Hur kan man få till djupare samtal mellan studenter? Fysioterapeuterna Anneli Pennbrant och Therese Lilja har tagit fram en prisbelönt kortlek som fått fart på diskussionerna.
Anneli Pennbrant och Therese Lilja fick Sahlgrenskas handledarpris 2025 för sin uppfinning av TeMP-kortleken. Foto: Tamara Morell
Embryot till TeMP-kortleken föddes när Therese Lilja, huvudhandledare på Mölndals sjukhus, tyckte det gick trögt att få till bra diskussioner med fysioterapeutstudenterna.
– De sa mest att allt var bra, berättar hon. Det blev liksom inget djup.
För att få hjälp på traven gjorde hon på prov en kortlek med frågor att utgå ifrån. Den satte fart på diskussionerna, men behövde efter några år revideras. Hon kontaktade kollegan Anneli Pennbrant, huvudhandledare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, och tillsammans strukturerade de upp det hela. Frågor som inte fungerade så bra togs bort till förmån för mer relevanta. Och ordet ”fysioterapeut” ströks för att göra det applicerbart på fler vårdutbildningar.
I dag består kortleken av 60 frågeställningar, indelade i tre kategorier: Teori och kompetens (Te), Mötet med människor (M) och Personlig utveckling (P). De olika delarna används i början, i mitten och mot slutet av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU).
– Det blir verkligen en utveckling längs vägen, säger Therese Lilja. I början behöver vi guida dem hur diskussionen med kortleken fungerar, men sedan blir det liv och rassel. Det är verkligen lustfyllt.
Frågorna är indelade i tre kategorier: Teori och kompetens (Te), Mötet med människor (M) och Personlig utveckling (P). Foto: Therese Lilja
Så här går det till: Studenterna turas om att ta ett kort var, och därmed garanteras alla att komma till tals. Syftet med frågorna är att få dem att träna på att resonera kliniskt kring sitt arbete och sina insatser. De ska också fundera på gränsen mellan yrkesrollen och sig själva. Vad är etiskt rätt? Vad behöver jag som fysioterapeut, och vad behöver patienten? Hur beter man sig i teamarbetet med kollegorna?
– Inget är rätt eller fel, säger Anneli Pennbrant. Meningen är att stimulera till att våga prata och att bli självanalyserande. För det är väldigt mycket egna känslor som bubblar upp i relationen med patienter när man är ny. Så man måste försöka lägga det åt sidan.
Men även handledare kan behöva komma djupare i sina diskussioner, säger de.
– Vårt uppdrag som huvudhandledare är ju också att handleda handledarna, säger Therese Lilja. Att handleda är ofta svårt, oavsett om man är ny eller erfaren.
Därför har de nyligen tagit fram en separat kortlek riktad till just dessa kollegor. Här finns till exempel frågor om hur man kan hantera studenter som är omotiverade eller som inte når godkänd nivå. Och hur man som handledare kan reflektera kring att hitta en bra balans mellan uppdraget och övrig arbetsbelastning.
Kortlekarna har fått bra respons från både studenter och handledare, och i vintras fick Therese Lilja och Anneli Pennbrant Sahlgrenska universitetssjukhusets huvudhandledarpris för sin uppfinning.
Har ni något tips till andra som vill förverkliga något?
– Var inte ensam, säger Therese Lilja. Fler hjärnor jobbar bättre ihop. Se också till att få tid. Arbetsgivaren gav oss tid för att kunna utveckla det här och sedan få kortleken upptryckt.
– Får man en idé, go for it, säger Anneli Pennbrant. Det gäller att prova och testa i det lilla. Det här är en process.
Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se
