Region Sörmland permanentar pilotprojektet med specialistutbildningar på betald arbetstid. Tanken är att tillsätta två utbildningstjänster om året. Men lönar det sig att bli specialist?
Den som får en utbildningstjänst i Sörmland får ägna 25 procent av den betalda arbetstiden åt studier. Foto: Colourbox
Projektet, som inleddes i januari 2018, innebar att sammanlagt 15 utbildningstjänster inom primärvården tillsattes under tre år. 25 procent av arbetstiden finansierades av regionen och öronmärktes för studier. Nu ska projektet permanentas, och två utbildningstjänster har inrättats i år. Men frågor om lön och tjänsteform efter avslutad utbildning är inte lösta än.
– Vi var på god väg förra våren, säger verksamhetsutvecklaren och projektansvarige Gunnel Peterson. Sen kom pandemin. Men jag vill att de ska få en tjänst med utökat ansvarsområde, och jag vill se ett ordentligt lönegap mellan specialister och ordinarie.
Att specialisttjänst och löneökning följer på utbildningen är långt ifrån självklart. En titt i förbundets lönestatistik visar att knappt hälften av specialisterna har en specialisttjänst. Några får noll kronor i lönepåslag medan andra får 4 000 kronor.
– Det är jätteilla, säger Fysioterapeuternas hälso- och sjukvårdsstrateg Charlotte Chruzander. Vi är inte på något sätt nöjda med hur det ser ut och därför tittar vi just nu på vad en specialisering ska anses vara värd.
Läkare och sjuksköterskor får ju mer i lön när de blir specialister. Varför är det inte så för fysioterapeuter?
– De har en reglerad titel som skapar legitimitet som inte vi har. Vi har länge drivit frågan om reglering av yrkestiteln ”specialistfysioterapeut”, bland annat genom att uppvakta socialministern. Vi har också mött Socialstyrelsens behörighetsgrupp och Sveriges kommuner och regioner, SKR, och vi pekar på behovet av specialistkompetens i varje remissvar där det är relevant.
Men än har påtryckningarna inte gett något resultat, och Charlotte Chruzander påtalar vikten av att fortsätta jobba på olika nivåer för att få beslutsfattare att inse vikten av specialistkompetens hos fysioterapeuter.
– På nationell nivå kan det vara att påverka politiker, SKR och andra som har möjlighet att påverka föreskrifter och reglering av titlar. På regional nivå får man påverka lokalpolitiker så att de förstår behovet av specialistfysioterapi.
På individnivå måste man också se till att ha arbetsgivaren med sig i utbildningsplanerna, säger Charlotte Chruzander. Chefen ska vara med på noterna från start, annars riskerar man att komma ut på andra sidan besviken och utan lön för mödan.
– Beskriv vilka kompetenser du ser behövs och att du har en lösning på det. Sen planerar ni hur utbildningsperioden ska se ut, till exempel med en sådan struktur som den i Sörmland. Prata också om vilka förväntningar som finns när du är färdig med utbildningen. Kommer man inrätta en specialisttjänst? Vad händer med lönen?
Förbundet tar just nu fram beskrivningar för varje specialistområde där det framgår vilken roll specialisten har för olika patientgrupper, berättar Charlotte Chruzander.
– Vi gör det för att komma ifrån bilden av att vi alla är generalister, och vi hoppas det kan vara ett användbart verktyg när man pratar med chefer och politiker om behovet av specialister.
Kanske har pilotprojektet i Sörmland också banat väg för att fler ska kunna specialisera sig på betald arbetstid. Gunnel Peterson har fått flera samtal från fackligt aktiva, chefer och HR som är nyfikna på upplägget.
– Men det verkar som om mycket står på vänt nu på grund av pandemin, säger hon. Ingen har hunnit sjösätta något än.
Läs mer:
“Fysioterapeuter i Sörmland får unik karriärmöjlighet” (2018-01-01)
“4 000 mer till specialister i Region Östergötland” (2018-08-15)
“Han pluggar till specialist på arbetstid” (2019-03-13)
“Klart för specialisering på arbetstid i Jönköping” (2019-12-10)
Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se
