Samtidigt som nya corona vänder upp och ner på allt måste det systematiska arbetsmiljöarbetet fortsätta för att värna de anställdas arbetsmiljö. Men hur ska ett skyddsombud agera när ingenting är som vanligt?

Räcker inte skyddsutrustningen är det arbetsgivaren som ska prioritera vilken verksamhet som ska fortsätta rulla. Foto: Colourbox

Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska fungera även i kris, skyddsronder ska göras och – viktigast av allt just nu – risk- och konsekvensanalyser genomföras. Det inkluderar inte bara smittrisk utan även sådant som personalens oro. Huvudansvaret för arbetsmiljön och för att lagar och regler följs, är alltid arbetsgivarens. Skyddsombudet har i uppdrag att se till så arbetsgivaren gör det den enligt arbetsmiljölagstiftningen ska göra.
– Det här ska enligt lagen funka även nu, säger Fysioterapeuternas förbundsstyrelseledamot Mikael Hjerne, själv huvudskyddsombud. Men nu måste man också acceptera att saker och ting sker fort. Just nu handlar arbetsmiljöarbetet framförallt om att se till att minimera de risker som finns, och att se till så det finns skyddsutrustning för dem som verkligen behöver det. Vi har till exempel fått signaler om att det är lite sämre ställt med skyddsutrustning i kommunerna.

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro har sagt ”utan skyddsutrustning ingen vård” och hänvisat till att den här situationen inte är något undantag i den svenska arbetsmiljölagstiftningen. Bör inte det gälla fysioterapeuter också?
– Självklart gäller samma regler alla professioner inom hälso- och sjukvården. Patientsäkerheten är viktig, men medarbetarnas arbetsmiljö är också mycket viktig, inte minst för att värna patientsäkerheten.

Så hur ofta ska man göra riskbedömningar i det här läget? Varje dag?
– Nja, det tror jag inte man hinner nu när så mycket annat måste lösas. En riskbedömning ska visserligen göras när det finns risker i arbetsmiljön, men nu förnyas ju det hela tiden. Den bedömning som görs i dag kan vara inaktuell om två dagar. Saker och ting förändras väldigt fort. I den här extrema situationen är det svårt att säga hur ofta man ska göra den. Man måste ha en generell beredskap och vara ödmjuk inför det läge som råder.

Mikael Hjerne. Foto: Eva Dalin

I förbundets medlemsregister finns det 286 registrerade skyddsombud. Till dessa vill Mikael Hjerne, som själv är huvudskyddsombud, skicka några uppmaningar.
– Det som är a och o mer än någonsin är att vi jobbar tillsammans, det vill säga har en samverkan mellan arbetsgivare och skyddsombud. Det här fungerar inte jättebra överallt i landet, men kanske kan den här situationen där saker och ting ställs på sin spets ändra på det.
Att samverkan fungerar är ett ömsesidigt ansvar och inte nödvändigtvis arbetsgivarens fel, påpekar Mikael Hjerne.
– Vi skyddsombud måste också ta vårt ansvar, vara aktiva och efterfråga saker och ting om vi inte får det. Om man i dag som lokalt skyddsombud anser att informationsflödet inte funkar så kan man med hänvisning till föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete tala om för arbetsgivaren att den behöver jobba med frågorna eftersom det just nu finns uppenbara risker i arbetsmiljön.

Enligt de kontakter Mikael Hjerne haft med förtroendevalda i Region Östergötland ser det ut som om de flesta verksamheter är bra på att involvera skyddsombuden i den här corona-situationen.
– Det verkar som om arbetsgivarna involverar skyddsombud och huvudskyddsombud så gott man kan. Men är man skyddsombud och ändå upplever problem, ta kontakt med huvudskyddsombudet! För ett skyddsombud ska arbetsmiljön alltid stå i fokus. Patientsäkerheten är viktig, men vår arbetsmiljö är också viktig för att patientsäkerheten ska bli bättre.
I arbetsmiljölagen står det att om det finns en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa har du som skyddsombud rätt att avbryta arbetet. Det kallas för skyddsombudsstopp.” När nu nya corona vänder upp och ner på det mesta kan man ju undra hur man ska förhålla sig till en sådan paragraf?
– Ja, här kan man ju sätta ett stort frågetecken just nu, säger Mikael Hjerne. Men rätten att stoppa arbetet är väl inte det första alternativet i dag. Det går ju inte att stänga hälso- och sjukvården. En sådan här extrem situation kräver också ödmjukhet.

Hanna Kristelius. Foto: Terese Hagman

För fysioterapeuten Hanna Kristelius, huvudskyddsombud i Region Kalmar, innebär nya corona att arbetsgivaren oftare och med kort varsel börjat kalla till samverkansmöten.
– Här i regionen är det inte så allvarligt som i Stockholm. Men vi rustar för vad som komma skall. Det kan vara riskbedömningar OM vi behöver flytta medarbetare.

Hur gör man en riskanalys i ett så annorlunda läge som nu?
– Man får göra det lugnt och metodiskt – även om det ska gå fort. Det är samma regler nu som alltid gäller vid riskbedömningar, man har ju lagar och föreskrifter att förhålla sig till. När det gäller smitta är det de vanliga reglerna om hygien och skyddsutrustning som ska följas även nu. Att det finns skyddsutrustning som räcker till alla är superviktigt.

Om det fattas skyddsutrustning, blir det ingen vård då?
– Ja, det är det enkla svaret. Vi ska inte vårda någon med risk för att bli smittad, det är det som gäller. Det är arbetsgivaren som får avgöra vilken verksamhet som ska prioriteras om inte skyddsutrustningen räcker till alla.

Hur ska man tänka kring riskanalyser tycker du?
– Arbetsgivaren ska jobba med olika scenarier och utifrån det förbereda riskbedömningar. Ta höjd för vad som faktiskt skulle kunna hända och vad det innebär, försöka ligga steget före. Blir det aktuellt att flytta om personal så ska man ha haft en dialog om det i förväg.

Har du något råd till de skyddsombud som känner sig osäkra på sin roll i dag?
– Tänk efter lite! Drabbas inte av panik. Gör riskbedömningar tillsammans med arbetsgivaren, men var beredd på att det kan gå ganska fort och att man behöver ha omgivningens tillåtelse att prioritera sitt skyddsombudsarbete. Då får man lägga patientarbete åt sidan och fördela det på kollegor och att det är arbetsgivaren som har i uppdrag att sköta den fördelningen.