Av de covid-patienter som vårdats på sjukhus i Östergötland har 40 procent behov av rehabilitering tre månader senare. Det visar preliminära resultat av en unik studie vid Linköpings universitetssjukhus.

Studien görs på rehabiliteringsmedicinska kliniken, Linköpings universitetssjukhus. Foto: Christian Nordén

I studien – som görs på rehabiliteringsmedicinska kliniken på Linköpings universitetssjukhus – ingår 450 personer som någon gång mellan mars och maj varit inlagda på sjukhus i regionen på grund av covid-19. Tre månader efter utskrivning har de kontaktats av fysioterapeuter, arbetsterapeuter, läkare och neuropsykologer för en telefonintervju om vilka besvär de har. Studiens huvudfokus är att bedöma neurologiska och neurokognitiva problem, samt behoven av rehabilitering för de patienter som lagts in på sjukhus för covid-19. De som rapporterar någon form av neurologiska problem erbjuds därför att en månad senare komma till sjukhuset för en klinisk bedömning av läkare och neuropsykolog.

De som har motoriska problem får träffa en fysioterapeut och en arbetsterapeut. Där får de också göra spirometri och sex minuters gångtest. Vid tal- eller sväljproblem kopplas logoped in, och vid synproblem är det en optiker med specialisering inom hjärnskador som blir aktuell. Ofta behöver patienten träffa flera olika professioner för sina besvär. Av de 400 personer som hittills intervjuats har 150 personer, alltså 40 procent, varit i behov av en sådan bedömning.
– Preliminära resultat av omkring 200 analyserade intervjuer som gjordes tre månader efter utskrivning visar att 50 procent lider av fatigue, både fysisk och psykisk, säger fysioterapeuten Anestis Divanoglou som är studiens koordinator. 40 procent har kognitiva problem som till exempel koncentrationssvårigheter, 50 procent har svårt att vara fysiskt aktiva och 40 procent har problem med synen. Det är alarmerande.

De fysioterapeutiska bedömningarna på plats görs av fysioterapeuterna Eva Lilliecreutz och Madeleine Allard som har i uppdrag att bedöma och utvärdera hur personerna mår och hur det går för dem just nu.
– När vi frågar dem om deras hälsa före och efter de blev sjuka så är det inte någon som kommit tillbaka till hur de mådde tidigare, säger Eva Lilliecreutz. Väldigt många har problem att ta initiativ på grund av hjärntröttheten och blir sittande. Vid hjärntrötthet har fysioterapeuten en viktig roll eftersom både fysisk aktivitet och olika avspänningstekniker är redskap för att minska hjärntröttheten. På rehabiliteringsmedicinska kliniken finns en kurs i fysisk aktivitet och medveten närvaro för personer med lätt till måttlig hjärnskada som även personer med covid skulle vara hjälpta av.
– Många har också sömnproblem och lider av mardrömmar, säger Madeleine Allard. Det kommer ofta fram i intervjuerna och det känns som om de har behov av att få prata om det.

Studiens kartläggning av vilka långvariga besvär som kan uppstå efter svår covid-19 ska nu ligga till grund för en rehabstrategi för denna patientgrupp. Planen är också att inom kort kunna publicera de första resultaten från studien, säger Anestis Divanoglou.
– Jag tror den här studien är unik i och med att den är befolkningsbaserad och täcker hela regionen, säger han. Internationellt finns det ett par liknande studier från USA, England och Italien, men ingen täcker en hel region på det här sättet.

  • Socialstyrelsen ska ta fram modell för rehab efter covid-19

    Två av tre patienter bedöms vara i behov av rehabilitering efter svår covid-19. Nu ska Socialstyrelsen ta fram en modell för att kunna upptäcka, bedöma och behandla dem som lider av långvariga komplikationer.
    Bedömningen att behovet av rehabilitering är så pass stort har gjorts av infektionsspecialister. Exakt hur det ser ut är dock en bedömning som ska göras av till exempel fysioterapeuter, arbetsterapeuter, kuratorer och läkare att tillsammans – bland annat genom aktivitets- och fysikbedömning samt bedömning av kognition.
    För att upptäcka, bedöma och behandla personer som lider av långvariga komplikationer efter covid-19 (kan även inkludera personer som inte behövt slutenvård) har Socialstyrelsen nu fått i uppdrag av regeringen att ta fram en modell för kommunernas och regionernas rehabiliteringsinsatser.
    Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 31 oktober 2021. Delredovisningar ska lämnas senast den 30 november 2020 respektive den 31 maj 2021.