En ny avhandling visar att personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) svarar bra på supramaximal högintensiv intervallträning (HIIT). De upplever mindre andfåddhet i jämförelse med kontinuerlig fysisk träning på måttlig intensitet.
Avhandlingen pekar på att man inte behöver vara restriktiv med högintensiv träning vid KOL. Bild: Colourbox
Att leva med KOL innebär inte bara sämre lungfunktion utan även påverkan på kardiovaskulära systemet, muskelfunktionen och hjärnhälsan. Det som ofta begränsar den viktiga fysiska träningen är andfåddhet, säger Johan Jakobsson, idrottsfysiolog vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet.
– Vi vill hitta lämpliga träningsmetoder för den här gruppen där de kan uppnå en hög träningsintensitet, som får effekt utanför lungorna, utan att begränsas av andfåddhet.
Avhandlingen ingår i ett större forskningsprojekt med fokus på KOL som leds av Johan Jakobssons huvudhandledare, André Nyberg, fysioterapeut och professor vid Umeå universitet.
Syftet med avhandlingen var att undersöka och utvärdera nya behandlingsmetoder i form av supramaximal högintensiv intervallträning (HIIT) för personer med KOL, som visat sig fungera bra för andra grupper. Deltagarna fick genomföra tio intervaller á 6 sekunder mot ett mycket högt motstånd, med en minuts vila mellan intervallerna. HIIT jämfördes med konditionsträning på måttlig intensitet med konstant belastning och hur personerna svarar fysiologiskt och kognitivt på de olika träningsuppläggen.
I den första studien deltog 16 personer med KOL och lika många matchade lungfriska personer med jämförbar aktivitetsnivå.
– Det viktigaste resultatet är att den här typen av träning fungerar att genomföra. Personerna med KOL uppnådde högre intensitet och upplevde generellt lägre andfåddhet i jämförelse med traditionell träning med måttlig intensitet under 20 minuter. Det var också en positiv insikt för många att de klarade av att köra hårt och träna dynamiskt. De föredrog den här typen av träning och tyckte det var roligare.
Johan Jakobsson berättar att man även kunde se att deltagarna under HIIT hade lägre blodtryck och något bättre saturation än vid moderat träning.
Johan Jakobsson Foto: Hans Karlsson
I den följande studien undersöktes om Borgs cykelstyrketest var lämpligt för att hitta rätt nivå och individanpassa träningsintensiteten vid denna typ av HIIT. Resultatet visade att testet fungerade bra, var genomförbart, gav lägre andfåddhet och var mer specifikt i jämförelse med traditionellt arbetsprov, berättar Johan Jakobsson.
Han har i ytterligare en delstudie granskat 290 forskningsartiklar inom KOL-området. Litteraturgenomgången visade att det generellt fanns stora brister i beskrivningen av genomförande, träningsmetoder och följsamhet. Men också att träningsprogrammen var generellt utformade och inte individanpassade för målgruppen.
Den tredje studien pågår just nu och är en internationell RCT-studie som genomförs i samarbete med Hasselt University i Belgien. Forskargruppen jämför HIIT med traditionell träning och effekterna på kondition, muskelfunktion och kognition hos en större grupp.
Hittills har 100 personer med KOL och 50 matchade kontroller inkluderats. I den första fasen genomförs gruppträning 2–3 ggr per vecka under 12 veckor med tester före och efter träningsperioden.
Deltagarna får i nästa fas fortsätta träna antingen i grupp eller hemma med lånecykel. De får med sig en träningsdagbok och följs upp varannan vecka och träningen justeras vid behov. Cykeldata registreras och deltagarna följs upp efter två år.
Uppföljningen är en viktig del och ett steg närmare klinisk implementering, säger Johan Jakobsson.
– Vi följer hur det fungerar att träna på egen hand i hemmiljö. De preliminära resultaten visar motiverade deltagare och god följsamhet. Det ska också bli spännande att analysera den fysiologiska responsen och de kognitiva resultaten. En viktig markör för hjärnhälsan är proteinet BDNF som ökade både vid högintensiv och moderat träning.
Men det finns också utmaningar. Som att hitta metoder och tester på lämplig nivå för att utvärdera effekten av träningen vid långtidsuppföljningen eftersom den fysiska förmågan inom gruppen varierar stort.
På vilket sätt har fysioterapeuter nytta av de här resultaten?
– Forskningen visar att den här typen av träning kan användas, går att genomföra och kan anpassas. Resultaten pekar på att man inte behöver vara restriktiv med högintensiv träning. Mycket tyder på att den fungerar bra och framför allt ger lägre andfåddhet hos personer med KOL och upplevs positivt. Vi hoppas att den här typen av träning ska kunna implementeras och erbjudas fler KOL- patienter längre fram. Det behövs en cykel och en fysioterapeut.
Anki Wenster
frilansreporter
