En ny avhandling visar att äldre med demens som deltog i högintensiv funktionell träning fick bättre balans. Deras motivation ökade också under de fyra månader träningen pågick.

Det är brist på forskning som utvärderar träning för äldre som har en demenssjukdom och som samtidigt beaktar motivationsaspekter och kognitiva, psykologiska och beteendemässiga faktorer relaterade till demens. I januari presenterades dock en avhandling vid Umeå universitet av sjukgymnasten Anna Sondell som fördjupat sig på detta ämne.

I en av delstudierna lottades 186 äldre personer med demens på särskilt boende till att antingen delta i högintensiv funktionell träning eller i en social aktivitet i sittande. Träningen skedde i funktionella viktbärande positioner som är viktiga i vardagen; uppresningar, trappgång, bålrotation och gång. Båda interventionerna genomfördes två till tre gånger i veckan under fyra månader.

Resultaten visade att motivationen att delta ökade över tid i träningsgruppen, medan den minskade i aktivitetsgruppen. Motivationen var större när deltagarna väl tränade, än när de skulle gå dit. Studien visade vidare att närvaron var hög i träningsgruppen, att de äldre kunde träna medel- till högintensivt i balans- och styrkeövningar samt att många förbättrade sin balans.

I en annan delstudie intervjuades 16 hemmaboende personer med demens som hade deltagit i ett individuellt anpassat rehabiliteringsprogram genomfört via tvärprofessionella team. Deltagarna upplevde bland annat att det gett stärkt självförtroende, att de vågade mer i vardagen och att de fått insikt om att de kunde påverka sin situation.

Avhandlingen: Exercise and team rehabilitation in older people with dementia: applicability, motivation and experiences, Umeå universitet 2019

Trappgång var en av de funktionella vardagsrörelser som ingick i träningen. Foto: Colourbox