Både styrketräning och stretching under lång tid är lika effektivt vid långvarig smärta, visar en ny avhandling av Linn Karlsson. Hon hoppas att den kan bidra till genomtänkt designade träningsupplägg för målgruppen.

Med drygt tio års klinisk erfarenhet som fysioterapeut inom rehabilitering av långvariga smärttillstånd ville Linn Karlsson ta reda på hur träning som behandlingsmetod kan bli bättre. En viktig del i grundförståelsen när det gäller problematiken kring långvarig smärta, säger Linn Karlsson, är att biologiska, psykologiska och sociala faktorer samspelar och påverkar upplevelsen och konsekvenserna av smärtan.
– Man vet att olika typer av fysisk aktivitet är bra för olika typer av långvarig smärta, säger hon. Närmre än så ligger inte kunskapsläget nu. Det finns teorier om att ökad styrka gör att man lättare klarar av vardagens belastningar, men det är än så länge en oprövad hypotes.
I sin forskning har hon bland annat studerat kvinnor med långvarig nacksmärta. Delar av avhandlingen baseras på en träningsstudie där kvinnor med långvarig skuldersmärta antingen fick träna med fokus på styrketräning, eller med fokus på stretching. Träningen skedde i hemmet under ett års tid och lika goda resultat på smärta och funktion kunde ses i båda grupperna.
– Det förvånande mig att stretchgruppen hade så positiva resultat.

Linn Karlsson gjorde även undersökningar med mikrodialysteknik i kappmuskeln före träningsstart och efter fyra till sex månaders träning. I en delstudie intervjuades också en annan målgrupp, vars långvariga smärta var mer utbredd. Deltagarna fick frågor om sina erfarenheter och tankar kring att kunna utföra fysisk aktivitet och träning med långvarig smärta.
– Jag har framförallt studerat de biologiska och psykologiska faktorerna. I mina studier kan man se att de här faktorerna spelar roll. Biokemiska ämnen i muskeln är påverkbara, och de psykologiska faktorerna påverkar också effekten av träning.
Linn Karlsson hoppas att resultaten av hennes forskning kan inspirera fysioterapeuter att förstå och forska mer om just effektmekanismerna av fysisk träning. Detta för att allt mer kunna basera träningsinterventioner för långvarig smärta på kunskap om fysiologiska och smärtfysiologiska mekanismer.
– I min avhandling är även problematiken kring följsamheten till träning framträdande. Vi vet att träning är bra vid långvarig smärta, och då är en viktig förutsättning att individen faktiskt utför träningen. Det behövs ett strukturerat och genomtänkt upplägg när det gäller följsamhet till träningsinterventioner, inte bara ett genomtänkt träningsprogram, säger Linn Karlsson.

Till vardags är hon ansvarig för utredningsverksamheten Tema Utreda inom socialförvaltningen i Linköpings kommun, men är som fysioterapeut ännu knuten till en forskargrupp vid Smärt- och rehabenheten, Region Östergötland.
– Där finns det intressanta projekt som jag hoppas kunna få vara delaktig i framöver. Forskning är jätteviktigt, och det finns många närliggande områden som präglas av liknande frågeställningar. Min ambition är att fortsätta forska.

  • Syfte: Att studera effekterna av specifik nackträning hos kvinnor med långvarig nacksmärta, samt genom intervjuer ta reda på upplevelser av fysisk aktivitet och träning hos individer med långvarig smärta.
    Resultat i urval: En lång tids hemträning i form av både specifik styrketräning och stretching kan minska smärtupplevelsen och förbättra funktionen hos kvinnor med långvarig nacksmärta. Undersökningar med mikrodialysteknik i kappmuskeln visade på skillnader i smärtreglerande substanser mellan kvinnor med och utan smärta. Vissa av de biokemiska substanserna förändrades efter fyra till sex månaders träning. Psykologiska faktorer kan spela roll för träningseffekten och för följsamheten till träning.
    Titel: Chronic Pain and Exercise –  Studies on pain intensity, biochemistry, adherence and attitudes. Linköpings universitet, 2017.