Vi ser ett stort inflöde av personer som inte sjukhusvårdats för covid-19, som nu har tilltagande symtom. Det säger Malin Nygren-Bonnier, docent vid Karolinska Institutet. Hon forskar om långtidseffekter efter covid-19 och har varit med och byggt upp en ny multidisciplinär tvärprofessionell mottagning på Karolinska universitetssjukhuset.

De här patienterna behöver en så snabb utredning som det bara går. Många har väntat i flera månader, säger Malin Nygren-Bonnier. Foto: Annika Clemes

Från hela världen kommer vittnesbörden om att vissa patienter som haft covid-19 fortsätter att vara sjuka lång tid efter virusinfektionen. Vi ringde upp Malin Nygren-Bonnier, docent vid Karolinska Institutet, med en förenad anställning vid Karolinska universitetssjukhuset, för att höra vad som är känt om dessa långtidseffekter.
– Det står nu klart att covid-19 inte bara drabbar lungorna. Flera organsystem kan vara mer eller mindre påverkade. Vi ser ett stort inflöde av personer som inte sjukhusvårdats, som nu har tilltagande symtom.
Sjukhusets infektionsmottagning får ett 20-tal sådana remisser i veckan, och mitten av november är väntelistan till en specialistbedömning lång, berättar hon.
– De här patienterna behöver en så snabb utredning som det bara går. Många har väntat i flera månader utan att bli tagna på allvar. Majoriteten är i arbetsför ålder och har varit eller är sjukskrivna.

Mottagningen startades i raketfart före sommaren för att följa upp patienter som varit inlagda på covid-IVA och andra akutavdelningar på sjukhuset. Men nu har man även börjat utreda patienter som haft en mildare variant men inte tillfrisknat.
– Vi hittar avvikande fynd hos dem också. Det är vår styrka som specialistmottagning, att kunna göra alla utredningar här. I primärvården kan det ibland ta lite tid med remisser till alla de undersökningar som behöver göras.
Alla patienter går igenom samma testbatteri, oavsett sjukdomsbakgrund. Här samarbetar olika professioner inom kardiologi, neurologi, njurmedicin samt infektion och inflammation med hälsoprofessionerna, där fysioterapeuterna ingår.
– Vi har skapat ett flöde som tar en förmiddag eller eftermiddag. Patienten röntgas, träffar läkare, fysioterapeut, psykolog och sjuksköterska. Det är fantastiskt att ha tillgång till det här multidisciplinära tvärprofessionella teamet och att jobba tillsammans för att lösa den här gåtan!

Fysioterapeuten genomför ett 6-minuters gångtest, ett uppresningstest samt spirometri och bedömer även andningsmuskelstyrka, handgreppsstyrka, bröstkorgsrörlighet och ställer frågor om fysisk aktivitet. Psykologen testar i sin tur om patienten har PTSD, ångest eller depression samt kognitiva besvär. Läkare och sjuksköterskor bedömer patienterna ur medicinska aspekter. Varje fredag har man en team-konferens.
– Då går vi igenom varje patient och pratar om vilka patienter som har avvikelser på testerna och lägger sedan upp en plan för vidare utredning och uppföljning. Det är kanske inte så roligt för patienten att vi har hittat patologiska fynd, men samtidigt är det viktiga fynd för att veta vad vi ska gå vidare med och utreda.
Listan på patienternas olika symtom kan vara lång. Ett vanligt symtom är fatigue, en onormal trötthet.
– Vissa känner en mer fysisk trötthet medan den för andra är mer mental. Den fysiska tröttheten kan finnas hos personer som varit väldigt aktiva innan och verkligen tränat ofta, men nu inte orkar speciellt mycket utan att få bakslag.
Många beskriver också en hjärntrötthet eller hjärndimma, kopplad till olika kognitiva symtom. En hel del personer har en nedsatt lungfunktion där man kan se ärrbildning/fibros i lungvävnaden. En ökad andfåddhet under aktivitet förekommer också.
– Den nedsatta lungfunktionen är oftast restriktiv, och det är vanligt med svårigheter att expandera bröstkorgen. Många patienter beskriver att man har som ett band – eller ett skärp – som dragits åt och trycker ihop bröstkorgen. Däremot är patienterna är inte särskilt besvärade av hosta och slem.

Den inspiratoriska muskelstyrkan är nedsatt hos väldigt många i båda grupperna och de upplever att det är svårt att ta djupa andetag, förklarar Malin Nygren-Bonnier.
– Vi ser dessutom att några har drabbats av POTS, posturalt ortostatiskt takykardisyndrom. Det kan visa sig under ett gångtest där de kan ha stora pulsvariationer. På en del kan pulsen sticka iväg bara av att resa sig från en sittande position. Vissa behöver läggas in för fortsatt utredning, men det är inte det vanligaste vi ser.
Andra har neurologiska symtom som behöver utredas på en neurologisk avdelning.
– En del neurologiska besvär kan härledas till mikroproppar i hjärnan. Dessa mikroembolier, som kan finnas i både hjärna och lungor, har också observerats i studier i andra länder.
Njurpåverkan och hjärtmuskelinflammationer förekommer också.
– Patienter med myokardit kan uppleva bröstsmärta eller så ser vi en lägre syremättnad i blodet när patienten är i rörelse. Här är fysioterapeuterna otroligt viktiga. Att vi ser att det händer något med patienten i fysisk aktivitet och fångar upp det.
Många av dem som har legat på IVA har PTSD-symtom, som otäcka minnen och mardrömmar, och behöver fortsatt psykologiskt stöd.
– Tidigare IVA-inlagda kan dessutom lida av smärta och domningar i musklerna, ofta på utsidan av låren, underbenen och handlederna. I primärvårdsgruppen handlar det ofta mer om vandrande pirrningar och domningar i musklerna. Generellt hos båda grupperna finns en nedsatt muskelkraft.

En ny hälsoprofessionsmottagning med fysioterapeut, arbetsterapeut, psykolog, kurator, logoped och dietist har snabbt byggts upp för att hjälpa personer med stora akuta rehabiliteringsbehov. Men vilka patienter som primärvården ska ta hand om och vilka som behöver högspecialiserade insatser inom öppenvården är under diskussion, enligt Malin Nygren-Bonnier.
– Vi kan inte utreda och rehabilitera alla som är långtidssjuka här. För de flesta är det självklart att de ska bedömas och få sin träning i primärvården. Men det är också viktigt att det finns möjlighet att remittera vidare när det inte räcker. Självklart behöver vi samarbeta.
När så mycket ännu är okänt om sjukdomen, är det svårt att ge exakta råd om vilken behandling fysioterapeuter ska ägna sig åt, säger hon.
– Vi måste lägga ett pussel kring patienterna, vara noga med att bedöma varje patient individuellt och därefter lägga upp en rehabiliteringsplan. Med den här spretiga symtombilden är det viktigt att vara observant på olika varningstecken. Ser man några avvikande symtom är det viktigt att bolla med den som är medicinskt ansvarig. Patienten måste vara utredd för att få träna, betonar Malin Nygren-Bonnier.

Hon understryker också behovet av mer forskning.
– Det behövs riktade forskningsanslag till långtidsuppföljning av covid. Även om det sker forskning i andra länder skiljer sig kontexten, och det gäller även vilken roll fysioterapeuter har. Att forska på den svenska populationen är därför viktigt.
Forskargruppen som hon ingår i har hittills hunnit göra en första uppföljning av cirka 500 covid-patienter som varit inlagda på Karolinska universitetssjukhuset (Solna och Huddinge).
– Snart är det dags för sexmånadersuppföljningen av de som låg på IVA och andra avdelningar i våras. Där det finns behov följer vi också de som inte vårdats på sjukhus. Det ska bli spännande ur ett forskningsperspektiv att jämföra de här grupperna och se om de skiljer sig åt i sin återhämtning. Först när vi vet mer kan vi börja tala om kroniska effekter efter covid-19.

Läs mer: Presentation om symtom och tester med mera finns att ladda ned på Nationella plattformen för fysioterapeuter om covid-19

Observera: Vi har fått många mail, men redaktionen kan inte ge några medicinska råd om långtidseffekter efter covid-19.