Drygt hälften av landets regioner har specifika postcovidmottagningar, varav flera är på väg att läggas ner. Betyder det att vården i övriga regioner är sämre? Vi tar en titt på läget i postcovidvården.
Alla regioner har inte specifika postcovidmottagningar. Foto: Lois Steen
På flera håll i landet har söktrycket på vården för långtidsbesvär efter covid lättat. Enligt en enkät som SR Ekot har gjort med landets 21 regioner uppger 7 att remissinflödet till postcovidmottagningarna minskat kraftigt. I Uppsala läggs mottagningen ner till nyår, och på Sahlgrenska Universitetssjukhuset tar man sedan i maj inte längre emot några remisser. Efter sommaren fattas beslut om mottagningen ska stängas permanent. I Region Östergötland stängde postcovidmottagningen i Motala vid årsskiftet och nu pågår även en översyn av mottagningarna i Norrköping och Linköping. Niclas Hilding, centrumchef för närsjukvården i centrala Östergötland, säger att det inte handlar om att ta bort postcovidvården utan snarare om att omstrukturera den.
– Vi byggde upp mottagningarna när kunskapen om sjukdomen inte var så stor, säger han. I dag när vi vet mer innebär mottagningarna inte nödvändigtvis den bästa vården.
Tanken är att patienterna framöver i stället ska fångas upp av första linjens sjukvård, vilket för det mesta innebär primärvården. Sedan får primärvården skicka vidare, säger Niclas Hilding.
– Det förutsätter att specialistvården blir mer lättillgänglig. Vi ser också över vilken kunskapshöjning som behövs ute i primärvården för att det ska fungera.
Men på vissa ställen är söktrycket fortsatt högt. På Karolinskas postcovidmottagning i Stockholm är det många i kö, berättar fysioterapeuten Malin Nygren-Bonnier.
– Vi har ganska bra bemanning när det gäller fysioterapeuter, men eftersom varje patient efter screening genererar någon typ av fortsatt undersökning eller utredning blir det som en liten propp. Så det är väntetider även till dessa och vi har därför inte kunnat ta in så många nya patienter.
Att postcovid kräver multidisciplinär och tvärprofessionell vård var något som rapporterades tidigt under pandemin, och som även slagits fast av WHO. Ändå har inte alla regioner öppnat specifika postcovidmottagningar. När Läkartidningen i våras undersökte hur många av landets regioner som har en eller flera mottagningar hade 9 inte någon alls.
– Det är bättre än innan, men ändå inte bra, säger Malin Nygren-Bonnier. Finns det inte samlade mottagningar riskerar vissa av symtomen också att inte bli uppmärksammade, och det är inte självklart att man vet vad man ska kolla efter om man inte samlat på sig den kunskapen och erfarenheten av den här patientgruppen.
Men innebär avsaknaden av postcovidmottagning att patienterna inte får ett bra omhändertagande? I Region Örebro län jobbar man i stället med multidisciplinära konferenser, så kallade MDK. Till dessa kan patienter i behov av avancerad vård remitteras från primärvården för en bedömning. Johan Merler, fysioterapeut på Karla vårdcentral i Örebro, säger att många får bra hjälp men att det finns en del kvar att önska.
– Vi är jätteglada att MDK finns eftersom det innebär att vi nu har någonstans att skicka patienterna. Men det innebär inte alltid en allsidig bedömning. Ofta står det redan på remissen vad patienten behöver.
Många patienter skulle tjäna på en mer samlad bedömning av ett bredare team, säger han, men det behöver inte nödvändigtvis innebära en postcovidmottagning.
– Om man tillförde resurser till primärvården, ökade samarbetet med specialistvården och byggde upp team med bland annat covidfysioterapeuter, covidläkare och covidsköterskor så skulle det kunna fungera lika bra.
Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se
