I en utvärdering lyfter Socialstyrelsen äldres rehabiliteringsbehov efter stroke. Myndigheten anser att en MAR i varje kommun kan ge förutsättningar för en mer behovsstyrd rehabilitering. Strokekompetensen i kommunerna behöver också stärkas.
Foto: Colourbox
Socialstyrelsen har utvärderat hur väl strokevårdkedjan följer rekommendationerna i de nationella riktlinjerna och har presenterat en rapport om detta. Stora delar av den berör situationen för äldre personer med stroke, och Socialstyrelsen vill att strokevårdens åldersfixering upphör.
I rapporten står det bland annat ”…att vården traditionellt prioriterar rehabilitering av personer i arbetsför ålder, men majoriteten av de som drabbas av stroke idag är 65 år och äldre. Personer i arbetsför ålder utgör endast 16 procent av alla strokefall. Socialstyrelsen anser att bedömningen av rehabiliteringsbehov och lämplig rehabiliteringsform bör utgå från individens behov och livssituation, inte ålder eller förväntningar. Personer över 65 år som genom rehabilitering kan få en ökad livskvalitet ska ha samma tillgång till rehabilitering som personer i arbetsför ålder.”
Inte minst finns det stora skillnader i vilka som får strokerehabilitering på en specialiserad rehabiliteringsklinik. Endast 1 procent av äldre över 80 år fortsätter sin rehabilitering efter det akuta insjuknandet på en specialiserad rehabiliteringsklinik, jämfört med 2–3 procent i åldrarna 65–80 år och 11 procent i åldrarna under 65 år. Resultaten visar också att personer över 70 år får betydligt mindre dagrehabilitering på sjukhus än yngre personer.
Utvärderingen visar vidare att det sällan görs en ny vårdplanering för personer i särskilda boenden som får en stroke. Socialstyrelsen vill därför att landstingen ökar sitt stöd till strokepatienter som återgår till särskilt boende: ”…landstingen bör se till att alla patienter får en individuell rehabiliteringsplan, med en standardiserad bedömning av rehabiliteringsbehovet, vid utskrivning från slutenvården. Landsting bör även se till att rehabiliteringsplanen följs upp kontinuerligt genom en systematisk och strukturerad uppföljning av personer med stroke.”
En individanpassad rehabilitering av hög kvalitet kräver bättre samordning mellan vårdinstanser och tillgång till fungerande multidisciplinära team i hela vårdkedjan, anser Socialstyrelsen. Enligt myndighetens rapport anger endast 110 kommuner att de har ett multidisciplinärt team. Vidare kommer det fram att bara en tredjedel av kommunerna har en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) medan två tredjedelar har en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS).
För att säkerställa kontinuitet i rehabiliteringen i hela strokevårdkedjan anser Socialstyrelsen följande:
• En individuell rehabiliteringsplan ska upprättas redan vid utskrivning från slutenvården. Strukturerad teambedömning av rehabiliteringsbehov bör ingå även vid uppföljningen.
• Det kan vara en fördel att ha en MAR i kommunen för att bättre samordna arbetet kring rehabiliteringsfrågor och öka förutsättningarna för att kommunen ska kunna erbjuda en mer behovsstyrd rehabilitering.
• Ett gemensamt vårdprogram för vård och rehabilitering efter stroke bör tas fram av landstingen tillsammans med kommunerna.
Socialstyrelsen vill dessutom att kommunerna satsar på att öka personalens strokekompetens. Enligt utvärderingen har endast 1–4 procent av kommunens personal den utbildning som ger STROKE-riksförbundets kompetensbevis. Specialistkompetens inom yrket är också ovanligt hos fysioterapeuter och arbetsterapeuter i kommunerna.
Lois Steen
lois.steen@fysioterapeuterna.se
