Fysioterapeuten Anna Ek brinner både för det unga svenska friidrottslandslaget och friidrottens veteraner. Vi åkte till Råslätts IP i Jönköping där äldre över 60 tränar sina kroppar att utveckla kraft och explosivitet, för såväl vardag som världsmästerskap.
Under uppvärmningen går deltagarna över häckar i olika höjder. Jag längtar alltid hit! säger Gith Kragner (i gult) som bland annat ska tävla i 100 meter under Veteran-VM i Göteborg. Vi är unga i själen, säger Elsa Ask (till höger). Jag ska stöta kula på VM! Foto: Agneta Persson
Det är en förmiddag i slutet på maj. Elva pensionärer har kommit ned till Råslätts IP i Jönköping där fysioterapeuten Anna Ek leder friidrottsinriktad powerträning för veteraner. Varje pass börjar med en lång uppvärmning.
– Den åldrande kroppen behöver betydligt längre tid för att få i gång och mjuka upp leder, senor och muskler. Ofta värmer vi upp 30 till 40 minuter, säger Anna Ek.
Deltagarna står på ett ben och pendlar med det fria benet, de tar sig upp och ned från marken och de går över häckar i olika storlekar med händerna i luften. Efter uppvärmningen övar man på spjut och diskus. Anna Ek instruerar, peppar och justerar. Stämningen i gruppen är uppsluppen och stöttande och är det någon som blir trött eller har ont, finns det alltid någon som går fram och kollar läget.
– Kamratskapet här är fantastiskt, säger Elsa Ask. Alla får delta med sina brister och skavanker, och alla har en plats. Att ledaren dessutom är fysioterapeut är bingo!
Ove Rydén håller med, fast hans leder smärtar och krånglar i dag.
– Den här träningen är helt suverän, även för en gammal gubbe! Jag ser fram emot varje vecka. Mina leder blir uppmjukade av att träna här och effekten sitter i flera dagar efteråt, säger han.
Han har siktet inställt på att tävla i tresteg i Veteran-VM i Göteborg i augusti. Ja, det är faktiskt sant. Världsmästerskapet för veteraner välkomnar även gamla gubbar och tanter.
– Alla från 35 och upp över 100 år får vara med och det finns inga kvalgränser, säger Anna Ek. Det är dessutom unikt att Veteran-VM sker på svensk mark, senast det hände var 1977. Det kommer att bli en fantastisk upplevelse!
En höjdpunkt brukar vara 100-metersfinalerna, berättar hon.
– Då springer de äldsta klasserna först och sedan går man neråt i åldrarna. Loppen går snabbare och snabbare för varje femårsklass och det är otroligt imponerade.
Ove Rydén höll på med friidrott som ung. Det var verkligen stimulerande att komma tillbaka. På VM ska jag tävla i tresteg, en av de tuffaste grenarna. Foto: Agneta Persson
Att åldrande kroppar kan samexistera med oanade krafter är en del av veterangruppens skämtsamma jargong. Elsa Ask, äldst med sina 85 år, berättar att hon har två knäproteser, en höftprotes plus en pacemaker. Och att hennes hjärtläkare nyligen tappade hakan när hon berättade att hon skulle stöta kula på Veteran-VM.
– Det slutade med att jag skulle komma in en vecka före tävlingen och få ett nytt batteri till min pacemaker. Ja, då får man ju hoppas att det jag nu har inte tar slut innan dess! säger Elsa och alla skrattar.
Tävling eller inte, så är det viktigaste syftet med träningen för gruppen 60+ att stimulera till ökad fysisk rörelse och att de äldre ska våga utmana kroppen att tåla lite tuffare belastning.
– Kondition, koordination, styrka, balans och rörlighet är grundstenar i träningen, men förutom det behövs också kraftutveckling. Det är den komponenten som gör att det kallas powerträning, säger Anna Ek och fortsätter.
– En äldre person kan ju träna styrka på gym för att behålla sin muskelmassa. Men det som vi trycker extra på inom powerträning är vikten av att träna de snabba muskelfibrerna så att du inte tappar dem.
Agneta Zeed tränar på spjutkast. Den här träningen har gett effekt och den är mindre monoton än gymmet, säger hon. Foto: Agneta Persson
I en muskelaktion aktiveras alltid typ I-fibrerna först medan typ II-fibrer rekryteras om kraften är hög, förklarar Anna Ek. Hjärnan och musklerna behöver denna snabba muskelträning, annars tror kroppen att de inte behövs.
Hon ger ett exempel.
– Du kan ha förmågan att gå över gatan, men för att du ska hinna över innan det blir rött måste du kunna utveckla kraft och snabbhet. Det är en annan sak än styrka.
Många äldre vet att promenader är bra, men det är ofta otillräckligt, säger Anna Ek.
– Kroppen är inriktad på att anpassa sig till ökad belastning, men när man nöjer sig med att bara gå sker det inte så mycket. Ska vi få till mer effekt, mer power och explosivitet, behöver vi öka belastningen på muskler, senor och leder.
En av deltagarna, Agneta Zeed, som tränar på spjutkast, inflikar ett instämmande.
– Den här träningen har gett effekt. För ett tag sedan orkade jag inte springa runt hela banan. Nu har jag sträckt sätesmuskeln, men trots det orkar jag mer. Jag kan ta ut rörelserna.
Man skulle kunna tro att skaderisken är hög inom veteranfridrotten, men så är det inte, enligt Anna Ek.
– Det är inte mer skador än hos yngre. Det kan bero på att man som äldre inte kan utveckla lika mycket fart i till exempel längdhopp. Den åldrade kroppen kommer inte heller upp i samma löphastigheter som de yngre. Då blir inte heller påverkan på leder och muskler lika stor.
Men visst blir det skador även hos äldre friidrottare, det vet hon efter att 2020 ha gjort ett fördjupningsarbete om skador hos veteranfriidrottare under stora mästerskap.
– De vanligaste skadorna är från midjan och neråt, såsom sträckningar i lår och vader. Hos löpare är det främst hälsenorna som tar stryk.
Under Veteran-VM tävlar Anna Ek bland annat i kastfemkamp (slägga, kula, diskus, spjut, vikt). För två år sedan vid Veteran-VM tog hon ett brons i det som hon vill försvara. Foto: Agneta Persson
I sin kliniska vardag jobbar Anna Ek som privatpraktiker på MedicRehab i Jönköping. Hon är ergonom och specialistfysioterapeut inom fysisk aktivitet och idrottsmedicin och har återkommande uppdrag som fysioterapeut för friidrottslandslaget och seglingslandslaget. Friidrottsintresset har funnits länge.
– När jag var yngre höll jag på med allt möjligt och främst kula och diskus. Det var roligt men jag gjorde ingen elitsatsning och som så många andra slutade jag när jag gick ut gymnasiet.
Men när hon precis börjat plugga till sjukgymnast som 27-åring blev hon ”medraggad” att bli hjälptränare inom IKHP Husqvarna.
– Då återupptog jag mitt friidrottande och upptäckte hur roligt det var att kasta slägga! Det kräver en kombination av rytm, tajming och kraft.
Som 35-åring var hon med på sitt första veteran-SM och flera mästerskap har följt. Under veteran-VM i år ska hon tävla i slägga, vikt, kastfemkamp (slägga, kula, diskus, spjut, vikt) samt sjukamp. Allt detta för att hennes friidrottsintresse som legat dolt under ytan fick en chans att blomma ut. Och så är det även för de äldre som återtar sin idrottsutövning med hennes hjälp.
– Det är det som är så häftigt, att man kan kliva in i friidrotten i vuxen eller mogen ålder! Bland våra veteraner har ungefär var tredje hållit på med friidrott tidigare. Men de flesta har ingen sådan bakgrund och det går lika bra.
Anna Ek leder veteranerna utifrån ett starkt ideellt engagemang. Under året har hennes veteranträning fått ett stort medialt genomslag varför man kan tro att initiativet är nytt. Men det stämmer inte. Tvärtom ligger det många års förberedelser bakom verksamheten, och allt började med en vision från Riksidrottsförbundet, berättar Anna Ek.
– Vårt arbete har sitt ursprung i RF:s vision för 2025 om att få fler över 60 år att vara med i olika idrottsföreningar. Svenska friidrottsförbundet tog sedan utvecklingen av veteranträning under sina vingar.
Under åren 2015–2017 deltog hon i en arbetsgrupp inom friidrottsförbundet som jobbade med att göra det lättare för veteraner att komma in i friidrotten. De tog fram en ledarutbildning och ett webbaserat kunskapsstöd (se länktips sist i artikeln). I det ingår en uppstartsguide, träningspass med olika friidrottsgrenar, instruktionsfilmer, färdiga hemträningspass med mera.
– Tanken vi hade var att utveckla tio olika tematräningsprogram och sedan skulle några friidrottsföreningar vara med i ett pilotprojekt för att testa dem. Programmen skulle göra tröskeln lägre för föreningarna att starta upp.
Det fanns också medel från RF för uppstartskostnader, sociala aktiviteter och ersättning för ledare. Hennes egen förening klev på pilotprojektet.
– Vi startade upp veteranverksamheten +35 under 2017. Den var till för alla från 35 år och uppåt. Men vi märkte att det var väldigt stora åldersspann att rikta sig mot samtidigt.
Powerträningen hjälper de äldre att våga utmana sig fysiskt, säger Anna Ek. Det kan i sin tur påverka vad de vågar göra i sin vardag, tänker hon. Foto: Agneta Persson
Efter pandemin 2021 startade hon därför denna särskilda grupp för äldre över 60 år. Den består nu av cirka 20 personer och antalet per pass varierar mellan 8 och 15.
– Vi tränar i 75 minuter kring lunch eftersom det inte krockar med hämtning av barnbarn och andra saker som aktiva pensionärer också vill hinna med. Dagtid är anläggningarna dessutom lediga då yngre idrottare är i skolan eller på jobbet.
Utgångläget hos de som börjar i gruppen kan variera väldigt mycket. En del har gått på Friskis & Svettis och är grundtränade, medan andra kan ha varit fysiskt inaktiva i tio–femton år.
– Jag har lärt mig att vara både lyhörd och sträng med alla, särskilt när de är nya. Det gäller att vara tydlig med att det här är en annan typ av träning än de är vana vid och att den kommer att utmana deras kroppar. Det är lätt att ryckas med och vilja för mycket, för snabbt.
Anna Ek säger att hon säkert fått en skev bild av äldre, då hon mest träffar de pigga och mer sällan de multisjuka sköra. Men hon skulle ändå vilja sudda ut begränsande tankar kring åldrande, för det finns inget lika-med-tecken mellan hög ålder och svaghet.
– Styrkan hänger inte bara på åldern. Det är fascinerande att se att en vältränad 70-åring kan ha bättre kraft och styrka än en inaktiv 35-åring!
I friidrottskontexten kan hon också utmana seniorerna mer än i kliniken. I vintras på inomhusträningen gjorde hon till exempel en slags parkour-hinderbana för deltagarna.
– Bland annat fanns där en plintöverdel som var sju centimeter hög, som de skulle hoppa upp på jämfota. En av våra äldsta blev överlycklig när hon klarade det: ”Jag har inte lättat från marken på 20 år!” utropade hon. Man blir rörd till tårar i sådana stunder.
Att åldrande kroppar kan samexistera med oanade krafter är en del av gruppens skämtsamma jargong. Elsa Ask återberättar hur hennes hjärtläkare tappade hakan när han förstod att hon skulle vara med på Veteran-VM. Nu fick jag byta batteri i min pacemaker en vecka innan tävlingen! Foto: Agneta Persson
Lois Steen
lois.steen@fysioterapeuterna.se
