Dålig ekonomi tvingar landets regioner till kraftiga besparingar med många varsel och uppsägningar. Hur drabbar det fysioterapeuter? Vi har frågat förbundets förhandlingsansvariga.
I Region Värmland ska antalet rehabkoordinatorer minskas från tjugotvå till tio. Sex av dem är fysioterapeuter. Bild: Spektra Design
Höjda pensionskostnader, prisökningar och högre räntor har lett till ett sammanlagt underskott på 24 miljarder kronor i regionerna. Många tvingas nu till kraftiga besparingar med uppsägningar som följd. Men hittills ser kliniskt verksamma fysioterapeuter ut att ha klarat sig undan den stora varselvågen relativt bra. Det visar en avstämning med Fysioterapeuternas regionalt förhandlingsansvariga. På de flesta håll råder det dock anställningsstopp uppger de, både på fasta tjänster och vikariat, vilket kommer att öka arbetsbördan för de fysioterapeuter som blir kvar. Men, kommenterar några, när det gäller de fasta tjänsterna har de sedan länge stått tomma på grund av svårigheter att få tag på folk. Däremot kan anställningsstopp och varsel inom andra professioner drabba fysioterapeuter i andra hand genom ökad belastning.
Flera förhandlingsansvariga uppger att omorganiseringar för att spara pengar är på gång, och där kan fysioterapeuter behöva räkna med att bli omplacerade. Det här skapar en del oro i kåren. Klara Karlsson, regionalt förhandlingsansvarig i Sörmland, säger att hon inte är särskilt nervös för att fysioterapeuter ska sägas upp.
– Däremot att vakanta tjänster dras in, men även att omorganisationer kan göra att man kan behöva flytta på sig till en annan verksamhet. Till exempel ska en vårdcentral läggas ner och de som arbetar där kommer få erbjudande om annan arbetsplats inom regionen.
I Region Örebro får fysioterapeuter som har en klinisk bakgrund och som nu jobbar administrativt, som till exempel verksamhetsutvecklare, gå tillbaka till klinik.
– Det kommer även att bli omförflyttningar av personal som redan jobbar kliniskt, säger regionalt förhandlingsansvarig Sara Axeliusson.
I Region Värmland ska antalet rehabkoordinatorer minskas från tjugotvå till tio. Sex av dem är fysioterapeuter. I skrivande stund förhandlar facket med arbetsgivaren om att omplacera så många som möjligt i stället för att säga upp dem. Men tre har ändå valt att sluta innan förhandlingarna är klara. En av dem, som vill vara anonym, säger att det är en stress att inte veta var man kan hamna vid en omplacering.
– Dessutom har vi inte fått någon information om hur verksamheten är tänkt att bedrivas vidare på bara tio personer, säger hen. Oron över att inte veta blir ju en arbetsmiljöfråga.
Hen är kritisk till att arbetsgivaren inte har presenterat någon risk- och konsekvensanalys för hur neddragningarna kommer att drabba både patienter och de verksamheter som koordinatorerna jobbar mot. Det finns en risk för kompetensflykt, säger hen.
– I tjänsteskrivelsen från ledningen står det att övrig vårdpersonal kan komma att utföra koordinatorernas arbetsuppgifter. Men det finns varken tillräckligt med tid eller kunskap kring försäkringsmedicin. Inte heller några tydliga arbetssätt.
Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se
