Otto Bock Banner

Framgång för danskt digitalt hjälpmedel

I Danmark har fysioterapeuter uppfunnit ett digitalt hjälpmedel som gör att knä- och höftpatienter kan rehabträna hemma. Resultat: Övningarna utförs mer korrekt, patienterna tränar oftare och fysioterapeuten räcker till fler.

Sensorerna fästs med band på lår, smalben och svank.

Sensorerna kalibreras för att kontrollera så att de sitter rätt.

Omkring 2 000 danskar har redan rehabtränat med det digitala träningshjälpmedlet som heter icura. Innovationen bygger på en idé från danska fysioterapeuter och hjälpmedlet finns nu i 25 av 98 kommuner i Danmark. Så här funkar det: Patienten får en väska som innehåller en smartphone med en app, plus fem sensorer att fästa på kroppen med resårband. När telefonen startas dyker en animerad figur upp på displayen som visar hur sensorerna ska sitta, och sedan görs en kalibrering för att kontrollera så de hamnat rätt. Efter det går figuren vidare med att visa hur övningarna ska göras. Med sensorerna på kroppen ser patienten sina rörelser i realtid på telefonen, och görs något fel protesterar och coachar systemet direkt.

Varje övning har tre nivåer: lätt, medel och svår, där övningarna anpassats efter individens behov och förutsättningar. Efter en tids korrekt träning uppgraderar systemet till nästa nivå. Så fort ett träningspass är avslutat skickas information automatiskt till fysioterapeutens dator där hen kan se hur det har gått. Patient och fysioterapeut kan också skicka meddelanden till varandra via appen.
– Tekniken gör patienterna mer motiverade att träna hemma, säger Jesper Klausen, fysioterapeut vid rehabcentret Tranehaven i Hellerup utanför Köpenhamn.
– De får bättre kontroll själva och blir inte helt beroende av oss. Många säger också att de tränar oftare än om de får instruktioner på papper.

Fysioterapeuten kan se hur träningen går för patienten. Grönt = bra. Orange = inte helt okej. Rött = fungerar inte.

Men det duger förstås inte att skicka hem folk att enbart träna med en digital figur som coach och bara ha kontakt med en levande fysioterapeut via appen. Den som ordineras icura måste komma till rehabcentret en dag i veckan för att träna under ledning av en fysioterapeut.
– Det går inte att släppa kontrollen helt, säger Jesper. Det är helt nödvändigt att träffa patienterna och följa dem.
På Jespers arbetsplats har fysioterapeuterna använt icura i fyra år. Patienterna som använder tekniken är i snitt mellan 50 och 85 år, de flesta med nya höfter och knän.

När vi hälsar på är sju patienter på plats för att träna. Någon säger att ”de ser ju om jag har gjort mina övningar, får man instruktioner på papper så gör man inte det man ska”. En annan säger att han slipper vara här så ofta, vilket är bra, men ”det är också viktigt att komma hit och kunna ta ut rörelserna mer för att känna vad man klarar av”. En tredje, som är höftopererad för andra gången, tycker att hon ”får mer balans och styrka med den här tekniken”.
55-åriga Tine Aarre tycker att hjälpmedlet coachar henne att hålla träningen på en alldeles lagom nivå. Hon har nyligen bytt ena höften efter en olycka i Spanien dit hon åkte för att cykla i sex veckor.
– Jag hör väl till dem som kan följa instruktioner på papper och se till att göra det också, men när man är så van vid att träna som jag är kan det lätt bli att man tränar för mycket. Tekniken håller mig på rätt nivå. Det är smart!

Tine Aarre har nyligen bytt sin höftled.

Bakgrunden till innovationen är ett politiskt beslut. Som en del av den nationella it-strategin har några av Danmarks kommuner avsatt en särskild pengapott för innovationer inom välfärdsteknologi. Bland annat efterfrågas teknik som möjliggör hemträning, med målet att minska antalet besök hos fysioterapeuterna. Det finns flera skäl till detta. Efterfrågan på fysioterapeuter ökar konstant. Alltså måste det fram lösningar som gör att professionen räcker till fler. Kommunerna vill också få ner kostnaderna för de skattefinansierade sjuktransporterna till och från rehabcentren. Dessutom innebär hemträning att patienter som arbetar slipper ta ledigt från jobbet för att åka till fysioterapeuten. Även det innebär sparade skattepengar.

Innovationssatsningen ledde till att ett forskningsprojekt kom igång i fyra kommuner norr om Köpenhamn. År 2010 fick en grupp med åtta fysioterapeuter i uppdrag att kläcka bra hemmaträningsidéer. Fysioterapeuten Sofia Tillitz Roth, som då också jobbade kliniskt på Tranehaven i Hellerup, blev projektledare.
– Det blev många diskussioner, säger Sofia. Någon hade ångest för att teknologin skulle ta hennes jobb, men hon ändrade sig längs vägen. Ambitionen är ju inte att konkurrera ut fysioterapeuter utan att se tekniken som en hjälp – i kombination med en fysioterapeut.
Bra innovationer bygger på att man först gör sig av med oron för sin egen arbetssituation, tycker Sofia.
– En bra övning är att vända på perspektivet. Tänk på hur uppfinningen kan göra patienten mer självständig. Den som är räddast för ny teknik är oftast fysioterapeuten, inte patienten.

Sofia Tillitz Roth, fysioterapeut och projektledare.

När idén med sensorträning var född letade projektgruppen upp ett företag som kunde utveckla tekniken. Och här befann sig nu två professioner i ett gränsland mellan fysioterapi och teknik där de behövde göra sina respektive fackspråk begripliga för varandra.
– Det kan vara svårt att översätta en rörelse till matematik, säger Sofia. Men vi måste förstå varandra! Jag har lärt mig en del om algoritmer nu …
– Och jag har lärt mig vad flexion betyder, säger Jerker Hammarberg som är civilingenjör i teknisk fysik.
Det har krävts ett oräkneligt antal workshopar med både ingenjörer, fysioterapeuter och patienter för att slipa fram ett system som fungerar. För Jerker, som sedan tidigare var van att jobba med sensorer för helikoptrar, har det varit en utmaning att förvandla fysioterapeutiskt korrekt utförda övningar till matematiska formler.
– Vid vissa rörelser är sensorerna lite oprecisa, säger han, och vissa mätningar är svårare än andra. Skulderbladen till exempel, deras rörelser är ju viktiga, men de är svåra att mäta. Överkroppen är över huvud taget knepigare än underkroppen.
Rent tekniskt har det också varit svårt att förutsäga hur människor kommer att röra sig, säger Jerker. Som exempel nämner han en step-övning.
– Och så kom det någon och utförde den med krycka! Ja, då blev ju steget inte riktigt som vi hade tänkt och vi fick göra om övningen. Det är viktigt att ha inställningen att det är vi som har gjort fel när något inte fungerar. Inte att det är patienten som måste ändra på sig.

En gång i veckan kommer patienterna till kliniken för att träna och stämma av med fysioterapeuten – i dag Jesper Klausen.

Det tog fyra år att få icura redo för implementering, något som visade sig inte vara helt enkelt.
– Att få in det nya arbetssättet i organisationen var det svåraste, säger Sofia. Det förutsätter en chef som är fokuserad och som planerar in tid för implementering. Men när de väl börjat använda tekniken får fysioterapeuterna en bättre inblick i vad patienten faktiskt gör. Med ett papper i handen vet du inte om de har tränat. Du vet inte heller hur eller vad patienten gör där hemma. Nu kan du se det.
Men tekniken passar förstås inte alla. En del kan ha svårt med den egna träningsdisciplinen och andra trivs inte med en smartphone. Men det sistnämnda har inte med ålder att göra, säger Sofia.
– Vi har haft 87-åringar som aldrig rört en smartphone som gillat det här, och så har vi haft 60-åringar som inte alls tyckt om det.
Hjälpmedlet har gjort stor skillnad även för fysioterapeuterna, tycker Jesper Klausen.
– Nu träffar vi patienterna en gång i veckan i stället för två, säger han. Det är arbetsbesparande. Tekniken kräver förstås en introducering i starten där vi måste ta in patienten en extra gång för att visa hur den fungerar. Gör vi en felaktig bedömning där och ger hjälpmedlet till någon som det inte passar för, ja då innebär det förstås mer arbete för oss eftersom vi måste börja om med något annat. Så det gäller att träffa rätt från start.

Nu ska den danska hemträningsmetoden även testas i Sverige. I ett pilotprojekt som startar under våren på Norrtälje sjukhus ska ett 30-tal patienter som har genomgått höftplastik få prova på icura. Två fysioterapeuter från sjukhusets rehabenhet kommer att arbeta med hjälpmedlet under minst ett halvår.
– Först var vi lite skeptiska till det här, säger sjukgymnasten och biträdande ortopedklinikchefen Sarah Lindberg. Men så åkte vi till Danmark och blev helt omvända.
Vårdbolaget Tiohundra, som driver Norrtälje sjukhus, har länge varit intresserat av innovationer och digitalisering av vården. Det här är inte första gången personalen får prova på nya uppfinningar, säger Sarah Lindberg.
– Jag tror digitala lösningar är framtidens melodi. Ska vi räcka till alla måste vi prioritera behandling på plats med personer som verkligen behöver det, och låta andra träna hemma.
En vetenskaplig utvärdering efter testperioden kan eventuellt bli aktuell, säger Sarah Lindberg.

Läs hela TEMA Innovation här.

  • Den danska innovationen består av tre olika program:
    • Trainer är den variant som beskrivits i reportaget.
    • Activity är ett program som är till för fysiskt inaktiva, till exempel personer med livsstilssjukdomar eller de som bara behöver resa sig ur soffan. Funktionen mäter både steg och rörelser, allt från diskning till tiden på motionscykeln. Även här finns en fysioterapeut i andra änden som kan individanpassa och ge feedback till patienten.
    • Light är en app som patienten kan ladda ner på sin egen telefon. Appen innehåller filmer med övningar som ska underlätta för patienten att fortsätta träna på egen hand efter avslutad rehabilitering.
    • Mer information om icura: https://icura.dk/

Tekniken utvärderad av danska forskare

Det finns fyra funktioner i appen trainer: träning, fakta, fysioterapeutchatt eller chatt med andra som tränar.

Forskare vid Herlev och Gentofte Hospital samt Syddansk Universitet gjorde för några år sedan en randomiserad klinisk studie på icura trainer-programmet i samarbete med fyra danska kommuner.

I studien ingick 316 patienter med höft- eller knäprotes, där en grupp tränade med den nya tekniken och en grupp fick traditionell rehabilitering. Patienter och fysioterapeuter deltog även i en kvalitativ undersökning av programmet.  Resultaten visade att de som använder icura trainer uppnår samma träningseffekt som vid traditionell rehabilitering, trots färre gruppträningstillfällen med en fysioterapeut.  Icura-patienterna är dessutom nöjdare än de som använt traditionell rehabilitering. Studien visade också att tekniken ger fysioterapeuterna bättre insyn i patienternas hemträning, och att de därmed får större möjligheter att ge patienterna en mer individuell och flexibel rehabilitering. Studien drar också slutsatsen att resurser som används till fysioterapi kan minskas med upp till 16 procent om patienter ordineras icura-tekniken i stället för traditionell rehabilitering. Dessutom kan patienttransporterna minskas med upp till 50 procent.

Referens: https://icura.dk/files/ICURA-evalueringsrapport5.pdf (på svenska)

Agneta Persson, text och foto
agneta.persson@fysioterapeuterna.se

2019-02-13|REPORTAGE|