Det pratas mycket om hur farligt det är att vara överviktig, men inte om vilka hälsorisker det finns med att bli stigmatiserad på grund av sin vikt, säger sjukgymnasten Mats Frost. Tjocka personer blir ofta nedtryckta och illa behandlade i sjukvården, anser han.
Mats Frost, sjukgymnast vid Närhälsan Trollhättan. Foto: Privat
Med regelbundna inlägg i sociala medier försöker Mats Frost, sjukgymnast vid Närhälsan Trollhättan, belysa hur samhällets viktstigmatisering skadar barn och vuxna som kämpar med sin vikt. ”Är det någon som funderat på vad tjockhatsepidemin gör med oss?” skrev han nyligen i ett inlägg i Fysioterapeuters Framtidsgrupp på Facebook. (Läs citat längre ned.)
– Vi lever mitt inne i en tjockhatsepidemi. Det gör att tjocka människor blir mobbade på olika sätt i olika sammanhang. Det är ingen frivillig grej att vara tjock. Vem bestämmer sig för att bli tjock och därmed riskera bli mobbad resten av livet? säger Mats Frost.
Han tycker att det är viktigt att fysioterapeuter och andra vårdprofessioner skaffar sig en bättre koll på vad viktbias och viktstigma är.
– Det behövs en mer evidensbaserad förståelse kring det här med viktreglering. Det behövs att fler börjar behandla tjocka människor med värdighet och respekt. Enligt WHO kan vikstigma leda till depression, ångest, självmord, ätstörda beteenden och att man undviker att motionera och att söka den vård man behöver. Det är inte förenligt med god folkhälsa att fortsätta ha förutfattade meningar om och mobba tjocka människor.
Vilka är de vanligaste fördomarna kring övervikt?
– Att den som är tjock äter för mycket och springer för lite. En vanlig fördom är också ”här kommer en person som är slarvig och lat eftersom den är tjock”. Det sorgliga är att många överviktiga patienter tänker så om sig själva också, eftersom man har internaliserat samhällets skam och fördomar, säger Mats Frost.
– Många vårdgivare utgår också från att en tjock person per automatik inte rör på sig och äter onyttigt, men så behöver det inte alls vara. Många smala människor är också inaktiva och äter skräpmat, men de har haft mer tur med sina gener.
Han är förbryllad över att sjukvården inte har kommit längre än så här år 2021.
– Tänk att högutbildade läkare tror att just det här tillståndet är så enkelt, som att äta mindre och träna mer, när allt annat som sker inuti kroppen är så komplicerat. Det är också något fel när det kan stå ”fet patient med tennisarmbåge” på en remiss från en läkare. Vad har patienternas kroppsstorlek med deras smärta i armbågen att göra? Jag träffar många människor som är smala och har tennisarmbåge, ska de också banta sig friska?
Bristen på kunskap och respekt kan även synas i vissa läkarremisser, enligt Mats Frost. Illustration: Helena Halvarsson
Mats Frost har själv påverkats av stigmat kring övervikt. Han började banta redan som barn, vilket ledde fram till en ätstörning som ung vuxen.
– Det var en gång en läkare som tog tag i mitt magfett och sa: ”Fan, vad tjock du har blivit! ”. Jag gick hem och grät och gick aldrig tillbaka dit. Alla vet att övervikt inte är bra, men måste vården påpeka det varje gång man går dit? Man ska inte behöva förbereda sig mentalt och vara rädd för taskiga kommentarer när man ska söka vård.
Vändpunkten för hans egen del kom när han hittade aktuell forskning om övervikt på nätet. Sedan läste han två böcker som gav nya perspektiv: The Hungry Brain av den amerikanske neurobiologen och överviktsforskare Stephan Guyenet och Slutbantat av Erik Hemmingson, överviktsforskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.
De och andra framstående forskare är i hög grad överens om att en individs övervikt främst har med sårbar genetik och miljöfaktorer att göra, förklarar Mats Frost. Hemmingson lyfter bland annat fram att barndomen är avgörande för hur många fettceller vi bär på som vuxna, vilket kan ge ett sämre utgångsläge som vuxen. Kroppen och hjärnan har dessutom sina egna system för att reglera vikten, så kallad energihomeostatisk reglering av fettväven, vilket ofta motarbetar den som har en övervikt sedan länge.
– Det var förlösande kunskap för mig. Jag hade hela livet lagt skuld på mig själv. Jag trodde på den där negativa myten. Att jag hade svag karaktär för att jag inte klarade av att gå hungrig varje dag för att bli smal.
Efter sin egen vändning har Mats Frost börjat att bemöta sina patienter på ett annat sätt.
– Jag kommenterar aldrig mina patienters vikt. Men tar de själva upp att de är tjocka, så försöker jag förklara de stora penseldragen i viktreglering. En del börjar gråta för att det är första gången någon inom vården förklarar sambanden för dem och inte lägger mer skam på dem.
Hans budskap till patienterna är att man kan väga upp överviktens negativa hälsopåverkan genom att lägga till nya goda vanor. Det liknar arbetssättet vid långvarig smärta, att släppa fixeringen vid smärtan, och fokusera på de saker i livet som går att förändra, förklarar han.
– Det finns ännu inga effektiva och riskfria sätt att varaktigt gå ner i vikt. I stället för att fokusera på vikten gäller det att arbeta med levnadsvanorna med ett nytt perspektiv: att minska sin stress, få ordning på sömnen, äta nyttigare och att vara fysiskt aktiv. Då kan den personen få stora hälsovinster och en bättre livskvalitet utan att gå ner i vikt.
Tjocka med knäartros kan precis som smala med knäartros bli bättre med träning och andra insatser, säger Mats Frost. Han berättar om en tjock artrospatient med diabetes och högt blodtryck som gjorde en sådan livsomställning.
– Hon hade tagit itu med stressen i sin vardag, ändrat sin kost och tränat här. Knäsmärtorna var mycket bättre, hennes blodsocker var så mycket bättre att hon nästan inte behövde medicinera längre. Blodtrycket hade blivit helt bra. Ändå ville primärvården vid varje besök ha upp henne på vågen, trots att hon vägrade för att det var känsligt för henne. Även läkaren ifrågasatte varför hon inte ville väga sig. Trots att hon förklarade att hon känner sig friskare, mår bättre och har mindre ont. Trots att både blodsockret och blodtrycket förbättrats. Hon lämnade läkaren med en känsla av att ha misslyckats, eftersom han bara fokuserade på vikten. Och hon grät när hon berättade detta för mig.
Det här är bara en av alla patientberättelser han fått ta emot. Och det är därför han skulle önska att vårdens kunskap, behandling och bemötande av tjocka patienter blev bättre.
Vilka råd skulle du vilja ge till fysioterapeuter och fysioterapeutstudenter?
– En bra början kan vara att läsa Hemmingsson bok ”Slutbantat”. En annan viktig sak är att rannsaka sig själv och vilka fördomar som direkt far igenom ens eget huvud så fort man möter en tjock patient. Kan jag verkligen veta, det jag tror mig veta om den här patienten? Hur behandlar du en patient som är normalviktig och söker hjälp hos dig? Gör likadant med den som är tjock. Koncentrera dig på det besvär och den diagnos de söker för. Man kan ge samma hjälp oavsett storlek på kroppen.
Citat av Mats Frost, delat på Facebook och Instagram, 23 mars 2021
”Medicinska auktoriteter berättar ständigt om hur den skenande fetman skall stoppas. Men är det någon som tänker på de människor som är tjocka, som anses vara problemet? Som utgör den skenande epidemin, som får springa gatlopp, de som får skämmas, de som måste svälta sig, de som blir mobbade på skolgården och arbetsplatsen, de som får sämre vård, de som blir reducerade från att vara människa till att vara just en tjockis. En tjockis som det är tillåtet att håna i media, i vården, på arbetsplatsen, ja överallt. Är det någon som har funderat på vad tjockhatsepidemin gör med oss?”
Lästipset: Slutbantat: Förstå din kropp och få en vikt som håller livet ut, Erik Hemmingsson, Bonnier Fakta, 2018.
Artikeln ingår i TEMA ÖVERVIKT. Läs övriga artiklar här!
Lois Steen
lois.steen@fysioterapeuterna.se
