”Satsa på en specifik funktion i skolan”

Viktoria Kolm. Foto: Lois Steen

Anpassad fysisk aktivitet för barn med motoriska svagheter.  Det är kärnan i vad professionen ska bidra med i skolans värld, tycker Viktoria Kolm, fysioterapeut på RC Elevhälsa i Vallentuna.

– Ska fysioterapeuter närma sig skolan ska vi ha en ödmjuk inställning och en genomtänkt idé om vilken funktion vi ska fylla. Och det måste vara något som skolan inte fixar själv, säger Viktoria Kolm, fysioterapeut på RC Elevhälsa i Vallentuna.
Många olika aktörer för just nu ut budskapet om att barn måste öka sin fysiska aktivitet för att komma upp till rekommendationen om 60 minuters rörelse om dagen, men de flesta glömmer behovet av anpassad fysisk aktivitet. Det gör debatten för vag, tycker Viktoria.
– Om förbundet målar med samma breda pensel fastnar det inte någonstans. Vi behöver prata mer om det konkreta som just vi skulle kunna bidra med. Anpassad fysisk aktivitet, det är kärnan i vad vi ska hålla på med! Vi är ju den profession som har mest kunskap om hur man anpassar fysisk aktivitet till individuella förutsättningar, säger Viktoria Kolm.

Hon är den enda fysioterapeuten på RC Elevhälsa, där hon samarbetar med specialpedagog, logoped, talpedagog och flera psykologer. Enligt vad Fysioterapi erfar tycks hon även vara den enda fysioterapeuten i Sverige som är anställd inom elevhälsan!
Remisserna till viktoria kommer från skolläkare och skolsköterskor i kommunen. Hon får enstaka remisser om högstadieelever med ospecifik smärta, men det är de yngre barnen med neuropsykiatrisk problematik som dominerar, berättar Viktoria.
– De flesta remisserna berör barn på låg- och mellanstadiet som skolan upplever inte fungerar motoriskt och koncentrationsmässigt. Det kan handla om att de somnar eller inte kan sitta still på lektioner, att de inte hänger med på idrotten eller att de tappar brickan i matsalen.
När hon får en ansökan, kallar hon barnet och vårdnadshavaren till ett nybesök.
– Under det första besöket, som är väldigt lekfullt, försöker jag ta reda på hur barnet själv upplever situationen i skolan. Skolan har ju bara rapporterat vad som är ett problem för dem, men jag frågar barnet. Stämmer det här? Hur tycker du själv att det är? berättar Viktoria.
Vid det andra besöket gör hon en grundlig motorisk undersökning med Movement ABC-2.
– Skolpersonal kan tolka det mesta som avviker som ADHD men när jag gör min undersökning, kommer helt andra saker fram. Enstaka fall kan handla om ovanliga muskelsjukdomar.

Under åren har hon många gånger ställt sig frågan: Vad kan vi fysioterapeuter göra som skolan inte kan själv? Hennes slutsats handlar just om barnen med motoriska svårigheter.
– Skolan har redan en stor kompetens, och jag tror att skolan kan lösa uppdraget att öka den fysiska rörelsen under skoldagen. Vi ska i stället lyfta fram det vi kan om patologin, säger Viktoria Kolm.
När vissa elever inte vill delta i olika fysiska aktiviteter i skolan handlar det oftast om en fysisk förklaring som skolan i dag inte kan identifiera, inte om att barnen är ”lata”, betonar hon. Vid starten i förskoleklass har inte alla barn tillägnat sig fysiska kunskaper som att kasta, fånga, springa, hoppa, klättra, slå och sparka. De kan behöva träna rörlighet, balans och koordination för att lyckas med det som är enkelt och självklart för andra. Och för att klara idrottslektionerna, berättar Viktoria.
– Som fysioterapeut kan jag i samarbete med idrottslärarna skapa ett träningsupplägg som ger fler barn möjlighet att uppnå kraven – och utvecklas motoriskt.
Men hur ska skolan upptäcka barn med dessa behov? Det har Viktoria också ett svar på.
– Jag är med och driver ett så kallat MUGI-projekt sedan några år på Gustav Vasaskolan i Vallentuna. Det har fallit så väl ut att det från och med hösten blir en ordinarie del av verksamheten, berättar Viktoria.

MUGI står för Motorisk utveckling som grund för inlärning och är ett screeningverktyg för att fånga upp barn med motoriska avvikelser, som tagits fram av idrottsläraren Ingegerd Eriksson, som en del av det kända Bunkeflo-projektet i Skåne.
– Det är inte utvecklat för fysioterapeuter utan för skolpersonal, men det fungerar perfekt ihop med vår kompetens inom anpassad fysisk aktivitet. MUGI är ett jättebra sätt att tidigt fånga upp elever som skolorna annars skulle missa. Med MUGI har vi lyckats identifiera de elever som har motoriska svårigheter och vi ger dem en insats så att de får en chans att hämta upp sig så att de kan vara med på idrotten.
Ibland fångar den här screeningen också upp enstaka barn som behöver större utredningar antingen hos fysioterapeuten, skolläkaren eller barnklinikens specialister. De barn som visar sig vara motoriskt svaga vid screeningen får via föräldrarna ett erbjudande om att delta i MUGI-träning en gång i veckan. Det är idrottsläraren på skolan som håller i träningsgruppen, där barnen får öva balans och koordination.
– Jag är med ibland för att ge input och tillföra nya övningar. Efter ett år med MUGI-träningen screenas barnen om, för att se hur deras motorik utvecklats, berättar Viktoria.
Verksamheten har genomförts under två läsår. Den första rapporten från 2015/2016 visar att bland 69 screenade barn, fanns tolv med motoriska svagheter. Två behövde mer insatser och tio tackade ja till att delta i gruppträningen. Vid uppföljningen ett år senare var det bara enstaka barn som fortfarande behövde fortsatt träning. Rapporten från 2017/2018 visar liknande siffror.

Björn holmgren, idrottslärare på Gustav Vasa-skolan i Vallentuna, har samarbetat med Viktoria Kolm i MUGI- projektet. Och han ser goda resultat.
– Genom det här arbetet har vi kunnat fånga upp elever som vi inte har fångat upp förut och ge dem den träning som de behöver. Viktoria och jag har utnyttjat varandras styrkor, hon bidrar med sitt fysioterapeutiska perspektiv och jag ser eleverna utifrån lärarvinkeln, och tillsammans har vi frågat oss hur vi kan hjälpa barnen allra bäst, säger Björn och fortsätter:
– Visst ska vi klara så mycket som möjligt själva som lärare, men Viktoria har kunnat visa mig hur vi får den här särskilda eleven att röra sig på ett motoriskt bättre sätt. Jag ser ofta till helheten och hon kan gå in specifikt på olika delar av en aktivitet.
Kunskaperna han hämtat från MUGI-träningen gör även nytta för andra barn på idrotten.
– De övningar jag fått via MUGI kan jag använda för att stärka andra elever också. Finmotorik och grovmotorik är saker vi ska arbeta med i skolidrotten. Dessutom ska vi ju stärka varje barns självkänsla och självförtroende. Kan vi göra det med övningar som en fysioterapeut tagit fram, så vore det konstigt att inte använda dem i arbetet med alla barn, säger Björn Holmgren och fortsätter: – Jag har sett de här eleverna utvecklas på ett fantastiskt sätt. De som jag mötte för ett par år sedan har jag fortsatt att ha i idrotten och jag ser en stor skillnad! Träningen har gett resultat. Det är bara att hoppas att andra skolor tar efter och att fler fysioterapeuter kan kopplas till skolorna, det vinner alla på.
Viktoria hoppas själv på att sprida MUGI-konceptet till fler.
– MUGI är mitt guldkorn! Jag känner att jag gör precis rätt sak. Det tar hand om ett olöst problem som skolan har: att de inte vet hur de ska fånga upp och ge rätt stöd till barn med motoriska avvikelser. Mitt nästa mål är att få in MUGI-screening på fler skolor i kommunen.

Läs hela TEMA Elevhälsa här.

  • FYSIOTERAPEUTENS FRÄMSTA FUNKTION I FEM PUNKTER:

    Efter många år inom elevhälsan har fysioterapeuten Viktoria Kolm tagit fram en lista i fem punkter som sammanfattar den viktigaste funktion som hon anser att professionen ska ha i skolans värld.

    1. Identifiera och fånga upp de elever som är i ”gråzonen”, det vill säga barn med små motoriska avvikelser vilka påverkar deras förmåga att vara fysiskt aktiva.

    2. Utreda elevernas motoriska förmåga. Varför klarar eleven inte kraven kring fysisk aktivitet och idrott i skolan?

    3. Implementera individuellt anpassad fysisk aktivitet för dessa elever i skolan.

    4. Följa upp den anpassade fysiska aktiviteten som föreskrivits, utvärdera hur det gått för varje enskild elev.

    5. Fortbilda berörd skolpersonal, ge dem mer kunskap, som ökar förståelsen för varför det blir som det blir kring dessa elever.

2018-09-04|NYHETER|