Den uppmaningen kommer från ST-läkaren Mattias Rydberg, som nyligen presenterat en avhandling vid Lunds universitet. I hans forskning kommer det fram att personer med diabetes typ 1 och 2 oftare drabbas av handkomplikationer än övriga befolkningen.
Studierna visade att individer med dysreglerat blodsocker var särskilt utsatta för handproblem. Foto: Colourbox
I sina epidemiologiska studier har han hämtat data från 1,1 miljoner invånare i Region Skåne, Nationella diabetesregistret, handkirurgiska kvalitetsregistret samt det Nationella patientregistret och Malmö-kohorten ”Malmö Kost Cancer”. Analysen visar att det är upp till 3–8 gånger vanligare att drabbas av vissa komplikationer i handen om man har diabetes typ 1 eller 2, jämfört med övriga befolkningen.
– Det finns stor anledning både för dem som har diabetes och för vårdpersonal som möter dessa patienter att vara uppmärksamma på handfunktionen, säger nydisputerade Mattias Rydberg, ST-läkare i handkirurgi vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande från Lunds universitet.
Exempelvis var nervkompressioner som karpaltunnelsyndrom, fastlåsta fingrar så kallat ”triggerfinger”, Dupuytrens kontraktur och ledsvikt i tumbasen vanligare hos personer med diabetes. Det visade sig också att under de senaste 15 åren hade nästan 30 procent av alla kvinnor med diabetes typ 1 sökt vård för någon av de fem olika handdiagnoser som studerades. Detta jämfört med cirka fem procent i normalbefolkningen. Med tiden fick dessutom 20–30 procent av de som redan diagnostiserats med en av handdiagnos, ytterligare en handdiagnos. Tolkningen av resultatet är att det verkar som om handdiagnoserna klustrar hos människor med diabetes.
Individer med dysreglerat blodsocker visade sig vara särskilt utsatta för handproblem, berättar Mattias Rydberg.
– Den drivande faktorn verkar vara högt blodsocker, där restprodukter från blodsockermolekylerna lagras in i senor, nerver och bindväv. Det gör att nerverna sväller, senorna blir tjockare, ligamenten styvare. Då får nerverna och senorna svårare att glida och det påverkar funktion och orsaka smärtsamma låsningar och besvär med domningar och svaghet som följd.
Eftersom handdiagnoser tycks vara så vanliga vid diabetes kanske handbesvär kan vara en markör för att man löper en ökad risk för att drabbas av diabetes senare i livet? Så resonerar Mattias Rydberg som nu vill gå vidare och se om det går att bygga en prediktionsmodell för diabetes typ 2.
Han betonar också vikten av de professioner som möter patienter med diabetes i vården frågar om handfunktionen.
– Det finns kliniker som fokuserar på de fotproblem som diabetiker drabbas av. Kanske ska man fundera över om det behövs en liknande klinik som fokuserar på händerna.
Lois Steen
lois.steen@fysioterapeuterna.se
