Tjänar fysioterapeuterna i Södertälje kommun 45 000 kronor? Svar nej. Fysioterapeuten Andreas Lindholm reagerade på glädjesiffrorna i tidningens artikel om lönestatistik.
Andreas Lindholm reagerade på uppgifterna om löneläget i Södertälje. Foto: Privat
I slutet av mars publicerade Fysioterapi en artikel om löneläget för fysioterapeuter utifrån förbundets årliga löneenkät – som bygger på uppgifter som medlemmarna själva rapporterar in. Fysioterapeuterna i Södertälje kommun stack ut med en snittlön på nästan 45 000 kronor.
– Jag träffade gamla kursare som kommenterade att det tydligen är i Södertälje kommun man ska jobba, säger Andreas Lindholm som är en av kommunens fysioterapeuter.
Han svarade kursarna att några 45 000 kronor tjänar man inte. Så vitt han vet ligger snittlönerna en bra bit under. Han hörde också av sig till redaktionen och undrade varifrån de felaktiga siffrorna kom.
– När statistiken blir så fel finns det ju en risk att folk söker sig hit med falska förhoppningar, säger han. Det finns också en risk att arbetsgivaren börjar se oss som en helt orimlig kostnadspost om vi plötsligt ligger på en nivå som ingen annan gör.
Redaktionen har nu begärt ut lönelistan på Södertälje kommuns sammanlagt 14 anställda fysioterapeuter. Av den framgår att lägsta lönen efter årets höjning är 37 100 kronor och den högsta 41 200 kronor. Medellönen hamnar på drygt 39 000 kronor, inte 45 000 kronor.
Så hur kunde lönestatistiken visa så fel? Eftersom förbundets löneenkät bygger på egenrapporterade uppgifter kan det slinka igenom slarvfel här och var, förklarar Fysioterapeuternas ombudsman Tess Barrington.
– Råkar någon trycka på fel siffra blir det också fel i statistiken, säger hon. Man kanske tjänar 35 000 kronor men råkar skriva 65 000. Med 5 000 svarande är det omöjligt för oss att kontrollera uppgifterna på individnivå.
Dessutom är det heltidslön och grundlön man ska fylla i och inget annat, vilket är lätt att missa, säger Tess Barrington. En del rapporterar sin deltidslön. Eller så skriver man in vad som står i den senaste lönespecifikationen.
– Och där kanske det finns övertidsersättning eller semesterersättning som inte hör till grundlönen. Det kan också finnas tillfälliga påslag för att man till exempel är involverad i något temporärt projekt.
Det gäller också att ange rätt arbetstitel. Ligger man kvar som kliniskt verksam fysioterapeut trots att man jobbar som chef så kan även det ge en felaktig statistik. Det här är inte heller något förbundet har möjlighet att kontrollera.
Man ska också komma ihåg att löneenkäten endast riktar sig till förbundets medlemmar, och det är endast de som själva har registrerat sina uppgifter som finns med, påpekar Tess Barrington. Om till exempel endast hälften av fysioterapeuterna i en kommun är med i facket, och bara några av dem fyller i enkäten, så blir lönebilden inte representativ. Låt säga att en av dem dessutom glömt att fylla i att de numera är chef, ja då blir bilden ännu mer missvisande.
– Det kan alltså vara vanskligt att presentera siffror utifrån löneenkäten på en så avsmalnad nivå som en enskild kommun, säger hon. Södertälje är uppenbarligen ett bra exempel.
Är det ett problem att löneenkäten består av egenrapporterade uppgifter?
– Nej, inte att uppgifterna är egenrapporterade. Det är trots allt statistik och vi tittar på gruppnivå. Inom den offentliga sektorn får vi ta del av de faktiska lönerna från arbetsgivarna inför kommande löneöversyn, och på gruppnivå följer de siffrorna det som medlemmarna rapporterat in via löneenkäten.
Kan man alltså trots risken för fel här och var dra tillförlitliga slutsatser kring utveckling och tendenser när det gäller fysioterapeuters löner?
– Ja, det kan man.
Kvarstår slutsatsen att kommunalt anställda fysioterapeuter fick den högsta löneökningen förra året?
– Ja.
Och att marknadskrafterna börjar ge högre löner för yrkeskåren?
– Ja.
Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se
