Grattis fysioterapeuter! Två färska framtidsprognoser säger samma sak: Fysioterapeuter kan i framtiden i princip välja och vraka bland jobben. Ett guldläge för er men en utmaning för arbetsgivarna.
I slutet av förra året släppte både Saco och SCB sina framtidsprognoser. De gör samma spaning: Arbetsmarknaden för fysioterapeuter ser även framöver ut att vara mycket god.
Sacos rapport Framtidsutsikter förutspår arbetsmarknaden på fem års sikt för flera akademikeryrken. Enligt prognosen kan fysioterapeuter räkna med minimal konkurrens om jobben. Skolan är exempel på ett område där Saco tror att efterfrågan på fysioterapeuter kommer att öka. SCB blickar lite längre, och förutspår att fysioterapeut kommer att höra till ett av de största bristyrkena även år 2035. Då räknar SCB med att tillgången på fysioterapeuter är uppe i 15 000, medan efterfrågan kommer att ligga på 17 100.
Att antalet fysioterapeuter inte räcker till redan i dag syns tydligt i Arbetsförmedlingens nulägesbeskrivning av tillgång och efterfrågan i olika delar av landet. Enligt den råder det balans på fysioterapeuter i bara tre län: Västerbotten, Västernorrland och Uppsala. I övrigt är det liten, eller mycket liten, konkurrens om jobben. Men även där det än så länge går hyfsat bra att få tag på arbetskraft börjar bristen på fysioterapeuter märkas. Så här säger Maria Kyhlbäck, som sitter i styrelsen för Fysioterapeuterna Distrikt Uppsala:
– Det är inte svårt att få sökande till fysioterapitjänster hos oss. Däremot kan det vara svårt att få tillräckligt kompetenta sökande eftersom många är ny- eller nästan nyutbildade. Men det är ändå inte lika många som söker som för några år sedan. Då kunde det komma 30 ansökningar till en tjänst.
I Västerbotten märker Fysioterapeuternas distriktsombud Kajsa Hedin också av det krympande utbudet av personal.
– Framför allt är det de mindre kommunerna i södra Lappland som råkat ut för rekryteringsproblem, säger hon. Och för första gången på länge är landstinget intresserat av att komma och träffa studenterna på termin 6 för att rekrytera.
Och i Västernorrland säger distriktsordförande Elisabeth Haraldsson så här:
– För fem, sju år sedan kunde vi få tjugo sökande till ett vikariat på några månader. Nu får du inte någon. Det har absolut blivit mycket, mycket kärvare. Uppe i nordvästra delen av länet finns det några vakanser där man har sökt personal i ett halvår.
Ett stickprov bland förbundets förtroendevalda runt om i landet, som befinner sig i områden där det inte råder någon balans, ger följande lägesbild:
Distrikt Kronoberg: ”Det är vanligt att lediga tjänster behöver annonseras ut flera gånger, och det finns ett antal tjänster som är vakanta på grund av för få eller inga sökande. Kommunerna har haft det svårt länge och där finns flest vakanser, men rekryteringssvårigheterna växer även inom regionen. I vissa fall har det anställts rehabassistenter.”
Distrikt Västernorrland: ”Vi har inga sökande till sommarvikariaten. Befintlig personal får fler arbetsuppgifter. Arbetsterapeuter kan gå in och ta fysioterapeutiska ärenden på uppdrag av fysioterapeut.”
Distrikt Blekinge: ”Flera tjänster har legat ute länge utan sökande, både inom landsting, kommun och privat. När tjänster inte tillsätts måste ordinarie prioritera arbetet. Ibland har fysioterapeuter kommit in på timmar. Det är inte längre ett måste att sökande har någon särskild kompetens.”
Distrikt Västra Götaland: ”Förra året var inte så illa som i år. Nu är det brist, framförallt på erfarna fysioterapeuter inom alla delar inom både kommun och landsting. Privata arbetsgivare har det lite lättare på grund av lönerna.”
Och så vidare.
En av orsakerna till att efterfrågan på fysioterapeuter ökat drastiskt är enligt Sacos framtidsrapport de olika vårdvalssystemen. De gör att rörligheten ökar på arbetsmarknaden, och därmed ökar också efterfrågan på fysioterapeuter utifrån de kompetenskrav som ställs i vårdvalet. I Västra Götalandsregionen har det gjort att kompetensförsörjningen börjar gå mot röda siffror.
– I och med det fria vårdvalet får vi konkurrens från vårdcentralerna och den privata marknaden, säger Gunilla Length Persson, HR-strateg i Västra Götalandsregionen. Fysioterapeuternas arbetsmarknad har blivit mycket större. Än finns det fysioterapeuter, men vi ser att det blir allt svårare.
Att arbetsgivare fått det allt svårare att rekrytera är något som märks på förbundets kansli. Ombudsmännen får fler samtal och mejl från arbetsgivare som vill ha hjälp med att få tag på personal. Ombudsman Therese Barrington brukar uppmana de arbetsgivare som hör av sig att de får vässa sina erbjudanden för att bli attraktiva.
– Höjda lönenivåer är en bra början, säger hon. Och så tipsar jag dem om att ta kontakt med studenterna, det är ju alltid en kull på väg ut.
Och det är det flera arbetsgivare som gör. Ytterligare ett försök att underlätta för arbetsgivare och fysioterapeuter att hitta varandra är tidningen Fysioterapis nya platsannonstjänst som lanserades i mitten av januari, och som finns både på tidningens och förbundets hemsida.
Men det krävs naturligtvis mer än så för att komma tillrätta med den stora bristen på fysioterapeuter. Förbundets vice ordförande Cecilia Winberg ser flera nödvändiga åtgärder.
– Vi har bland annat diskuterat en ökning av utbildningsplatser, säger hon. Jag tror också att vi som förbund – och våra medlemmar – behöver fortsätta betona betydelsen av vårt yrke ännu mer, och att vi blir ännu bättre på att synas och visa att vi gör skillnad.
Arbetsgivarna behöver också bättra sig på flera punkter för att kunna locka till sig och behålla personal, säger Cecilia Winberg.
– Självklart behöver vi en bra löneutveckling, och vi behöver en livslön som är betydligt bättre än i dag. Vi behöver också förutsättningar att kunna kompetensutveckla oss, och att det ges utrymme till det.
Anders Henriksson, 1:e vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting, håller med om att arbetsgivarna har en del förbättringsarbete att göra.
– Vi behöver bland annat skapa förutsättningar för våra medarbetare att kunna ha en positiv yrkesutveckling, säger han. Det kan vara allt från vidareutbildning och möjlighet att göra karriär, till bättre arbetsmiljövillkor.
Bemanningen är ett område som behöver bli bättre dimensionerat, enligt Anders Henriksson. Men så länge det råder brist på fysioterapeuter är det ett problem som måste lösas organisatoriskt, säger han.
– Till exempel erbjuder digitaliseringen möjligheter. Där tror jag att smarta lösningar kommer kunna frigöra tid för både fysioterapeuter och andra yrkesgrupper.
Den stora efterfrågan på fysioterapeuter behöver också mötas upp med fler utbildningsplatser, säger Anders Henriksson.
– Jag kan inte säga exakt hur många platser, men vi för en dialog med utbildningsanordnarna för att kunna möta behovet.
Fotnot: Läs mer om den höga efterfrågan på fysioterapeuter i TEMA: Arbetsmarknad.
Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se