Att stänga lönegapet mellan regionalt anställda fysioterapeuter och motsvarande mansdominerade professioner skulle kosta 690 miljoner kronor per år, enligt rapporten. Bild: Colourbox
Regionanställda fysioterapeuter tjänar i snitt 12 100 kronor mindre än likvärdiga mansdominerade professioner. Det är ett av de största lönegapen inom offentlig sektor, enligt en ny rapport.
Det är Lönelotsarna (ett nätverk av experter på lönekartläggning, arbetsvärdering och lönebildning) som i rapporten Stäng lönegapet och säkra välfärden! har gått igenom löneläget år 2024 på svensk arbetsmarknad. Varje yrke har poängsatts och delats in i olika grupper utifrån krav på utbildning, problemlösning, sociala färdigheter, ansvar och arbetsförhållanden. Fysioterapeuter har jämställts med bland annat finansanalytiker, flygledare, IT-säkerhetsspecialister, nationalekonomer och flertalet ingenjörer. Den genomsnittliga löneskillnaden mellan fysioterapeuter och likvärdiga mansdominerade, eller könsmässigt jämna, yrken i kommunerna är 6 800 kronor i månaden. Motsvarande siffra i regionerna är 12 100 kronor, vilket är ett av de största lönegapen i rapporten. En strukturell löneskillnad som varit oförändrad de senaste åren.
– Det är för jäkligt, kommenterar Fysioterapeuternas förbundsordförande Cecilia Winberg. Att det fortsätter vara på det här viset med oförändrade siffror! Det är för dåligt helt enkelt.
Vad gör facket för att ändra på det?
– Till att börja med är lönesättningen arbetsgivarens ansvar, och i det ansvaret ligger också att justera löner så att de blir jämställda. Sedan arbetar våra fackliga företrädare med att följa upp det lönearbete som görs, bland annat genom att påpeka för arbetsgivaren när löner behöver justeras.
Lönelotsarna har räknat på vad det skulle kosta att höja lönerna i kvinnodominerade yrken i kommun, region och stat till samma nivå som likvärdiga mansdominerade, eller jämnt könsfördelade, yrken. Totalt 41 miljarder kronor. För att stänga lönegapet för fysioterapeuter skulle prislappen enligt beräkningarna hamna på 180 miljoner kronor per år för kommunalt anställda, och 690 miljoner kronor per år för regionalt anställda. Men det här är inget som låter sig göras inom ramen för kommunernas och regionernas ansträngda budgetar, skriver Lönelotsarna. Därför behövs öronmärkta pengar från staten, medel som arbetsgivare och fack i så fall får bestämma över. En liknande modell införs just nu i Danmark.
Cecilia Winberg tycker det kan vara en god idé att tillföra statliga medel, men poängterar vikten av långsiktiga satsningar med tillräckligt stora summor som kan göra verklig skillnad.
– Om man ska genomföra en sådan process måste man också se till att satsningen kommer alla yrken inom välfärden till gagn, inte bara de stora professionerna.
Lönelotsarna vill också se en skärpt tillsyn av diskrimineringslagen. I dag kan arbetsgivare riskfritt missköta sin skyldighet att genomföra en seriös lönekartläggning, konstaterar de. Fler granskningar behövs, liksom att fler ärenden tas till Nämnden mot diskriminering. Särskilt nu när EU:s lönetransparensdirektiv, som ställer högre krav på åtgärder för jämställda löner, träder i kraft den 1 juni i år. På Fysioterapeuternas kansli pågår just nu ett arbete med hur förbundet rent konkret ska kunna jobba med stöd av direktivet framöver.
– Vi har ganska stora förväntningar på lönetransparensdirektivet, säger Cecilia Winberg.
Läs mer:
Lönelotsarnas rapport Stäng lönegapet och säkra välfärden!
Fysioterapeuternas chefsjurist om EU:s lönetransparensdirektiv.
Tidningen Fysioterapis granskning 2023 av regionernas lönekartläggningar.
Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se
