Musklernas samspel skadat vid whiplash

Via en ny mätmetod med ultraljud kan osynliga whiplashskador mätas. Sjukgymnasten Gunnel Peterson har använt den i sin forskning och kunnat visa att nackmusklerna inte samarbetar som de ska hos skadade patienter.

Gunnel Peterson. Foto: Emma Busk Wiquist.

Under sina 20 år som kliniker har Gunnel Peterson sett hur patienter med whiplashskador farit illa i vården.
– Det blir ofta misstrodda eftersom röntgen eller magnetkamera sällan visar någon skada, säger hon. De har i stället fått höra att de får lära sig leva med besvären.
När hon jobbat inom primärvården och på smärtmottagning har hon ofta varit frustrerad över att inte kunna hjälpa denna patientgrupp mer. 2009 tog hon kontakt med en kollega som är expert på nackmuskler, professor Anneli Peolsson, och kunde efter en tid påbörja sina doktorandstudier med henne som huvudhandledare. Tillsammans reste de landet runt med en portabel ultraljudsapparat och började mäta nackmusklernas funktion efter en metod som Anneli Peolsson tidigare tagit fram. De filmade nackmuskler i alla lager, ända in mot halsryggraden, medan de var i rörelse.
– Vi filmade nackmusklerna vid armlyft, säger Gunnel Peterson. Många patienter har ont i nacken när de jobbar med armarna upp mot axelhöjd. Hos friska kunde vi se ett individuellt samspel mellan de yttre och de inre nackmusklerna. Jobbar man inte så mycket med den yttre muskeln så jobbar man inte så mycket med den inre heller, och vice versa. Det finns en balans. Men det samspelet fanns inte hos dem med whiplashskada.

Gunnel Peterson har med hjälp av metoden och nya analysmetoder kunnat urskilja både förkortning och förlängning av muskeln.
– Jag har tittat på hela muskelns arbete och kunnat se rörelsen från början till slut.
I sitt avhandlingsarbete har Gunnel Peterson även studerat träningseffekter på whiplashskador ihop med sjukgymnasten och forskarkollegan Maria Landén Ludvigsson. I den studien lottades 216 patienter till tre olika grupper. Grupp ett fick nackspecifik träning, grupp två fick nackspecifik träning plus en beteendemedicinsk intervention, och grupp tre fick fysisk aktivitet på recept. Även patienter med nervpåverkan ingick i studien, vilket är första gången i världen när träning utvärderats. Resultaten visade bland annat att hos de patienter som genomfört fysioterapeutledd nackspecifik träning ökade uthålligheten i nackmusklerna påtagligt. De upplevde också mindre smärta och var mer nöjda med träningen jämfört med dem som fick fysisk aktivitet på recept.

Gunnel Peterson fortsätter på halvfart med forskningen, kopplad till Institutionen för Medicin och Hälsa vid Linköpings universitet, och Centrum för klinisk forskning i Sörmland vid Uppsala universitet som delvis finansierat både doktorandstudier och post doc. Hon har bland annat inlett ett internationellt forskningssamarbete för att utveckla mätmetoderna för nackmuskelfunktion. Hon jobbar även 20 procent med verksamhetsutveckling för fysioterapeuter i Sörmlands län, och resterande 30 procent jobbar hon kliniskt som sjukgymnast.
– Jag vill oerhört gärna ha min kliniska koppling kvar.

Läs mer: Träningsprogrammet i pdf­format hittar du här.

  • Syfte: Att undersöka och mäta funktionen i nackmusklerna, samt att utvärdera hur tre olika träningsinterventioner påverkade nackmusklernas funktion hos personer med långvariga besvär efter whiplashskada (WAD).
    Resultat i urval: Ultraljudsmätningar visade att det fanns ett samspel mellan de djupa och ytliga musklerna avseende deformation och deformationshastighet hos personer utan nackbesvär. Hos personer med WAD var detta samspel mycket svagare eller saknades helt. Resultatet var detsamma för deformationshastighet. Deltagare som fick nackspecifik träning fick bättre uthållighet i nackmusklerna, upplevde mindre smärta och var mer nöjda med träningen jämfört med dem som fick fysisk aktivitet på recept.
    Titel: Neck muscle function in individuals with persistent pain and disability after whiplash injury. Linköpings universitet 2016.

2017-06-01|AVHANDLINGAR|