Frånvarande chefer, bristande personalomsorg och allt fler som slutar. Nu vittnar fysioterapeuter på Karolinska universitetssjukhuset om hur den nya organisationen påverkat arbetsmiljön.

Medarbetarenkäten från 2017 visar att en stor del av fysioterapeuterna och arbetsterapeuterna saknar förtroende för sjukhusledningen. Foto: Carin Tellström/Karolinska universitetssjukhuset

I sjukhusets medarbetarenkät från slutet av förra året uppger 60 procent av fysioterapeuterna och arbetsterapeuterna (vars enheter sedan 2016 är sammanslagna) att de saknar förtroende för ledningen. 59 procent tycker inte att sjukhuset är en attraktiv arbetsgivare, och 48 procent skulle inte rekommendera andra att börja jobba här. Det märks också på personalomsättningen. Perioden 1 september 2014 – 31 augusti 2015 låg sjukhusets personalomsättning bland fysioterapeuter på 12,68 procent. Samma period tre år senare har den ökat till 18,89 procent.

Tidningen Fysioterapi har pratat med flera av fysioterapeuterna på Karolinska, både anställda och före detta anställda. Så här säger en person som vill vara anonym:
– Fysioterapikliniken har förstörts med omorganisationen. Det yrkesspecifika för fysioterapeuter har smetats ut.
Hen anser också att det är ett stort problem att fysioterapeuternas chefer ofta är från andra professioner, exempelvis arbetsterapeuter, logopeder, sjuksköterskor eller psykologer.
– Här jobbar vi med allt från hematologi till cancer, lungmedicin och kirurgi. Om cheferna inte förstår innebörden i vad vi gör med patienterna på de olika klinikerna så förstår de inte heller vikten av det vi jobbar med. Cheferna har varken tillräcklig kunskap eller tid att stötta och coacha ny och oerfaren personal som kommer in när specialister och andra med lång erfarenhet slutar.
Betyder det att patienterna inte får lika professionella fysioterapeutiska insatser som de har haft innan?
– Inom vissa områden skulle jag säga det. De får en allmän god vård, men inte den höga kvalitet som vi kunde erbjuda förut.

Flera personer som redaktionen varit i kontakt med vittnar om ett diskussionsklimat med lågt i tak, där den som är öppet kritisk riskerar att bli tillrättavisad.
– De som jobbat länge kan känna att de inte är önskvärda. De kan uppfattas som besvärliga eftersom de ser försämringarna i verksamheten. Flera som slutat har inte ens fått frågan varför de slutar, säger en källa.
I den nya organisationen är cheferna ansvariga för anställda på universitetssjukhusets båda enheter: i Solna och Huddinge. Många medarbetare är missnöjda med den krympta chefsnärvaron pendlandet mellan norra och södra Stockholm innebär.
– Ibland syns inga chefer till alls, säger en anställd. Det kan till och med vara så att när en ny medarbetare kommer så finns inte chefen på plats.

Fysioterapeuternas arbetsplatsombud i Huddinge, Linda Nilsson, har tagit upp den minskade chefsnärvaron med ledningen.
– Vi önskar att cheferna ska jobba mer enhetligt så det inte skiljer sig mellan enheterna vad medarbetarna får för information, säger hon. Vi har även bett ledningen att genomföra en utvärdering av omorganisationen men inte fått ordentligt svar på detta.
Hur skulle du beskriva att folk mår på arbetsplatsen?
– Det är olika beroende på vilken enhet man är på. Många är frustrerade, och många känner sig utbytbara. Vi har diskuterat med ledningen att man måste värna om medarbetarna.

Men alla är inte missnöjda med den nya organisationen. För Kaisa Johansson, tidigare arbetsplatsombud i Solna och Huddinge som nyligen bytt jobb, utgjorde den inget problem.
– Jag trivdes superbra och slutade av helt andra skäl, säger hon. Men som facklig fick jag ju höra vad alla andra har upplevt och många var missnöjda. På en enhet slutade alla inom en tolvmånadersperiod efter omorganiseringen.

Solnas nuvarande arbetsplatsombud, Jörgen Hassler, säger att personalomsättningen är ett påtagligt bekymmer.
– Framförallt är det kliniker vi tappar, både nya och erfarna, säger han.
Sammanslagningen av fysioterapeuter och arbetsterapeuter genomfördes dessutom mot medarbetarnas vilja, berättar Jörgen Hassler, och missnöjet över detta är stort.
– Vi diskuterade två organisationsmodeller och de flesta var ense om vilken som var bäst. Men sen fick vi bara beskedet att det inte blir någon av dem, att vi i stället skulle slås ihop med arbetsterapeuterna. Vi påpekade redan innan de införde det nya arbetssättet att det inte kommer att fungera med siteövergripande chefskap, de flesta av de problem vi förutsåg har sedan uppstått. Men vi blev totalt överkörda.

Medarbetarenkäten 2017 är en offentlig handling. Du kan läsa den här.

Sjukhusledningen svarar på medarbetarnas kritik

Åsa Dedering. Foto: Danish Saroee/Karolinska universitetssjukhuset

Funktionschefen för Karolinska universitetssjukhusets alla hälsoprofessioner, Åsa Dedering, svarar på kritiken. Hon sitter även i sjukhusledningen.

60 procent uppger att de saknar förtroende för sjukhusets ledning. Hur ser du på det?
– Jag tar enkätresultaten på största allvar. Därför träffar ledningen för hälsoprofessionerna kontinuerligt verksamheterna i möten där medarbetare kan ha en direkt dialog med mig och mitt team. Vi befinner oss mitt i en intensiv förändringsfas och jag förstår att människor reagerar och kan känna oro.

Somliga vittnar om en rädsla för repressalier om man säger vad man tycker?
– Jag har hört det, och jag beklagar det. Ingen ska behöva känna så. För mig är det viktigt att man känner att man kan och har rätt att säga precis det som ligger en närmast.

Flera säger att ledningen inte lyssnar på dem och berättar om bristande personalomsorg. Bland annat att ingen frågar varför folk slutar.
– Jag känner till det, men jag har även hört andra sidor. Vi behöver tillsammans lyfta det vi ser behöver förbättras. Jag vill understryka att vi alltid undersöker varför man slutar med så kallade avgångsenkäter.

Sammanslagningen av fysioterapeuter och arbetsterapeuter tycker många är ett problem. Varför slogs professionerna ihop?
– Det fanns en hel del samordningsvinster, och vi såg att man skulle kunna dra stor nytta av varandra när man jobbar kring patienten. En effekt är möjligheterna till kompetensutveckling inom sitt eget område, men också förståelse för hur allas kompetenser samverkar i ett helhetstänk. Dessutom ser det ut så på många andra ställen i Sverige.

En del anser att sammanslagningen har försämrat verksamheten?
– Det är inte en bild jag delar. Tvärtom. Av våra patienter säger 96 procent att den vård de fått var utmärkt eller mycket bra.

De flesta verkar anse att chefsnärvaron blivit för låg när cheferna pendlar mellan två platser. Din åsikt?
– Antalet medarbetare på varje chef är färre i den nya organisationen, delvis för att kompensera för det du beskriver. Vi har faktiskt ökat chefstiden. Men vi behöver jobba med hur vi talar om var vi befinner oss så att alla vet hur de kan få tag i sin chef.

Kommer ni att utvärdera sammanslagningen?
– Vi stämmer kontinuerligt av med både chefer och medarbetare hur verksamheten fungerar. I de fall det inte fungerar försöker vi lösa det på ett inkluderande sätt.