Snart sjösätts Arbetsmiljöverkets särskilda riktlinjer för hälsofrämjande insatser och arbetsanpassningar för yrkesverksamma med autism och ADHD. Charlotte Wåhlin är experten som projektlett arbetet.
Charlotte Wåhlin forskar om ergonomiska och psykosociala exponeringar i arbetet, arbetsorsakade besvär, arbetsmiljöåtgärder samt rehabilitering. Foto: Agneta Persson
Charlotte Wåhlin är fysioterapeut, ergonom, adjungerad biträdande professor och arbetsmiljöforskare vid Arbets- och miljömedicin i Linköping. Samt projektledare för arbetet med att ta fram de nya riktlinjerna.
Berätta, vad handlar det här om?
– Riktlinjerna är främst framtagna för företagshälsan att använda som ett stöd till chefer och anställda. Företagshälsan möter ofta personer som har en NPF-diagnos men ändå fungerar bra i sitt jobb. Men så händer något, kanske att det kommer en ny chef, eller att det sker en omorganisation, och så funkar det inte längre. Då kan företagshälsan lägga upp en plan ihop med arbetsgivaren med olika insatser som kan vara värdefulla. De här riktlinjerna tar även upp hur man kan tänka kring neurodiversitet och vilka konsekvenser det kan få på den anställdes funktion.
Kan du ge något exempel på insats?
– Kanske behövs någon form av arbetshjälpmedel. Kanske behöver lokalerna anpassas så personen får sitta avskilt och tyst. Men det kan också handla om utbildning och stöd till både chefer och hela arbetsgrupper. Kärnan här är synen på arbetsförmåga. Hur fungerar jag i relation till de arbetsuppgifter jag har? I de här riktlinjerna har vi lyft fram det relationella. I stället för att bara fokusera på individen behöver man titta på hela arbetsplatsen. Hur jobbar man med arbetsmiljöarbetet? Inkludering och mångfald? Vilka insatser har gjorts, och vad kan göras framåt? Analys av hela arbetsplatsen är central för att man tillsammans ska uppnå det var och en är anställd för.
Vad kan vara utmanande i arbetslivet om man har en NPF-diagnos?
– Det varierar beroende på vilket jobb det handlar om. Men det kan till exempel vara utmanande med många intryck, eller att vara i samtal med andra. Det kan bli svårt att orka hålla koncentrationen och att strukturera upp sitt arbete. Vårt arbetsliv har förändrats och det finns många kognitiva utmaningar med nya IT-system och organisationer som utvecklas snabbt.
Varför behövs det särskilda riktlinjer?
– Ska fler må bra och fungera på arbetet måste man utifrån det systematiska arbetsmiljöarbetet se till att ha inkluderande och universellt utformade arbetsplatser. Har man autism eller ADHD är risken större att det inte fungerar i arbetet om man inte jobbar förebyggande. Det handlar både om att erbjuda individuella åtgärder som stärker hälsa och arbetsförmåga, och att genomföra insatser på hela arbetsplatsen. Det som är bra för en brukar vara bra för alla.
När är riktlinjerna klara?
– Planen är att de är klara och publicerade hos Arbetsmiljöverket nu i april, maj.
Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se
