Annons Stuvsta Fysiocenter

Besparingar slår hårt mot psykosvården

När Sahlgrenska universitetssjukhuset ska spara på den öppna psykosvården kan antalet fysioterapeuttjänster halveras. Neddragningarna kommer att slå hårt mot patienterna, befarar anställda fysioterapeuter.

Förtroendet för hur ledningen ser på fysioterapi urholkas, säger fysioterapeuten Veronica Karlsson. Foto: Maria Behn

Besparingskrav på drygt nio miljoner kronor ligger bakom de planerade neddragningarna inom den öppna psykosvården. Ytterligare nio miljoner kronor måste omfördelas inom den egna budgeten, bland annat på grund av allt dyrare läkemedel. För att klara detta har ledningen lagt ett förslag på kraftiga personalnedskärningar. För fysioterapeuternas del skulle det innebära att antalet tjänster minskar från åtta och en halv till fyra. Ledningen vill också ändra arbetssättet för dem som blir kvar.
– I dag jobbar vi teambaserat, men nu vill man att vi ska jobba mer konsultativt. Vad det innebär har vi inte fått något svar på, säger Veronica Karlsson, fysioterapeut och yrkesföreträdare inom psykiatrin på Sahlgrenska.
Fysioterapeuterna inom den öppna psykosvården har i en egen risk- och konsekvensanalys bland annat pekat på avsaknaden av evidens för det nya arbetssättet.
– Ledningen hänvisar gärna till evidens i andra frågor, säger Veronica Karlsson, men här har de inte kunnat svara. Det gör att vårt förtroende för hur de förstår och uppfattar fysioterapi urholkas.

Ledningen föreslår också att fysioterapeuterna inte längre ska jobba med den psykiska ohälsan utan enbart koncentrera sig på den fysiska. Tanken är också att patienter ska lotsas ut i primärvården.
– Vi vet att psykospatienter har en stor samsjuklighet med hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och andra livsstilssjukdomar, säger Torbjörn Johansson, Fysioterapeuternas förtroendevalda på Sahlgrenska. Medellivslängden är också 15, 20 år kortare än hos resten av befolkningen. Så att ta bort de fysioterapeutiska interventionerna blir ett hårt slag mot den här patientgruppen.
Veronica Karlsson håller med och säger att med tanke på den tunga sjukdomsbilden bör fysioterapin ha en självklar plats här.
– Man borde tvärtom stärka den, säger hon. Primärvården har inte samma resurser. Det är vi inom specialistpsykiatrin som har kännedom om patientgruppens svårigheter och kan anpassa våra insatser till det. Med det här besparingsförslaget frånsäger man sig sitt ansvar, och det finns ingen som plockar upp stafettpinnen inom andra vårdnivåer.

Verksamhetschefen Pia Rydell skriver i ett mejl till Tidningen Fysioterapi att ”det är min uppfattning att man inte kan hänvisa våra patienter till andra vårdgivare utan att vi följer med eller förbereder patienterna på ett bra sätt. Personer med schizofreni och liknande sjukdomar har ofta en betydande kognitiv nedsättning som gör det svårt att använda den typen av motionsanläggningar som andra personer går till, de kan ha svårt att passa tider eller förstå nya miljöer. Det gäller dock inte alla och verksamheten kommer att behöva stötta i första hand de svårast sjuka personerna med anpassade träningsprogram, precis som de gör idag. Det är därför viktigt att vi har kvar fysioterapeuter i verksamheten.”
Hon skriver också att hur det nya konsultativa arbetssättet ska se ut är något ledningen måste diskutera tillsammans med de som ska jobba kvar, och att ”även om antalet fysioterapeuter minskar så kommer frågorna att vara fortsatt viktiga”.

2019-11-26|NYHETER|