Vi har uppskattat och tagit till oss det revideringsarbete som har gjorts under förra mandatperioden. Samtidigt måste vi ledas av kongressbeslutet från 2016, där det inte ingick att ändra specialistutbildningens längd. Det skriver förbundsstyrelsen, FS, i en debattreplik till Sektionen för habilitering och pediatrik.
Vi vill börja med att understryka hur mycket vi uppskattar det arbete med revideringen som sektionerna lagt ner under den senaste mandatperioden. Det är olyckligt att upplevelsen av den skiljer sig så mycket åt mellan förbundsstyrelsen (FS) och Sektionen för habilitering och pediatrik. FS anser att den moderniserade specialistordningen ställer höga krav på de fysioterapeuter och sjukgymnaster som vill bli specialister. De nya studiehandledningarna är utförligare och tydligare än de som tidigare funnits. Grundförutsättningarna för specialistutbildningen är samma som i gällande specialistordning (från 2014).
Studiehandledningarna, som under de senaste åren tagits fram av sektionerna i samarbete med tjänstemän på kansliet, är betydligt mer utförliga än de som tidigare använts. Detta gör processen tydligare för den fysioterapeut eller sjukgymnast som vill satsa på att bli specialist. Det är sant, precis som Sektionen för habilitering och pediatrik skriver i sitt inlägg, att det i studiehandledningen inte ställs några krav på kvantifiering, men det har heller inte gjorts i tidigare studiehandledningar. Specialistutbildningen är liksom tidigare målinriktad och individuellt anpassad. Precis som tidigare examineras de enskilda utbildningarna som kan ingå i en specialistutbildning.
Här kan man jämföra med läkarnas specialisttjänstgöring där det också ingår kurser som examineras. Däremot examineras inte de kliniska momenten utan det är den huvudansvarige handledaren och verksamhetschefen som bedömer ST-läkarens kompetensutveckling med utgångspunkt i målbeskrivningarna för specialiteten och det individuella utbildningsprogrammet. Det är också handledaren och verksamhetschefen som i slutändan skriver under ansökan om specialistkompetens. (Läs mer om läkarnas specialisttjänstgöring här: https://slf.se/rad-och-stod/utbildning/specialiseringstjanstgoring-st/ ) Vi vill också förtydliga att FS inte jämför Fysioterapeuternas specialistutbildning med specialistssjuksköterskeutbildningen då den innefattar ett utbildningsprogram om 60-75 högskolepoäng som inkluderar verksamhetsförlagd utbildning.
Vi förstår er oro över längden på specialistutbildningen. Det har dock inte ingått i uppdraget från kongressen 2016 att se över specialistutbildningens längd. Den är sedan tidigare tre år och det beslut som FS fattade i maj var endast ett sätt att förtydliga detta. Det står inte heller att det är max tre år som gäller utan att det ska vara rimligt att kunna klara av specialistutbildningen på tre år. Det är en formulering som lämnar utrymme för de fysioterapeuter som av olika anledningar behöver mer tid. Kravet i specialistordningen är magisterexamen. Magisterexamen är 60 högskolepoäng det vill säga ett års heltidsstudier alternativt två år på halvfart. Många ST-fysioterapeuter arbetar kliniskt samtidigt som de läser magisterutbildning på halvfart och många väljer kurser inom specialistområdet förutom de kurser i vetenskapsmetodik som ingår i utbildning på avancerad nivå. FS välkomnar alla kurser och program på avancerad nivå som kan bidra till en kvalitetssäkrad specialistutbildning. Vi tror dock att det finns många vägar till samma mål och vår förhoppning är såklart att dessa principbeslut inte får de konsekvenser ni som sektion oroar er för.
FS håller med sektionen om att det är viktigt med auskultation, vilket också står som en rekommenderad aktivitet i de flesta studiehandledningar. Mängden auskultation och behoven av det avgörs mellan handledare och ST-fysioterapeut vilket gör att det blir en individuell anpassning för den enskilde fysioterapeuten/sjukgymnasten. Detta tycker FS är bra eftersom det möjliggör för en mer oerfaren kollega att genomföra mer auskultation och för en mer erfaren kollega att genomföra en mindre mängd. Det finns ingen intention att sänka kraven. Intentionen är däremot att stärka möjligheten till differentiering och därmed få en individuellt utformad specialistutbildning.
Det finns för framtiden en önskan om att ST-fysioterapeuter likt ST-läkaren kan ges möjlighet till sidotjänstgöring inom ramen för sin tjänst. Vi menar dock att detta i nuläget är ett orimligt krav att ställa då det skulle medföra stora kostnader för arbetsgivaren eller för den enskilda fysioterapeuten. Gällande kostnader för utbildningar är FS helt överens med sektionen och delar uppfattningen att specialistutbildningen inte ska innebära några större kostnader för den enskilde fysioterapeuten.
FS håller också med sektionen om att det behövs en längre grundutbildning och det är en fråga som ständigt är aktuell. Förbundets ståndpunkt i denna fråga går att läsa i Fysioterapeuternas utbildningspolitiska program. På kongressen 2020 gavs förbundsstyrelsen uppdraget att verka för en förlängd grundutbildning.
Som ny förbundsstyrelse har vi gjort vårt yttersta för att ta hänsyn till det arbete som har gjorts under den förra mandatperioden. Vi har samtidigt också förhållit oss till det uppdrag som den förra förbundsstyrelsen fick vid kongressen 2016: ”Att se över ansökningsprocessen så att den blir mer transparent, kvalitetssäker och tidseffektiv.” Det är vår övertygelse att det är vad vi nu har gjort.
Fysioterapeuternas förbundsstyrelse