Hur förbereder man sig för hotfulla situationer i vården? När ska man anmäla, och till vem? Vilket ansvar har arbetsgivaren? Pär Axelsson, sakkunnig på Arbetsmiljöverket, förklarar vad som gäller.
Pär Axelsson, sakkunnig på Arbetsmiljöverket, har flera års bakgrund som arbetsmiljöspecialist hos Polisen. Foto: Privat
TEMA ARBETSMILJÖ Trygghet och säkerhet på jobbet är en rättighet, inte en förmån, säger Pär Axelsson.
– Att bli hotad eller slagen ska aldrig vara en del av ens yrke. Det är arbetsgivarens skyldighet att se till så att arbetsmiljön är trygg och säker genom att ta bort, minimera eller hantera olika riskfyllda situationer.
Hur kan man skydda sig från hotfulla patienter?
– Genom att planera i förväg så långt det bara går och ha en gemensam handlingsplan för hur man ska agera. En viktig del i det förebyggande arbetsmiljöarbetet är att kunna förutse och att snabbt kunna uppmärksamma en hotfull situation, och även se när den eskalerar. Vad har vi då bestämt att vi ska göra? När får vi avbryta? När ska vi larma? Nyckeln är ju att man vet det här redan innan det händer. Man behöver alltså kartlägga vilken typ av verksamhet man bedriver. Vilka risker för våld eller hot finns hos oss? Vad har vi för erfarenheter av sådant som redan har hänt? Utifrån det ordnar man arbetet och arbetsplatsen på ett säkert sätt och tar fram säkerhetsrutiner.
Vad ska finnas med i en säkerhetsrutin?
– Lagstiftningen reglerar sådant som att arbetsplatsen ska utformas på ett korrekt sätt, vilket till exempel kan betyda att man har larm när det är relevant, att man inte får bedriva vissa typer av arbete när man är själv och så vidare. Men eftersom arbetsplatser är olika är det upp till arbetsgivaren att bedöma och värdera olika situationer. Enligt de bindande föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö ska man också förebygga starkt psykiskt påfrestande arbetssituationer. Själva oron för hot och våld i sig kan ju ha väldigt stor påverkan på måendet, och i slutänden också på hur jag kan utföra mitt arbete. Man behöver alltså jobba förebyggande med både fysisk och psykisk arbetsmiljö, och se till att följa upp de åtgärder man har vidtagit.
Vi har fått berättelser om patienter som tagit med knivar och skällande hundar till besöket hos fysioterapeuten. En tog med sig en giftorm. Hur förbereder man sig för det?
– Så fort vi jobbar med människor är det väldigt svårt att förutse vad som skulle kunna hända. Man kan inte rimligen begära att man ska ha en plan för giftormar. Däremot så lär man sig till nästa gång att det här måste vi också fundera kring. Men det solklara här: Skicka ut patienten och ormen ur lokalerna, vänligen men bestämt. Och erbjud ett nytt besök. Utan orm.
När ska man anmäla? Vad och till vem?
– Som medarbetare är det viktigt att rapportera till sin chef så fort något har hänt eller kunde ha hänt. Det är ett jätteviktigt underlag i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Sedan är det chefens ansvar att anmäla svårare arbetsskador och allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket. Arbetsgivaren ska även anmäla arbetsskador till Försäkringskassan. Det finns däremot ingen skyldighet att göra en polisanmälan. Men blir man hotad på ett sätt som syftar till att framkalla rädsla eller osäkerhet så bör man anmäla till Polisen eftersom det är en stark markering att det som skett inte är okej.
Finns det någon typ av hot som är särskilt allvarligt?
– Ur arbetsmiljösynpunkt är det den egna upplevelsen som gäller. Känner jag ett obehag eller blir rädd så är det ett arbetsmiljöproblem. Men vi är olika och reagerar därför också olika.
Om chefen inte tycker det var något särskilt?
– Vad chefen tycker har väldigt liten betydelse. Det är din upplevelse som gäller.
Vad gäller för den som har eget företag utan anställda, och därmed är sin egen chef?
– Föreskrifterna om våld och hot om våld gäller inte för egenföretagare som inte har någon anställd. Däremot har man allt att vinna på att bedriva ett förebyggande säkerhetsarbete utifrån lag och föreskrifter, och att anlita sakkunnig hjälp för att kunna identifiera risker och vidta de bästa åtgärderna. Det kan till exempel handla om lokalens utformning, att inte ta emot vissa patientgrupper eller att i en del typer av möten alltid ha någon annan med sig i rummet.
Läs mer:
En av tre har hotats på jobbet
Hotfull patient påverkade hela kliniken
Fysioterapeuter vittnar om hotfulla situationer på jobbet
Så gör du om du blir hotad på jobbet
Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se
