Att bli mobbad på arbetet har blivit allt vanligare och är i dag ett av vår tids största arbetsmiljöproblem. Särskilt ofta förekommer det inom människovårdande yrken och i akademin.
Universiteten ligger risigt till när det gäller mobbning och trakasserier, enligt aktuell forskning. Illustration: Helena Halvarsson
Varje år utsätts omkring 250 000 personer för mobbning på svenska arbetsplatser. För 50 000 av dessa handlar det om grov arbetsplatsmobbning. Och för ungefär en miljon svenskar är arbetsmiljön så pass dålig att den riskerar leda till mobbning om ingenting görs. Antalet anmälda arbetsskador som beror på mobbning, trakasserier, kränkningar eller utfrysning i arbetslivet har ökat dramatiskt. Mellan 2010 och 2014 nästan fördubblades anmälningarna, från 600 till 1 150.
Mobbning skiljer sig från personliga konflikter och kränkande särbehandling. Det är systematiken, långvarigheten och framhärdandet i kränkningarna, som definierar mobbning. Vid kränkande särbehandling exempelvis riktas handlingar mot en/flera arbetstagare på ett kränkande sätt vilket kan leda till att den/de som utsätts mår dåligt och hamnar utanför arbetsplatsens gemenskap. Det behöver inte finnas någon maktobalans mellan parterna vilket gör det svårt för den särbehandlade att försvara sig. Ska det däremot kallas mobbning förutsätts tre saker: negativa beteenden och handlingar som kan få en person att må dåligt, att dessa handlingar upprepas en längre tid och bildar ett mönster samt att det råder en maktobalans där den utsatte befinner sig i ett underläge.
För den som drabbas kan konsekvenserna för hälsan vara allvarliga. Forskarna kan till exempel se att mobbade ofta drabbas av PTSD av samma slag som tortyroffer. Det finns också ett fastställt samband mellan mobbning och fysiska åkommor som bland annat hjärt-kärlproblem och kronisk smärta. I våras kunde en internationell studie konstatera att den som utsätts för arbetsplatsmobbning löper 40 procent ökad risk att utveckla diabetes typ 2 under en tioårsperiod. Och risken att drabbas av depression är nästan tre gånger så stor. Dessutom tror forskarna att mellan 100 och 300 självmord per år beror på arbetsplatsmobbning. Om det är den lägre siffran som gäller, alltså 100, så är det dubbelt så många som antalet dödsfall på grund av arbetsplatsolyckor.
Arbetsplatsmobbning förekommer i alla sektorer, men särskilt vanligt tycks det vara inom människovårdande yrken. Motsägelsefullt kan tyckas, det här är ju arbetsplatser där empati är centralt. En förklaring kan vara det starka grupptänket i dessa branscher. Det säger Lillemor Hallberg, professor emerita i folkhälsovetenskap och i vårdvetenskap vid universitetet i Halmstad. Hon har forskat om mobbning inom vården och skrivit flera böcker på ämnet.
– Sällar man sig inte till hur gruppen tänker och tycker så blir man lätt motvalls, säger hon. Och sticker man ut i sådana sammanhang riskerar man också att bli mobbad.
Lillemor Hallberg har i sin forskning också stött på många inom vården som ”inte ville jobba med vem som helst”, säger hon.
– Det är vanligt att trycka ner folk man inte tycker om. Att vara ”för duktig” är också en riskfaktor. Statistiken visar att ungefär hälften av de som mobbar är chefer. Men även chefer kan bli mobbade.
Christina Björklund, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, har nyligen gjort en studie på mobbade chefer. Av de 18 000 chefer som ingick i studien uppgav 3,2 procent att de var utsatta. Värst drabbade var statligt anställda chefer – varav majoriteten fanns inom universitetet – där 7 procent var utsatta för mobbning.
– Universitetsmiljöerna ligger risigt till över huvud taget när det gäller mobbning och trakasserier, inte bara när det gäller chefer, säger Christina Björklund. Särskilt vanligt är det inom de medicinska fakulteterna. Den interna konkurrensen kan bli för stor och man börjar bete sig illa mot varandra.
Mobbning är ofta en eskalerande process, men när chefer råkar illa ut är det ofta tvärtom, säger Christina Björklund. Chefer som mobbas har ofta utsatts direkt när de tillträtt.
– Det är en rovjakt från start. Du hinner inte visa vem du är eftersom det är din chefsroll som blir utsatt. Det kan vara att medarbetarna inte dyker upp på möten, sprider rykten, pratar illa om dig och så vidare. Det som händer då är att du som chef inte kan göra ditt jobb. Om hela din expertgrupp inte dyker upp så blir det ju svårt.
Utmärkande för chefer som blir mobbade är också att de väntar längre än andra innan de ber om hjälp. Många har inställningen att det ingår i chefsrollen att ”lite får man tåla”. Att då inte tåla allt blir ett nederlag och många klandrar sig själva, säger Christina Björklund.
– Det är en stor skam att berätta för någon. När de väl ber om hjälp är det oftast bara utköp som återstår. Och sjukskrivning.
I Sverige klassas arbetsplatsmobbning som ett arbetsmiljöproblem och regleras i Arbetsmiljöverkets bindande föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, och i arbetsmiljölagen. Det innebär att arbetsgivarna har i uppdrag att arbeta förebyggande för att förhindra mobbning. Men för den som drabbas är lagskyddet i praktiken svagt. Arbetsmiljöverket kan till exempel aldrig gå in i enskilda ärenden. Och trots att upp till 300 självmord per år sägs bero på arbetsplatsmobbning har hittills bara ett sådant fall prövats rättsligt i Sverige. Det var när två chefer i Krokom åtalades för att genom brott mot arbetsmiljölagen ha mobbat en socialsekreterare till döds. De fälldes 2014 i tingsrätten, men friades senare i hovrätten. Ärendet togs aldrig upp i Högsta domstolen, och därmed finns ingen vägledande dom.
Efter Krokomfallet är det många som vill se en stärkt lagstiftning. Ofta lyfts Frankrike fram som ett gott exempel. Där hör mobbning hemma i brottsbalken och den som mobbar riskerar både fängelse och böter. En del sneglar också mot Norge där Arbeidstilsynet, deras motsvarighet till Arbetsmiljöverket, kan gå in i enskilda ärenden.
Läs intervjun med Stefan Blomberg, nationell mobbningsexpert, här.
Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se
