångspunkten är att lagstiftningen gäller och därmed måste alla tillämpa den. Någon annan ordning är inte möjlig.
Har ni redan identifierat kommuner som inte uppfyller det här lagkravet?
– Eftersom vi inte har någon tillsyn inom just det här området i dag har vi ingen samlad uppgift om det.
Socialstyrelsen tittar just nu på hur gränsdragningen ska se ut mellan MAR och MAS och om ansvarsfördelningen behöver förtydligas. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen senast den 15 februari 2027.
TVÅ MAR:AR BERÄTTAR OM SINA UPPDRAG
”Väldigt mycket kaos i huvudet just nu”
Nathalie Alfsson, nyanställd MAR på heltid i Hässleholm:

Nathalie Alfsson. Foto: Privat
”Jag började som MAR den 12 oktober. Innan dess jobbade jag elva år som kliniker i en annan kommun. Jag jobbade också som handläggare för bostadsanpassningsbidrag.
Det är väl den personliga utvecklingen som gör att jag vill jobba som MAR, att komma vidare. Och så vill jag satsa på någonting helhjärtat. För när man som jag har varit i en liten kommun är man lite spretig. Man är överallt. Därför tycker jag det är så himla roligt att få göra någonting på hundra procent och försöka göra något bra av det.
Det är väldigt mycket kaos i huvudet just nu kan man säga. Det är så mycket jag vill med det här. Jag vill sätta mig in i allt, på alla håll och kanter. Men det är bara att inse att jag får börja i en ände och sen fortsätta framåt. Men absolut behöver man ett MAR-nätverk, det var lite därför jag tog chansen att söka nu när många andra är nya. Jag tänker att man kan hjälpas åt i början så att alla kommer in i det på ett bra sätt och får i gång det hela.
Tjänsten är inte färdigutformad utan byggs upp nu. Så här i början ägnar jag framför allt min tid åt att sätta mig in i verksamheten. Eftersom kommunen är ny för mig behöver jag förstå hur man jobbar här.
Jag har inte fått någon särskild utbildning för det här uppdraget, men känner att jag skulle behöva ha lite mer kunskap om hur man tolkar lagstiftningen och såna saker.
När jag började min tjänst som MAR fick jag ett bra lönepåslag som jag är nöjd med.”
”Ett måste att läsa någon form av juridik”
Marie Kemi, MAR på heltid sedan 2023 i Göteborg:

Marie Kemi. Foto: Privat
”Jag har jobbat som MAR i 15 år. Först i Jönköping där jag var kommunens första MAR 2011. Sedan oktober 2023 jobbar jag i Göteborg. Jag har tidigare bland annat jobbat som rehabchef och utvecklingsledare med både utvecklings- och utredningsuppdrag.
Jag började som MAR för att jag tycker det är spännande och roligt med både utvecklings- och förbättringsarbete. Just det här att få vara med och kunna påverka, och att säkerställa att våra medborgare får en bra och patientsäker rehabilitering och habilitering. Det har skett en stor utveckling inom den kommunala verksamheten när det gäller hur man jobbar med rehabilitering, och där tror jag att alla MAR:ar har varit med och bidragit mycket.
Som MAR har jag haft stor nytta av en kurs jag läste i hälso- och sjukvårdsadministration. Den handlade bland annat om organisationsteori och ledarskap. Den är till stor hjälp när man gör händelseanalyser i en politiskt styrd organisation. Jag har också stor nytta av en juridisk uppdragsutbildning som gavs på den tiden. Den kanske inte finns längre, men det finns ju olika kurser inom hälso- och sjukvårdsrätt. Det är nästan ett måste att läsa någon form av juridik, för det handlar ju mycket om att ha kunskap om våra lagar och föreskrifter och sedan kunna använda sig av det när vi ska skriva rutiner och riktlinjer.
Jag tycker den som nu börjar jobba som MAR ska försöka skapa sig ett nätverk. Det finns ju erfarna MAR:ar i många delar av landet som man kan vända sig till. En del har också mentorer. Man får vara aktiv själv och hitta sina personer som man kan få stöd av. Vi har också en nationell nätverksgrupp för MAR:ar. Vi ordnar digitala nätverksträffar och har en mejllista som man kan skriva upp sig på. Den som vill vara med kan kontakta mig.
Sen ska man se till att man får högre lön som MAR än när man jobbar kliniskt. Jag kan inte säga några summor, det beror ju på vilken erfarenhet man har. Men man ska i alla fall inte ligga lägre än jämförbar MAS.”
Agneta Persson (text)
agneta@tidningenfysioterapi.se
Linus Hellerstedt (research)
linus@tidningenfysioterapi.se

