Malin Nygren-Bonnier hade siktet inställt på att driva en idrottsskadeklinik, men slumpen ville annat. Nu har hon fått utmärkelsen Årets fysioterapeut för sitt arbete med covid-19. Vi har träffat akademikern och klinikern som inte vill avgränsa sig.
Den här utmärkelsen är en av de finaste man kan få, säger Malin Nygren-Bonnier. Men den borde gå till hela teamet, för det här arbetet är inget jag har gjort själv. Foto: Agneta Persson
Om en fråga eller ett ämne väcker Malin Nygren-Bonniers intresse kan hon inte låta bli att borra sig djupare in i den. Det syns i mängden av uppdrag hon har just nu: docent i fysioterapi med en förenad anställning (som innebär att hon jobbar 70 procent på universitetet och resten i klinik) samt sektionschef, forskargruppsledare och FoU-ansvarig. Hon både leder och medverkar i forskning inom olika områden. Framför allt om interventioner vid nedsatt lungfunktion, men även en studie om tidig mobilisering efter bukkirurgi, en om preoperativ träning inför kirurgi och rehabiliteringen efteråt, en om studenters livskvalitet och hälsa i verksamhetsbaserat lärande, och en om interventioner vid cystisk fibros och neuromuskulära sjukdomar. Och så förstås det som för tillfället dominerar: återhämtning och rehabilitering efter covid-19.
– Det är många hattar så det gäller att veta vilket möte man är i för stunden! Men ofta blir det en win win eftersom jag har flera perspektiv med mig.
Malin är släkt med Pehr Henrik Ling, den svenska gymnastikens fader. Visserligen på långt håll, men lite kul är det att fysioterapin så att säga rinner i blodet. Foto: Agneta Persson
Att börja jobba med andning, och att dessutom slå in på den akademiska banan, hörde inte till Malins planer. Som gammal fotbollsspelare med egen erfarenhet av skador hade hon siktet inställt på idrottsmedicin. Men som fysioterapeutstudent tilldelades hon en praktikplats på lung- och infektionsavdelningen på dåvarande Malmö allmänna sjukhus, och där höll hennes handledare varje eftermiddag en teorilektion som gav den ena aha-upplevelsen efter den andra.
– När man läser fysiologi utan att ha sett patienterna så undrar man vad man kan göra för dem. Men när han kopplade ihop konkreta fall med teorin så fattade jag vad vi kan åstadkomma med våra behandlingsmetoder! Och då blev jag intresserad.
Strax efter examen fick hon jobb på Centrallasarettet i Växjö inom andningsområdet, och efter ett år började hon på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge utanför Stockholm. Där var kollegorna snabba på att snappa upp den unga fysioterapeuten som intresserade sig för deras område. Ville hon kanske göra en magister?
– Jag visste väl vad en magister var, men inte vad jag skulle med den till. Men ja, varför inte? Och där började jag tänka att akademin var rolig. Jag fick mycket påhejning och jag ingick i ett sammanhang där fler ville åt samma håll.
Och sen fortsatte det, trots att chefen sa åt Malin efter avslutad magister att nu var det nog dags att ta det lite lugnt. Men då hade hon redan tackat ja till en doktorandtjänst. I dag är hon docent och lektor, men titlarna har aldrig varit huvudmålet för Malin Nygren-Bonnier. Det är andra som har fått pusha henne när hon varit tillräckligt meriterad för att skriva ihop docenturansökan.
– Det vore ju konstigt om jag inte hade gjort det då. Men mitt mål har alltid att varit att driva saker framåt.
Hennes handlingskraft har svensk sjukvård och många patienter haft stor nytta av nu. För när pandemin härjade som värst var Malin med och skapade en nationell plattform (som vi har skrivit om tidigare) där kunskap och erfarenhet om covid samlades allteftersom den byggdes upp. Tillsammans med kollegor, både inom den egna professionen och tvärprofessionellt, var hon med och byggde upp landets första postcovidmottagning (som vi också har skrivit om tidigare) för patienter som vårdats på sjukhus och som har kvarstående problem. För det stod snabbt klart att de här patienterna har ett stort behov av rehabilitering efter sjukhustiden. Det stod också snabbt klart för Malin att överlevarna måste följas över en längre tid.
– Jag kommer så väl ihåg, jag var ute och sprang en söndag när jag insåg att vi bara måste göra något! Det är en ny patientgrupp och vi måste se om det blir samma för dem som för andra IVA-patienter, eller om det här är annorlunda. Men kan vi verkligen börja rådda med forskning när alla går på knäna? Klarar vi det?
Jo, forskningen var nödvändig, och en etikansökan och ett par akuta forskningsbidrag senare var det bara att börja. Malin var med och tog fram vilka mätningar som skulle göras på postcovidmottagningen där flera professioner från olika discipliner samarbetar kring patienten och med att samla in data.
– Vi var överens om uppresningstestet one minute sit to stand, men jag ville också se ett sex minuters gångtest. Flera tyckte att vi inte skulle hinna med det, men nu är de tacksamma att jag tryckte på för det är där vi har hittat många avvikelser, som till exempel att flera sjunker i syresättning eller har onormalt hög puls.
När Hanne Kjöller kallade postcovid för en kultursjukdom var Malin Nygren-Bonnier med och skrev en vass replik då påståendet var både vetenskapsförnekande och patientföraktande. Foto: Agneta Persson
Som en av frontfigurerna i covidvården har Malin hamnat i medias rampljus. Hon hade ingen direkt medieträning, utan fick i stället lära sig längs vägen hur det fungerar. Som när TV4 ringde ner henne på gatan för en utomhusintervju.
– Det var snabbt fram med micken, några korta frågor och sen sa de hejdå och försvann i sin bil.
Hon har bland annat varit med i Fråga Doktorn, Kropp & Själ och Vetenskapens Värld. Till sist slutade hon vara nervös.
– Ofta vet du ju lite mer än någon annan. Jag har dessutom inte behövt vara med i något negativt sammanhang.
Men en gång hettade det till. I en ledare i DN kallade skribenten Hanne Kjöller postcovid för en kultursjukdom. Tillsammans med läkare och forskare skrev Malin en vass replik där påståendet kallades både vetenskapsförnekande och patientföraktande. De bedrev ju seriös forskning på en patientgrupp som i allra högsta grad fanns på riktigt.
– Man får välja vad man ger sig in i, men den där repliken var nödvändig.
Hon har deltagit i både nationella och internationella sammanhang och spridit den kunskap som finns till andra fysioterapeuter och fler professioner. Hon har föreläst för makthavare och Försäkringskassan, patientföreningar och på konferenser. Och hon har lobbat i olika sammanhang för att fler ska ha tillgång till en postcovidmottagning, eftersom alla regioner inte har en ordentlig uppföljning av den här patientgruppen.
– Varför har det gått långsamt? Vilka resurser tillsätts? Socialstyrelsen har tagit fram kunskapsstöd, men vem tar ansvar för att det används i verksamheterna? Vi måste ju ha en jämlik vård!
I dag är postcovidmottagningen på Karolinska uppdelad på två mottagningar. En i Solna för dem som legat på IVA, och en i Huddinge för dem som kommer via primärvården. Söktrycket är fortfarande högt, trots att det finns flera kriterier för att kunna remitteras.
– För att få komma hit måste man ha kvarstående problem från flera organsystem och vara sjukskriven på 50 procent eller mer. Så det finns fortfarande många patienter med besvär kvar som behöver tas om hand ute i primärvården.
Forskningen på den här patientgruppen fortsätter och Malin Nygren-Bonnier ser inget slut på behovet. Just nu ligger nya studier i startgroparna, bland annat en om inspiratorisk muskelträning och en om träning vid POTS. Plus några forskningsintervjuer. De studier som påbörjades tidigt har börjat leverera intressanta resultat. Som till exempel att de sjukhusvårdade patienterna verkar ha återhämtat sig något bättre än de som inte har behövt sjukhusvård. En del patienter från primärvården är så dåliga att de knappt tar sig till sjukhuset. – Det är väldigt sorgligt att så många har drabbats, men sett ur ett forskningsperspektiv är det spännande med en ny sjukdom. Man lär sig otroligt mycket på det här.
Juryns motivering för ÅRETS FYSIOTERAPEUT 2021:
”Malin Nygren-Bonnier får utmärkelsen Årets Fysioterapeut för sitt breda arbete med rehabilitering efter Covid-19 under det senaste året. Malin bedriver forskning inom området och sprider kunskap såväl externt som internt, nationellt som internationellt. Malin har också tidigt varit engagerad i debatten om utmaningarna med rehabilitering efter Covid-19. Malin har drivit professionen och professionens kunskap framåt och tydligt visat på teamets betydelse vid rehabilitering efter Covid-19. Hon har under året varit synlig i media gällande rehabilitering efter Covid-19 och där betonat fysioterapeutens självklara roll vid rehabilitering. Malin var tidig med att starta forskning inom området rehabilitering vid Covid-19 och har med sitt drivande arbete inom forskning, klinik och utbildning tydliggjort vilken viktig roll fysioterapeuter har i detta arbete. Vidare har Malin genom sitt engagemang lyft vikten av att många olika professioner och kompetenser behövs för en god Covid-19 vård.”
Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se
