Den reviderade specialistordningen har fått tuff kritik av tre sektioner. Har förbundsledningen lyssnat? Delvis. Men principbesluten står fast, säger ordförande Cecilia Winberg.

Cecilia Winberg säger att besluten hade kunnat formuleras annorlunda. Foto: Emil Malmborg

Sedan den reviderade specialistordningen (som vi har skrivit om tidigare) klubbades igenom av förbundsstyrelsen, FS, i somras har debatten gått varm på fysioterapi.se. Sektionen för ortopedisk manuell terapi och Sektionen för habilitering och pediatrik menar till exempel att det inte är rimligt att förvänta sig att bli färdig specialist på tre år. Det är inte heller rimligt att sektionerna i sina handledningar inte får ställa några skall-krav på vad en blivande specialist måste klara av, anser de.

Sektionen för mental hälsa framför samma åsikter och påpekar dessutom att en ny och vassare specialistordning är en viktig pusselbit när de slåss för sitt existensberättigande. Att kunna tillämpa ett processinriktat behandlingsarbete är grundläggande och ett av huvudmålen i studiehandledningen, skriver de. Enligt sektionen är studiehandledningen otydlig, vilket är bekymmersamt: ”Specialisthandledaren, som enligt den nya ordningen får ett större ansvar, kan inte heller söka stöd i studiehandledningen för att ställa krav på aktiviteter som anses nödvändiga för att nå målen. De generellt oklara och vaga skrivningarna som nu föreligger i studiehandledningen riskerar att göra arbetet för specialisthandledaren onödigt svårt med risk för kompromisser och svåra överväganden”. Inom området mental hälsa är det få förunnat att ha tillgång till handledning på arbetsplatsen, skriver de. ”Fysioterapeuter verksamma inom mental hälsa är ofta ensamma i sin profession eller saknar kollegor inom sitt område.” Över huvud taget är hela infrastrukturen kring genomförandet oroande svag, anser sektionen och efterlyser det specialistråd som tidigare varit på tal, samt tydlighet kring vad som egentligen förväntas av de specialistansvariga som sektionerna ska utse.

Så har FS lyssnat på kritiken? Ja, men den påverkar inte några beslut i sig, säger förbundsordförande Cecilia Winberg. FS har dock reflekterat över sättet att kommunicera besluten, säger hon.
– Vi hade kunnat göra det på fler sätt än vi gjorde, till exempel återkoppla även muntligt, inte bara skriftligt. Vi hade också kunnat formulera besluten på ett annat sätt så att de inte uppfattas som så fyrkantiga. Vi har även ändrat i vissa studiehandledningar efter samtal med sektionerna, till exempel i den för mental hälsa.

Varför får sektionerna inte ställa några skall-krav?
– Vi har inte förändrat något i förhållande till den tidigare versionen. I det pedagogiska antagandet från 2014 står det exakt samma sak som vi fattat beslut om: Det kommer även fortsättningsvis att vara en målrelaterad utbildning utan skall-krav.

Kan ni tänka er att se över detta efter kritiken?
– Vi kommer inte se över principbesluten som vi har fattat. Ska vi se över det pedagogiska antagandet från 2014, eller upplägg och längd för specialistutbildningen, så behövs det ett kongressbeslut.

Vad hände med specialistrådet och specialistansvariga?
– Det kommer inte att införas något specialistråd. Sektionerna har under arbetsprocessen fått utse specialistansvariga, men om den funktionen ska finnas kvar återstår att se. Det ska vi diskutera vid FS-mötet i december då den fortsatta processen kring specialistordningen står på agendan.
På samma möte ska FS även diskutera infrastrukturen och förvaltningen av specialistordningen.
– Det handlar till exempel om vem som ska ansvara för revideringar. Vi vet att vi behöver bygga in möjlighet till förbättringar över tid i våra utbildningar eftersom kunskap och omvärld förändras. Vi ska också ta fram en plan för när vi ska utvärdera, och planera för hur vi ska jobba politiskt med påverkansarbete kring specialistordningen.

Den reviderade specialistordningen gäller från den 1 januari 2022. Alla studiehandledningar är godkända och övergångsreglerna är på plats. Läs mer på förbundets hemsida.