Lönefrågan är komplex och det är svårt att ställa helt olika grupperingar mot varandra i en lönejämförelse. Men distrikten har god lokal insyn och kan lyfta snedfördelning med arbetsgivarna. En del av detta arbete är att försöka påverka prioriteringar i regionernas budgetar. Det skriver förbundet i sin debattreplik till Lie Larsson.
REPLIK Lie Larsson skriver i sin debattartikel om löneutvecklingen för vårt yrke. Vi håller med henne om att fysioterapeuter är felvärderade och generellt har för låga löner. Det är för liten lönespridning mellan individer och löneutvecklingen under yrkeslivet är inte bra. Vår profession bidrar med hög kompetens och arbetsinsatser som är avgörande för en god hälso- och sjukvård och en bra livskvalitet för patienterna, men det avspeglas inte i våra löner.
Lön anses av många medlemmar vara fackets viktigaste fråga – därmed är det också ett viktigt påverkansområde för Fysioterapeuterna. Vi arbetar konstant med att förändra bilden, och därmed värderingen, av yrket och för att framhålla de värden vi tillför. Och det gör vi på många olika sätt, på såväl lokal som nationell nivå.
Frågan är dock komplex och kräver en enad linje och ett långsiktigt perspektiv. Dels bygger den låga värderingen på att fysioterapeut är ett traditionellt kvinnligt yrke. Dels ingår vi i ett stort kollektiv av vårdyrken som traditionellt betecknats som arbetaryrken, men som sedan länge kräver akademisk utbildning, i vissa fall på avancerad nivå. Därför handlar det till stor del om att arbeta med en förändring av samhällets och människors värderingar. Det är svårt och tar tid.
Nationellt arbetar Fysioterapeuterna med lönefrågor gentemot kommuner och regioner i första hand genom förhandlingssamarbetet AkademikerAlliansen. Genom att samarbeta med andra akademiker i vårt förhandlingsarbete får vi en starkare röst och större möjlighet att påverka.
Det avtal som vi genom AkademikerAlliansen har med Sveriges kommuner och regioner bygger på att löneprocessen ska vara ständigt pågående i verksamheterna. Utöver centrala förhandlingar på nationell nivå har våra lokala distrikt också kontinuerliga överläggningar med regioner och kommuner när det gäller lön för våra medlemmar. Distrikten har goda kunskaper om läget lokalt och möjligheter att lyfta ojämlikhet och snedfördelning med arbetsgivarna. En del av detta arbete är att försöka påverka prioriteringar i regionernas budgetar och genom detta få till lönesatsningar på fysioterapeuter. Ett exempel där fysioterapeuter som grupp varit bland dem som fått högst utdelning vid den årliga löneöversynen, efter idogt arbete av Fysioterapeuterna, kan du läsa om i artikeln ”Enträget arbete gav löneutdelning i Västerbotten” som publicerades på Medlemsnytt i Fysioterapi, nr 1, 2023.
Löneutvecklingen hänger dessutom ihop med flera andra villkorsfrågor. Därför arbetar vi också med frågan om en statligt reglerad specialistutbildning för fysioterapeuter, införande av utbildningstjänster och specialisttjänster, samt förbättrade möjligheter till kompetensutveckling.
Vi arbetar med att öka lönen för fysioterapeuter, men det är svårt att ställa helt olika grupperingar mot varandra i en lönejämförelse, även när arbetsgivaren är densamma. Varje yrkesgrupp behöver ha konkurrenskraft på sin egen arbetsmarknad – annars blir det inte möjligt för regionerna och övriga arbetsgivare inom vården att anställa exempelvis ekonomer, it-tekniker eller hr-specialister med god kompetens och erfarenhet. Det är till stor del utbud och efterfrågan som styr.
Vi anser att välfärden som sådan är underfinansierad – och att lönerna generellt behöver höjas för samtliga traditionellt kvinnliga yrken som finns inom sektorn. Detta kräver en förändring av samhällets värdering av vår kunskap och arbetsinsats. Sedan är det alltid den politiska ledningens ansvar att definiera uppdraget och tilldela välfärdens yrkesutövare de resurser som krävs, genom att omfördela resurser både nationellt och regionalt. Genom vårt påverkansarbete arbetar vi för att beslutsfattare ska ta ansvar för en hållbar välfärd i Sverige. Det behövs för att fysioterapeuter och andra som arbetar inom välfärden ska vilja fortsätta och för att framtida fysioterapeuter ska vilja välja välfärden.
Cecilia Winberg
förbundsordförande, Fysioterapeuterna
Åsa Forsberg
förhandlingschef, Fysioterapeuterna