Sedan 2017 kan fler än bara läkarna på Sahlgrenska få ”över”- och ”universitetssjukhusöver”-titlar, däribland fysioterapeuter. Men vad har de egentligen lett till?
De flesta tycker att karriärvägarna gjort det intressantare att stanna kvar på sjukhuset. Foto: Colourbox
Sedan 2009 har läkarna på Sahlgrenska haft möjligheten att bli både överläkare och universitetssjukhusöverläkare. 2017 fick även andra akademiska yrken på sjukhuset samma möjlighet, med syfte att få fler att vilja stanna kvar på sjukhuset. I dag finns det 29 överfysioterapeuter och tre universitetssjukhusöverfysioterapeuter (se mer om kriterierna i faktarutan längre ner).
Så har de nya karriärvägarna tjänat sitt syfte? I en enkätundersökning har erfarenheterna från dem som förvärvat någon av titlarna mellan 2017 och 2020 utvärderats. Av totalt 543 personer besvarade 275 enkäten, varav 21 fysioterapeuter. Enkäten innehöll bland annat frågor om ifall utnämningen och högre lön motiverat till fortsatt arbete inom Sahlgrenska, om de fått nya arbetsuppgifter och om forskningen har tagits tillvara i verksamheten.
Resultat: Majoriteten ansåg att utnämningen och tillhörande lönepåslag (som mest 19 000 kronor, se faktaruta längre ner) har gjort det mer intressant att fortsätta jobba på sjukhuset. Men bara en minoritet hade fått nya arbetsuppgifter kopplade till befattningen. Flera ansåg att innebörden av titlarna behöver utvecklas för att verkligen komma till nytta i verksamheterna. Och sjukhusledningen har lyssnat. Numera ska utnämningarna följas av ett skriftligt uppdrag från verksamhetschefen, och dessutom vara en punkt i medarbetarsamtalet när arbetsuppgifter och uppdrag planeras – vilket ska göras utifrån forskningskompetensen.
Monika Fagevik Olsén, universitetssjukhusöversjukgymnast och en av rapportförfattarna, har länge jobbat för lika karriärmöjligheter på Sahlgrenska.
– Redan när jag disputerade 1998 började jag i olika konstellationer jobba för att man ska vilja stanna kvar på sjukhuset när man har disputerat. Läkarna hade den här karriärmöjligheten och för mig var det jättekonstigt att ingen annan skulle ha det. Det är en fråga om jämställdhet, men också om att kunna få till en bra arbetssituation på sjukhuset som forskare.
Titeln går inte av för hackor, säger universitetssjukhusöversjukgymnasten Monika Fagevik Olsén. Foto: Agneta Persson
Tycker du att karriärsystemet är bra?
– Det är jättebra! Jag var redan professor när jag fick min universitetssjukhusöver-titel och professuren står ju över den. Men samtidigt är den nya titeln ett statement. Jag har en sjukhustjänsttitel som inte går av för hackor.
Har den ändrat dina arbetsuppgifter?
– Nej, men det beror på att jag sedan jag disputerade haft förändrade arbetsuppgifter eftersom verksamheten jag arbetar i redan hade den modell som nu implementerats över hela sjukhuset.
Fler universitetssjukhus har visat intresse för Sahlgrenskas karriärmodell, och nu är ett nationellt samarbete under planering. Men systemet kan passa fler än bara universitetssjukhusen, säger Monika Fagevik Olsén.
– Alla som har överläkarmodellen kan införa det här.
Finns det något särskilt man bör tänka på vid ett eventuellt införande?
– Ja, fundera över vad som ska krävas för att få titeln! I dag behöver inte läkarna ha disputerat för att bli överläkare. Det betyder att vi har olika krav och titlarna riskerar att urholkas. Men nu diskuteras det på sjukhuset om även läkarna måste ha disputerat för att utnämnas till överläkare. Det är inte bara ”vi andra” som tycker det ska vara samma regler för alla. Den åsikten har också lyfts av representanter från läkargruppen.
Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se
