Kompetensflykt har lett till hårda prioriteringar och etisk stress på Karolinska. När skyddsombuden agerade med hjälp av arbetsmiljölagen blev läget lite bättre. Men grundproblemet – låga löner – kvarstår.
Sofia Nilsson, skyddsombud på Karolinska i Huddinge. Foto: Privat
Fackliga representanter har i flera år varnat för att löneläget på Karolinska universitetssjukhusets två enheter i Huddinge och Solna gör det svårt att behålla kompetens. Ändå har ingen förbättring skett. Förra året blev läget akut när intensivvårdsavdelningen i Huddinge plötsligt stod tom på fysioterapeuter. Situationen löstes genom att omplacera folk, med följden att IVA-fysioterapeuter från Solna fick åka till Huddinge och handleda.
– Det gjorde att andra sektioner som redan var hårt drabbade gick ännu mer på knäna, säger Sofia Nilsson som är Fysioterapeuternas skyddsombud i Huddinge. En fysioterapeut fick springa på sex, sju avdelningar, och tre infektionsavdelningar bemannades inte alls på hela hösten.
Det pressade läget har påverkat vårdinsatserna, patienterna och personalens arbetsmiljö. Men få avvikelserapporter skrivs, enligt Dennis Brolin som är Fysioterapeuternas skyddsombud i Solna. Det beror dels på tidsbrist, dels på att många anser att det ändå inte leder någon vart. Under en tvåveckorsperiod i höstas uppmanade skyddsombuden anställda att alltid skriva avvikelserapporter där det var befogat för att få en uppfattning om konsekvenserna. Bara i Solna blev det uppemot 50 rapporter.
– Jag skulle säga att det är en kraftig mängd avvikelser, säger Dennis Brolin. Ofta handlade det om patienter som behövt prioriteras bort. Vi ska ju bedriva högspecialiserad vård, men det är svårt när så många slutar och så många av våra kollegor är nya.
Dennis Brolin, skyddsombud på Karolinska i Solna. Foto: Privat
Till sist blev situationen så allvarlig att Sofia Nilsson och Dennis Brolin tillsammans med Arbetsterapeuternas skyddsombud på de båda enheterna tog hjälp av arbetsmiljölagen. De gjorde en så kallad 6:6a-anmälan, vilket innebär att man utifrån arbetsmiljölagens paragraf 6a i kapitel 6 kräver att arbetsgivaren ska vidta åtgärder. Om denne inte agerar är nästa steg att gå vidare till Arbetsmiljöverket.
I anmälan skriver de fyra skyddsombuden bland annat att ”den etiska stressen får många att bryta ihop och vilja lämna arbetsplatsen” och att ”utbildningsuppdraget för framtida kollegor (studenter på grundutbildningen) blir kraftigt lidande och bidrar ytterligare till etisk stress att inte räcka till.”
Arbetsgivaren har svarat med olika åtgärder. Till exempel har fler fysioterapeuter rekryterats, och en plan för hur folk ska vilja stanna kvar på Karolinska universitetssjukhuset håller på att tas fram. Men ingen tar itu med grundproblemet, säger Dennis Brolin.
– Lönerna hamnar i skymundan och cheferna har en begränsad pott att jobba med. Fokus hamnar i stället på att anställa fler. Högre bemanning kommer visserligen göra tillvaron bättre med mindre spring och färre omplaceringar, men så länge lönen inte förändras kommer folk fortsätta sluta. Vilket är synd, för det är en arbetsplats som bjuder in till mycket samarbete och spännande patientgrupper. Och den som vill läsa till specialist får i princip aldrig nej.
Även i Huddinge har 6:6 a-anmälan börjat leda till förändringar, men situationen är fortfarande sårbar eftersom det varit svårt att rekrytera personal.
– Det finns ändå en tanke framåt som vi alla ser ganska positivt på, säger Sofia Nilsson. De har tagit anmälan på stort allvar och gör så gott de kan. Cheferna har steppat upp och en del går även in och jobbar kliniskt när det behövs. Men många är trötta och känner sig otillräckliga. Så vi är inte nöjda än, det är fortfarande en del att rådda i. Och blir det ingen förändring med lönen kommer fler att sluta.
Thomas Airio, arbetsmiljöansvarig för Fysioterapeuterna i Region Stockholm. Foto: Privat
Fler skyddsombud borde ta till en 6:6a för att åstadkomma förändring i arbetsmiljön. Det anser Thomas Airio som är regionalt förhandlingsansvarig och arbetsmiljöansvarig för Fysioterapeuterna i Region Stockholm.
– Har man upprepade gånger i samverkan tagit upp problem i arbetsmiljön utan att få någon tydlig respons så ska man absolut använda 6:6a. Det är vårt enda sätt att tvinga fram svar och resultat.
Men många känner inte till vilka verktyg som finns att ta till, säger Thomas Airio. Arbetsmiljökunskaperna är generellt låga bland fysioterapeuter.
– Vi har ingen egen skyddsombudsutbildning och förbundet har ingen som är arbetsmiljöansvarig, vilket jag tycker är beklagligt. Men jag hoppas att förbundets nya utbildningsplan kommer innehålla sådana utbildningar. För vi behöver öka arbetsmiljökunskaperna inom kåren, annars kommer vi inte att komma vidare.
Tidningen har flera gånger sökt sjukhusdirektör Björn Zoëga med frågor om hur han ser på att lönerna är så låga samtidigt som universitetssjukhuset gick med 18 miljoner plus förra året, en vinst som han i ett pressmeddelande har kommenterat så här: ”Med en stabil ekonomi kan vi fortsätta att investera och utveckla vården för våra patienter.”
Karolinska universitetssjukhusets pressavdelning skriver i ett mejl till redaktionen att Björn Zoëga inte svarar på frågor om lön. I stället bifogas skriftliga svar från verksamhetschef Emma Sjölund. Hon skriver bland annat att ”vi har under 2022 arbetat med att höja lönenivån för fysioterapeuter” och att ”vår utgångspunkt är att lönen alltid ska vara individuell och differentierad och utgå från den aktuella medarbetarens kompetens och prestation”. Hon skriver också att ”Karolinska eftersträvar konkurrenskraftiga löner”.
Agneta Persson
agneta.persson@fysioterapeuterna.se
