Nu har fysioterapeuter i Stockholms läns landsting fått en tydlig plan för hur de kan utvecklas inom sitt yrke. Arbetsgivaren hoppas därmed bli mer attraktiv. Hur lönen ska kopplas ihop med ökad kompetens är däremot inte helt klart.

I landstingets plan för att både locka till sig ny personal och behålla den befintliga ingår bland annat att erbjuda bättre och tydligare möjligheter till kompetensutveckling genom så kallade kompetensstegar. Först ut var sjuksköterskorna som fick sin i slutet av förra året. Därpå följde undersköterskorna, och nu har även fysioterapeuter och arbetsterapeuter fått en varsin.
Kompetensstegen, vars två högsta nivåer innebär specialisttjänster, består av sex steg med tydliga kriterier för vad som krävs för att gå vidare i karriären. Det kan till exempel innebära att man handleder studenter och nyanställda, utbildar sig inom sitt ansvarsområde, går pedagogik- eller handledarutbildning på högskolenivå, leder och utvecklar processer, har övergripande utbildningsansvar och handleder doktorander.

Fysioterapeuter från både klinisk nivå och ledningsnivå har varit med i arbetet med att ta fram stegen. En av dem är Johan Gäverth, specialistsjukgymnast och funktionsenhetschef på Karolinska sjukhuset. Han är nöjd med resultatet och tror att det här kommer att fylla ett hål som länge behövt fyllas.
– När man i dag kodas i landstingets administrativa system så är man ”fysioterapeut”, säger han. Inget annat. Stegen tydliggör vad som förväntas av en, och den tydliggör vilken kompetens man har. Det blir lättare att planera sin utveckling. För mig som chef och ledare blir det också enklare att planera kompetens efter verksamhetens behov. Jag kanske behöver olika många fysioterapeuter på de olika kompetensnivåerna.

Fysioterapeuternas hälso- och sjukvårdsstrateg Charlotte Chruzander är mycket positiv till kompetensstegen och säger att den visar att landstinget ser betydelsen av att ha specialister i fysioterapi.
– Nu blir det viktigt att följa hur implementeringen av kompetensstegen ser ut lokalt, säger hon. Inte minst hur man kommer skapa förutsättningar för att bli specialist. Det måste till exempel finnas utrymme för handledare att handleda. Allt det här förutsätter kunniga chefer.
Hon poängterar också vikten av att ökad kompetens och ansvar följs av högre löner.
– En differentierad tjänstestruktur är ett av våra viktigaste verktyg för att få till en löneutveckling, säger hon. Våra lokala ombud, med stöd centralt vid behov, har en viktig roll i implementeringsprocessen. Både för att se till att rätt förutsättningar finns och att se till så lönen hänger med.

Elisabeth Waldén, personalstrateg på Stockholms läns landsting, säger att ett lönespann kommer att kopplas till de olika stegen, men att det inte ska vara några exakta belopp.
– Lönen ska ju fortfarande vara individuell och differentierad, säger hon. Men det är våra förhandlingschefer som styr över den biten.
Hur kompetensstegen ska implementeras är nu upp till varje enskild verksamhet att planera, säger Elisabeth Waldén. Dit hör även ansvaret att se till så handledare verkligen får utrymme att sköta sitt uppdrag.
– Det måste varje sjukhus och förvaltningsområde själva göra upp exakta detaljer kring, säger hon. Det kan vi inte styra centralt.