För att klara framtidens utmaningar måste vi bli mycket bättre på förebyggande arbete, och det genomförs bäst i första linjens sjukvård. Det sa regeringens särskilda utredare Anna Nergårdh när hon invigningstalade på Fysioterapeuternas Rådsmöte.
Stefan Jutterdal i samtal med Anna Nergårdh på Rådsmötet. Foto: Lois Steen
Fredagen den 16 mars samlades Fysioterapeuternas förbundsstyrelse och mer än 100 förtroendevalda från förbundets olika råd (se faktarutan) i Stockholm. Under två dagar möttes de på det så kallade Rådsmötet – som hålls vart fjärde år mellan kongresserna – för att diskutera och utbyta idéer och tankar kring framtidens primärvård, förbundets organisation, den nya dataskyddsförordningen, facklig och professionell utveckling, specialistordningens reformering och etiska utmaningar i framtidens hälso- och sjukvård.
Vid Rådsmötets öppnande gav regeringens särskilda utredare Anna Nergårdh en snabb överblick av utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård. Den har pågått i ett år och Fysioterapeuterna sitter med i en av referensgrupperna. Utredningen har fokus på primärvården, men det är ingen primärvårdsutredning, betonade hon.
– Vi har också i uppdrag att titta på omfördelning av resurser. Ska vi kunna bygga en hälso- och sjukvård som hänger ihop sömlöst utifrån människors behov så måste vi titta på helheten.
Svensk hälso- och sjukvård står sig bra i internationella jämförelser när det gäller medicinsk kvalitet, sa Anna Nergårdh, men vi ligger sämre till när det kommer till kontinuitet, tillgänglighet och delaktighet. Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet börjar få några år på nacken och behöver moderniseras, sa hon.
– Det kom till i en tid när utmaningarna i befolkningen var helt annorlunda än i dag. Tiden då vi kunde konstruera ett hälso- och sjukvårdssystem som människor fick anpassa sig efter är förbi. I dag förväntar man sig en hälso- och sjukvård som hänger ihop.
Anna Nergårdhs utredning bygger vidare på den tidigare utredningen Effektiv vård, som presenterades av Göran Stiernstedt 2016. En av huvudslutsatserna i den var att svensk sjukvård måste gå från ett akutsjukhustungt system till en vård som är nära invånarna, och där primärvården är stark.
– Det är inte för att man tycker illa om sjukhusvård i största allmänhet som vi behöver göra den här förflyttningen, sa Anna Nergårdh. Det här grundar sig på den evidens och den kunskap som finns om att bästa sättet att åstadkomma en jämlik hälsa i befolkningen är en stark första linjens sjukvård. Alla är överens om att vi måste bli mycket bättre på förebyggande arbete om vi ska kunna klara framtidens utmaningar. Det är det som är nyckeln. Men förebyggande arbete är inget man gör under några få dagar långt ifrån människors närmiljö. Det gör man nära människor, i första linjens sjukvård. Vi måste bli mycket bättre på att använda alla kompetenser på ett klokt sätt.
Ett första delbetänkande i utredningen lämnades i juni förra året och ligger nu som en proposition för beslut i riksdagen under våren.
– Där vill vi bland annat göra vårdgarantin behovsstyrd, sa Anna Nergårdh. Den ska inte bara omfatta läkare, den ska omfatta de legitimerade yrkesgrupper som man faktiskt har behov av att träffa. Vi ser det här som en bottenplatta för den fortsatta omstruktureringen.
I nästa delbetänkande, som presenteras i juni i år, tittar utredningen på ett nationellt utformat uppdrag för primärvården.
– Det handlar om att göra vården begriplig för invånarna. Vi behöver en tydlighet i vad som ingår i svensk primärvård. I dag ser den ut på 21 olika sätt, och vi måste samordna det bättre.
Anna Nergårdh berättade också att utredningen betonar ett interprofessionellt arbetssätt, som sträcker sig bortom den vanliga missuppfattningen att flera professioner i samma lokal är lika med teamarbete.
– Interprofessionellt teamarbete är ju ett teoretiskt kunskapsområde. Vi kommer att problematisera och tydliggöra vad det finns för evidensbaserat kunskapsunderlag för hur man bör bedriva interprofessionellt teamarbete.
Även arbetsmiljöfrågorna uppmärksammas i nästa delbetänkande, sa hon.
– Förslagen till hur vi strukturerar hälso- och sjukvården ska också ge möjlighet till att skapa en rimlig arbetsmiljö för vårdens medarbetare.
Slutbetänkandet av hela utredningen läggs fram i mars 2019.
Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se
